Test: KD Kurio 7

Fler än en förälder har fått se innehållet i sin telefon eller surfplatta illa tilltygat av nyfikna och spelsugna små barn. Och det är ett av livets små mysterier att varken ios eller Android har något system för att skilja användare åt. Kidz Delight Interactive, eller kd Interactive, har tagit fram ett skal ovanpå Androids vanliga gränssnitt som gör det möjligt att låsa plattan så att olika användare bara kommer åt vissa appar och funktioner. Skalet används i plattan Kurio 7.

Tanken är att föräldern eller »administratören« ska kunna välja precis vilka appar och webbsidor ett barn ska kunna komma åt. För den som vill ha ännu mer kontroll går det även att begränsa konton till vissa tider och till en maxtid per dag. Allt styrs från en särskild meny för den som har administratörslösenordet.

Det går att lägga in upp till åtta barn så snittfamiljen ska inte ha något problem att lägg in ett konto för alla.

Egenutvecklad startskärm

Väl förbi inloggningen möts du av kd:s egenutvecklade startskärm där olika appar och funktioner ligger sorterade under olika symboler. För den som är van vid det traditionella Android- eller ios-upplägget är det mest krångligt. Och jag ser inte riktigt poängen med att ha ett helt eget gränssnitt bara för att plattan vänder sig till barn. Titt som tätt hoppar dessutom Android 4.0:s välkända utseende fram i olika menyer och pop-upper. Gladare blir säkert barnen av de spel och appar som finns förinstallerade på plattan. Bland de mer kända titlarna återfinns Angry Birds, Cut the Rope, Doodle Jump, Where’s My Water och World of Goo. Alla trevliga spel som kostar, om än en liten, slant om de ska laddas ned från Google Play. Dessutom finns en hel rad lära-appar för barn. Flera med fantasifulla namn som »War Pretzels« och »Genius Boxin«. I det senare handlar det om att med hjälp av snabba uträkningar guida gamla vetenskapsmän som Pythagoras och Euclides genom en boxningsmatch. Ganska kul, men med tanke på mål­gruppen är det synd att spelen inte översatts till svenska. Att plattan utrustats med olika målarprogram för pojkar och flickor känns inte heller det speciellt genomtänkt eller modernt.

Saknar tillgång till Play-butiken

Under kd:s eget gränssnitt ligger en mer traditionell Android 4.0-platta och väntar, men då är man också av med alla möjligheter till olika inloggningar för olika personer. En annan viktig skillnad är att Kurio saknar den vanliga Play-butiken från Google och andra traditionella Googlegrejer som till exempel Gmail. I stället finns Kurios egen butik med utvalda program. Tyvärr är även denna på engelska och den kräver att du lämnar ditt kontokort för att kunna göra inköp av appar. Som tur är innehåller butiken inte bara »barnappar« utan även standardappar som Facebook, Instagram och Skype. Personligen hade jag dock föredragit att Kurio hållit sig till den klassiska Playbutiken, inte minst för att det nu krävs nyköp av alla appar som jag tidigare betalat för hos Google. Butiken ger heller inget vidare skydd för känsliga ögon. Efter att jag laddat ned en app för Youtube från butiken dyker det helt plötsligt upp reklam i plattan som uppmanar mig att skaffa en het lördagsdejt på »Be Naughty«. Inte ett evenemang som direkt verkar lämpa sig för en yngre målgrupp. I plattan ingår också ett internetfilter där det går att bara tillåta vissa sajter i den inbyggda webbläsaren, men precis som i butiken kan det nog vara bra att som förälder ha egen koll också.

Känns välbyggd

När det gäller plattans hårdvara så känns det som om man får vad man betalar för. Själva plattan känns välbyggd och det extra plastskalet som följer med känns också okej. Passformen på skalet kunde dock varit bättre och knapparna under plattans skärm blir lite svåråtkomliga med skalet på. Trots att plastskalet är ganska tjockt så känns det mer som ett extra ergonomiskt handtag för små spelare än som en försäkring om att en tappad platta ska klara sig utan skador. 

De medföljande spelen på plattan fungerar bra trots den ganska modesta 1-gigahertzprocessorn. Det som främst drar ned upplevelsen är egentligen skärmen som snabbt tappar skärpa och färg när plattan vinklas i förhållande till ögonen. Dessutom känns pekfunktionen inte helt exakt och ganska ofta krävs flera pek för att knappar i gränssnittet ska fungera. Det är dock inte helt enkelt att veta om det beror på hårdvaran eller på dålig programvara.

"Finns bättre bättre plattor"

I paketet finns också sladd för att ansluta standard-usb-tillbehör och minnespinnar. Det är praktiskt att till exempel kunna tanka över filmbiblioteket på ett vanligt usb-minne inför resan. Det fungerar också att ansluta ett vanligt usb-tangentbord, men tyvärr finns ingen inställning för att klara svenska tecken. External Keyboard-appen som jag brukar använda för att lösa sådana problem på Android saknas tyvärr i den lokala Kuriobutiken. 

Sammanfattningsvis: För den som letar efter en surfplatta där det går att kontrollera hur barnen använder den så är Kurio 7 ett av få alternativ. För den som känner att de kan ha kontroll på barnens surfande och spelande ändå så finns det andra plattor som ger bättre upplevelse framför allt när det gäller skärmen.

”Å andra sidan”

David Boda: Tanken är kanske god men att inte få tillgång till Google Play-butiken är en riktig »deal breaker«. Personligen tycker jag att föräldern kan köpa en ordentlig Androidplatta, hålla koll på vad ungen gör och investera några slantar i ett skyddande skal.