Höstens Iphone-modeller utmärker sig för att sakna något som tidigare Iphones alltid haft: medföljande laddare. Detta för att skona miljön enligt Apple. Utan laddare har man kunnat göra kartongen hälften så stor, vilket sparar stora mängder koldioxid under transporterna. Dessutom, resonerar man förmodligen, har de flesta vid det här laget en stor samling gamla Iphone-laddare, och de behöver inte en till, så om inte alla behöver en ny laddare spar man dessutom in på onödig produktion.
Det stämmer nog att de flesta har flera laddare hemma redan. Synd att de inte passar med den laddsladd som Apple skickar med. Den sladden har lightning-kontakt i ena änden och USB C-kontakt i andra änden. De flesta äldre laddare har däremot vanlig USB-kontakt till själva dosan till laddaren, och där passar inte Apples sladd.
Om man inte vill slösa kanske man inte skulle skickat med en sladd som de flesta inte kan använda, kan man tycka. Och man kan också tycka att om det är viktigt att spara in koldioxid vid transporterna borde man göra något åt kartongen till Apple Watch också, den är i dagsläget nästan dubbelt så stor som Iphone-kartongen, för en klocka.
Höstens Iphone-modeller utmärker sig för att sakna något som tidigare Iphones alltid haft: medföljande laddare. Detta för att skona miljön enligt Apple. Utan laddare har man kunnat göra kartongen hälften så stor, vilket sparar stora mängder koldioxid under transporterna. Dessutom, resonerar man förmodligen, har de flesta vid det här laget en stor samling gamla Iphone-laddare, och de behöver inte en till, så om inte alla behöver en ny laddare spar man dessutom in på onödig produktion.
Det stämmer nog att de flesta har flera laddare hemma redan. Synd att de inte passar med den laddsladd som Apple skickar med. Den sladden har lightning-kontakt i ena änden och USB C-kontakt i andra änden. De flesta äldre laddare har däremot vanlig USB-kontakt till själva dosan till laddaren, och där passar inte Apples sladd.
Om man inte vill slösa kanske man inte skulle skickat med en sladd som de flesta inte kan använda, kan man tycka. Och man kan också tycka att om det är viktigt att spara in koldioxid vid transporterna borde man göra något åt kartongen till Apple Watch också, den är i dagsläget nästan dubbelt så stor som Iphone-kartongen, för en klocka.
Billigare för tillverkaren
Man kan misstänka att det också finns en baktanke att man kan tjäna mer pengar genom att ta lika mycket betalt men inkludera färre tillbehör som kostar att tillverka. Därför lär vi se flera tillverkare haka på trenden rätt snart. Samsung sägs när detta skrivs redan vara i färd med det inför S21-lanseringen i mitten av januari.
För Iphone-användare, som inte har särskilt höga förväntningar på att det ska gå fort att ladda mobilen, känns det säkert inte särskilt konstigt att fortsätta att ladda med sin fem år gamla laddare (även om man kanske behöver köpa en ny sladd till den för att den gamla tagit slut), men i Androidvärlden sker detta, om det nu händer, precis samtidigt med ett pågående teknikskifte i snabbare laddning. Den som någon gång provat att ladda en telefon från Huawei, Oneplus eller Realme och sett procenten ticka upp i realtid vet vad jag talar om. När det tar 20 minuter att ladda mobilbatteriet från tomt till 80 procent behöver man inte längre ladda mobilen över natten, det räcker med att den laddar medan man äter frukost.
Att telefonen kan ladda så snabbt, och utan att bli varm eller skada batteriet, kräver sin tekniska lösning. I Oneplus 8T finns det helt enkelt två batterier som laddas parallellt, medan Xiaomi i sin snabbladdningsteknik uppnår liknande effekt genom att ladda batteriet från mitten istället för från ena änden.
Ingen standard
Häri ligger problemet, olika teknik. Nu är lyckligtvis själva laddaren rätt dum och lyckligt omedveten vilken teknik som används i andra änden för att ladda batteriet. Allt den gör är att leverera ström och spänning. Vilken ström och spänning den ska leverera finns det däremot i dag väldigt lite konsensus om. Utöver att det är noga med hur många watt som levereras kan det ske med högre strömstyrka och lägre spänning eller vice versa, det beror på hur tillverkaren har löst det.
I praktiken funkar det så att laddaren har stöd för ett antal olika ström- och spänningsnivåer, och med den lilla intelligens den har hittar den sedan den snabbaste laddhastighet som den har gemensamt med mobilen och kör på det.
Laddar du en supersnabbladdande Oneplus-mobil med en supersnabb laddare från Samsung är det alltså inte säkert att det kommer att gå särskilt snabbt. I värsta fall hittar de ingen gemensam laddningsnivå över den gemensamma miniminivån 5 watt som är laddning i snigelfart med dagens standard. Fast det var inte sant, för jag har vid upprepade tillfällen varit med om att en laddare från en mobiltillverkare inte kunnat ladda en mobil från en annan tillverkare över huvud taget, fast tillverkarna hävdar att det inte ska kunna ske.
Bristen på laddstandarder gör det helt enkelt till en djungel, och att i detta skede ta bort laddaren helt ur förpackningen känns som ett dåligt drag. I bästa fall riskerar användaren att gå miste om den förbättring som snabbladdningen innebär, i värsta fall kommer vi att gå runt och svära medan vi letar efter en laddare från rätt tillverkare när vi ska ladda mobilen.
Så kan vi inte vänta med att skrota laddaren tills laddnivåerna standardiserats?
