Det är kanske för tidigt att dödförklara den krökta skärmen, men designtrenden blåser definitivt inte åt dess håll nu. De krökta skärmarna sprang ur en dröm om en enhet där hela framsidan bestod av en enda obruten skärm utan dödytor. Det första steget var att få hela glaset på framsidan att sträcka sig hela vägen ut till kanten, med rundslipade kanter. Visst var det snyggt, men det innebar också att något hörn av skärmen med stor sannolikhet var den första kontaktpunkten om du tappade mobilen i golvet. Jämfört med innan då skärmen ofta var lätt nedsänkt i ramen blev telefonerna ömtåligare.
Nästa steg var att få själva den aktiva ytan att nå hela vägen ut, och till och med över, kanten. Först ut var Samsung Galaxy Note Edge 2014 följt av flera Samsung-modeller, och man gjorde ett tappert försök att få skärmar som böjs över kanten att bli standard.
Jag får erkänna att jag blev förförd av designen på Galaxy S6 Edge med sina krökta kanter. Det var något annat än den utilitära design som S5 och tidigare modeller hade. Samtidigt kunde jag inte att undgå att lägga märke till två saker. Dels att Samsung hade förtvivlat svårt att visa att den krökta skärmen faktiskt tillförde någon användbar funktion, dels att den faktiskt var en olägenhet. Ramarna runt skärmen är inte bara dödyta, de är ett utrymme för handen att greppa och utan ramar började man få feltryck på skärmen av handgreppet. Dessutom förvrängs ju skärmbilden i det krökta glaset. Jag hoppades och trodde i det längsta att man skulle komma tillrätta med detta med en förbättrade tekniska lösning, men lösningen för Samsungs del visade sig vara att steg för steg backa bort från hela idén. På S20-familjen var skärmen knappt märkbart krökt, med S21 är den helt platt igen.
Det är kanske för tidigt att dödförklara den krökta skärmen, men designtrenden blåser definitivt inte åt dess håll nu. De krökta skärmarna sprang ur en dröm om en enhet där hela framsidan bestod av en enda obruten skärm utan dödytor. Det första steget var att få hela glaset på framsidan att sträcka sig hela vägen ut till kanten, med rundslipade kanter. Visst var det snyggt, men det innebar också att något hörn av skärmen med stor sannolikhet var den första kontaktpunkten om du tappade mobilen i golvet. Jämfört med innan då skärmen ofta var lätt nedsänkt i ramen blev telefonerna ömtåligare.
Nästa steg var att få själva den aktiva ytan att nå hela vägen ut, och till och med över, kanten. Först ut var Samsung Galaxy Note Edge 2014 följt av flera Samsung-modeller, och man gjorde ett tappert försök att få skärmar som böjs över kanten att bli standard.
Jag får erkänna att jag blev förförd av designen på Galaxy S6 Edge med sina krökta kanter. Det var något annat än den utilitära design som S5 och tidigare modeller hade. Samtidigt kunde jag inte att undgå att lägga märke till två saker. Dels att Samsung hade förtvivlat svårt att visa att den krökta skärmen faktiskt tillförde någon användbar funktion, dels att den faktiskt var en olägenhet. Ramarna runt skärmen är inte bara dödyta, de är ett utrymme för handen att greppa och utan ramar började man få feltryck på skärmen av handgreppet. Dessutom förvrängs ju skärmbilden i det krökta glaset. Jag hoppades och trodde i det längsta att man skulle komma tillrätta med detta med en förbättrade tekniska lösning, men lösningen för Samsungs del visade sig vara att steg för steg backa bort från hela idén. På S20-familjen var skärmen knappt märkbart krökt, med S21 är den helt platt igen.
Apple hoppade aldrig på tåget med de krökta skärmarna, men man var desto mer entusiastiska över rundslipade kanter på glaset. Med Iphone 12 har man däremot en närmast brutalt platt skärm, med metallkanter som går ut utanför skärmen. Glaset i skärmen är av en ny typ som ska vara fyra gånger mer hållbar om man tappar telefonen. Det är inte säkert att frånvaron av rundslipning är en praktisk nödvändighet för att materialet ska fungera men det illustrerar ändå att problemet hela tiden var att man genom att framhäva glaset gjorde ett bruksföremål betydligt bräckligare än det borde vara.
Apple har ju förresten också fått backa från en dålig designidé. 2015 introducerade Apple möjligheten att trycka olika hårt på mobilskärmen för att få olika resultat. I teorin gör det användargränssnittet mer flexibelt, men eftersom det inte finns någon egentlig visuell ledtråd om vad skillnaden mellan mjukt eller hårt tryck innebär blev det i praktiken bara rörigare. Det tog Apple fem år att utveckla tekniken, och kortare än så innan man i tysthet började avveckla den i mobilen.
Det är ingen skam i att prova nya idéer och upptäcka att de inte fungerade så bra som man tänkt sig. Man kunde önska sig att det gick fortare än fyra år att backa tillbaka bandet, men att man över huvud taget gör det är ändå något som ska uppmuntras. För det finns fler dåliga idéer i dagens mobiltelefoner som vi gärna såg att man rullade tillbaka. Här är de exempel vi tycker sämst om:
- 1: Fingeravtrycksläsare i skärmen. Förutom att det är milt coolt att fingeravtryckaren är helt dold i skärmen är det svårt att se någon egentlig fördel med att ha den där. Nackdelen är att den blir långsammare, är svårare att hitta och den glatta ytan gör att fingret glider och fingeravtrycket inte registreras ordentligt. Jag trodde att detta skulle bli bättre med tiden, men än har jag inte stött på en Samsungtelefon med fingeravtrycksläsare i skärmen som släpper in mig med någon slags regelbundenhet. Även om du inte vill ta anspråk på utrymme under skärmen eller förstöra formgivningen på telefonens baksida har av-påknappen varit ett lyckat alternativ till var knappen ska placeras åtminstone sedan 2015.
- 2: Glasbaksidan. Ja visst är det snyggt och lyxigt med en baksida av glas, men det ökar också den yta av telefonen som riskerar att spräckas om du tappar den till nära nog 100 procent. I praktiken är vi alla beroende av att köpa skyddande skal till mobilen för att inte råka ha sönder den, och då blir den där snygga baksidan genast fullständigt oväsentlig. Aluminiumbaksidan hade problem med att den blockerade radiosignaler och fungerade inte ihop med trådlös laddning, men om man ändå ska ha ett skyddande plastskal, varför inte göra mobilens baksida till det skyddande skalet till att börja med? Och om det prompt ska vara något lyxigare, prova med kevlar, läder eller något annat som inte garanterat går sönder när du tappar det.
- 3: Avlånga skärmar. Mobilanvändarna vill ha både smidiga mobiler och större skärm, och tillverkarna verkar tro att de hittat den magiska lösningen på det genom att göra mobilen mer avlång. Men det ärbåde höjden och bredden på mobilen som avgör om en telefon går att använda med en hand eller inte. Den sista Androidmobilen som släpptes som jag kunde använda med en hand var Samsung Galaxy S10e, och i dag har branschen mer eller mindre standardiserat på 20:9-format för Android och 19,5:9 för Iphone. 18:9 skärm kanske ger en siffra mätt i tum som inte låter lika imponerande i specifikationerna, men du får en mer användarvänlig mobil.
- 4: Headsetjacket. Okej, jag har respekt för att det är mycket som ska in i en telefon och att headsetjacket kan ersättas med annan teknik med högre verkshöjd. Och jag ska erkänna att jag i princip slutat använda det själv, då jag har en strid ström av nya bluetooth-headset att testa. Men jag talar inte i egen sak här. Avsaknad av headsetjack är det absolut vanligaste klagomålet vi på mobilredaktionen ser på nya mobiltelefoner. Ge användarna vad de vill ha.
