Barn och surfplattor är en riktigt bra kombination. I de bästa av världar för att ungarna ska sysselsätta sig med något utvecklande och lära sig saker, i den mer normala av världar för att telningarna ska ha något att sysselsätta sig med under exempelvis en bilfärd eller när föräldrarna behöver ha händerna fria så att säga.
Men samtidigt kan det ju innebära att ungarna råkar skicka konstiga mejl till hela företaget, raderar jobbappar eller på annat sätt ställer till med otyg för att de helt enkelt inte förstår vad de gör. I förlängningen kan det ju även innebära att deras känsliga små sinnen utsätts för all ondska som webben för med sig, och att de tömmer ditt bankkonto när de köper smurfbär eller annan virtuell valuta i spel.
Det är precis sådana farhågor som Kurio vill råda bot på och fixa till. Genom ett speciellt barnläge som föräldern administrerar till fullo kan kidsen leka fritt utan att råka göra dumheter eller utsättas för olämpligt material.
Det bra Om vi börjar med de bra sakerna med Kurio och dess barnläge så är det enkelt för en förälder att administrera. Det är enkelt att godkänna vilka appar som ska visas, enkelt att kategorisera dem och enkelt att slå på såväl filtrering av olämpliga webbsidor som tidsinställningar så att de inte sitter för länge. Det finns även en specialanpassad appbutik där barnen kan få en sorts veckopeng i form av virtuell valuta och på så sätt lära sig hushålla med ekonomin på egen hand.
Annons
Ungefär där slutar de positiva intrycken av Kurio Tab 2, och då är hälften av ovanstående benämnt i positiva ordalag enbart för dess teoretiska funktioner.
Annons
Bedrägerivarning Om vi börjar med plattan i sig är det till synes en ganska dyr historia på ungefär 1 300 kronor med specifikationer som var budget för två år sedan. Skärmen har en betraktningsvinkel på uppskattningsvis tio grader innan det mesta blir oläsligt. Plattan levereras förvisso med ett blått gummiskal som gör att den pallar lite mer ovarsam hantering, men hårdvarumässigt är det enda ljuspunkten. inbyggt finns ett “ställ” i form av en lös plastskiva som ska tryckas in i skalet för att få det hela att stå upp, om du har styrkan nog att trycka in skivan i dess hål och turen att få den att sitta fast vill säga.
Vår fyraårige testperson uppmärksammar även han att “det går ganska långsamt”, för att citera. Att plattan kräver ett par tryck för att ens börja starta appar är heller ingen ovanlighet. Vår testperson är förvisso eld och lågor över att det finns en surfplatta anpassad för barn och tycker att den biten är jättespännande, men då är det mest själva grejen som är en positiv upplevelse och inte plattan i sig.
När det kommer till själva barnläget handlar det om användarkontona som är standard sedan Android 5.0, med skillnaden att barnkontot startar Kurios egen hemskärmsapp. Alla appar kan kategoriseras in där och de du inte vill kategorisera in påminner den om precis hela tiden trots att de inte ska vara med. Att välja vilka appar som ska visas funkar utmärkt, utöver att Kurio lägger till en hel hög inställningar och liknande som du inte får välja bort och som då knodden kan komma åt.
Och så var det den där biten med appbutiken. Nästan alla appar kostar “stjärnmynt”, vilket är affärens officiella valuta. Alla appar kan hittas på vanliga Play Store och det är även via den som appar du köper för stjärnmynten laddas ner. Även mer kända titlar som exempelvis Temple Run kostar stjärnmynt i Kurio-affären. Det är dock exakt samma app som du hittar på Google Play.
Den lilla twisten på det hela är att mynten inte är helt virtuella och att du som förälder kan bestämma att ungen får hundra mynt i veckan att hushålla med. Eller jo, det funkar så också, grejen är bara att du betalar riktiga pengar (när betalningsfunktionen ens vill fungera) för dessa stjärnmynt.
Kort och gott: Du betalar alltså riktiga pengar för att kunna köpa virtuell valuta som sedan används för att köpa spel som är gratis i Google Play Store. Det är så mycket lurendrejerivarning att vi får huvudvärk av det hela.
Det är inte nog med att du köper en från början dålig surfplatta till överpris. Du betalar även för möjligheten att ladda ner gratismaterial …
Kort och gott, den här maskinen köper du inte för att du bryr dig om dina barn i någon utsträckning och vill ge dem något roligt. Du köper den här för att du antingen blivit pålurad den eller för att du helt enkelt inte bryr dig ett dugg om dina barn, tyvärr.
Vad ska du göra istället då? Vi listar det i några enkla steg. * Antagligen har du redan en surfplatta hemma till dig själv, kör på den. Är det en Androidplatta modern nog för att lira med Android 5.0, skapa ett begränsat konto med enbart de appar du vill att knodden ska ha åtkomst till. * Många plattor från större tillverkare som Asus eller Samsung har speciella barnlägen inbyggt från start. Kör på dem. Det gäller särskilt lite äldre plattor som inte uppdaterats till Android 5.0. Om inte annat finns det en hel drös sådana appar på Google Play Store. * Om det inte är ett alternativ eller om du kör Ipad, som korkat nog inte har stöd för flera användare ännu: Skapa en speciell mapp med godkända appar och, du vet, prata med ditt barn om hur denne får använda plattan. * Ovanstående punkt gäller förresten alla lägen när barn använder surfplattor. Prata med dem om vad de får och inte får göra. Visa dem vad de kan göra. Sitt med och använd plattan med dem så att de lär sig. * Slutligen: Vad du än gör. Håll dig långt borta från Kurio Tab 2.
Frågor och svar Men kan man inte ladda ner från vanliga Play Store? Jodå, i “vuxenläget” är det inga problem. Men barnaffären går inte att stänga av och lite av plattans poäng försvinner om du inte kör den.
Funkar barnbutiken bra då? Det skrämmande är ju att den inte gör det. Särskilt delen med att faktiskt fylla på med pengar är buggig på gränsen till oanvändbar.
Jag har en gammal surfplatta liggande i byrålådan. Är det ett bättre alternativ? I precis alla lägen: Ja!
Ett alternativ: Asus Zenpad 7 Asus gör sjukt prisvärda surfplattor och om du orkar leta i fem minuter kommer du billigare undan med en betydligt bättre platta.
Mobils Batteritest Uppmätt batteritid: 3 timmar och 20 minuter
”Å andra sidan” Erik Mörner: Det finns som texten antyder ganska mycket att irritera sig på i den här lilla plattan. Skärmen för att bara börja någonstans ger sken av att ha ett grått filter över sig om man inte tittar på den ur precis rätt betraktningsvinkel.
Testbild
Vi väntade oss inget och fick heller inget tillbaka direkt.
