Reportage: Så tävlar Sony mot tiden

Ska man med ett ord för en Iphone-användare beskriva vad som mest särskiljer Android från Ios kan svaret mycket väl vara “versioner”. På gott och ont. Du får en valfrihet i hur du vill att din telefons hård- och programvara ska se ut genom valet av tillverkare. Men att telefonerna kan vara så olika gör det också mer arbetsamt för tillverkarna att uppdatera mobilerna, och där Iphone-användare kan räkna med att få den senaste Ios-versionen inom någon vecka från lansering även till en tre år gammal mobil kan man som Androidanvändare i bästa fall hoppas på två år av uppdateringar, med rejäl fördröjning.

Detta gör att åtminstone vissa Androidanvändare kan framstå som besatta av versioner, och de olika tillverkarna mäts ofta i hur snabba de är på att få ut säkerhetsuppdateringar och nya Androidversioner, hur länge mobilerna fortsätter att uppdateras och hur många modeller som uppdateras. HTC:s fall från toppen av Androidvärlden sägs mycket ha berott på att man var dåliga på att underhålla befintliga telefoner.

Så snabba är tillverkarna på att uppdatera

Sony Mobile har fått ett rykte om sig att vara först med de senaste systemversionerna, någonting de har fått jobba för, och tydligast har det kanske varit med projektet Concept for Android, som avslutas i dagarna. Fast det var bara en del av syftet med projektet för Sonys del, och fungerade kanske främst som en morot för att få frivilliga användare till projektet. Men låt oss backa, långt långt bakåt.

Sony Mobiles historia sträcker sig mer eller mindre till mobiltelefonins barndom hos Ericsson. 2001 skapades Sony Ericsson som ett samägt bolag mellan Ericsson och Sony med syfte att bedriva mobilutveckling. Huvuddelen stod Ericsson för. Sony hade endast en mindre framgångsrik mobiltillverkning för den japanska marknaden. 2012 köpte sedan Sony ut Ericsson och företaget blev en integrerad del av Sonykoncernen. I företaget finns fortfarande många anställda som varit med på större delen av den resan.

Sony börjar uppdatera till Android 7.1.1

Från stängt till frisk fläkt

Sony Ericsson var tidiga på smartphones och då det var Symbian som gällde.

– Symbian var ju jäkligt stängt. Och faktiskt rätt dåligt också. Det gick inte att göra saker bra, berättar Niklas Rosander, chef för programvaruutvecklingen i Lund där vi är på plats för att få veta mer. När Iphone släpptes 2007 var man på Sony Ericsson lika fascinerade som folk var utanför företaget.

Sonymobil nu med Android 7.1.2

– I början var vi mest fascinerade över hur bra de lyckades göra sin första telefon. Apple skapade kundsegmentet för stor mobilskärm. Det triggade oss.

Detta ledde till en period av experimenterande som utifrån framstod som mer famlande än vad det förmodligen var. Sony Ericsson gjorde featurephones med pekskärm och ett par Windowstelefoner, innan den första Androidmobilen, Xperia X10 från Sony släpptes.

Bakom kulisserna: Så jobbar Sony med ICS

– Android var en frisk fläkt jämfört med Symbian. Det var i princip bara en Java-runtime på en Linux-kärna, och allt var öppet, säger Niklas Rosander.

Sony Ericsson var igång med Android redan före Android 1.5 Cupcake, som kan sägas vara den första kommersiella versionen av Android. Xperia X10 släpptes med Android 1.6 Donut 2010.

På den tiden var det fortfarande mycket som saknades i Android, som tillverkarna fick bidra med själva. Ett exempel var att Googles tangentbord då inte stödde arabiska, så man fick utveckla ett eget tangentbord, och det har man fortsatt ha tills nyligen då man ersatte det med Swiftkey.

Börja från grunden

Den androidkärna man utvecklade till Xperia X10 är i grund och botten samma kärna man kontinuerligt utvecklat sedan dess. Operatörerna har sina krav, som också läggs till koden, någonting vi kommer att återkomma till i diskussionen. Samtidigt har Android utvecklats parallellt, en del av den kod man gjort kanske inte behövs längre, men måste kontinuerligt uppdateras och underhållas, och det blir mer och mer överbyggnad som kräver arbete att uppdatera. Det borde gå att städa bort en del av den gamla koden utan att tappa funktioner, och med mindre egen kod ovanpå Android blir systemet mindre arbetskrävande att uppdatera.

Det var här Concept for Android kom in 2014, som ett experiment för Sony Mobile.

– Tanken var, om vi skulle börja om i dag, med en ny programvara för Android som vi byggde från grunden, hur skulle vi göra då? Det var ett sätt att utmana oss själva, berättar Nils Gautam, produktchef med ansvar för mjukvara på Sony Mobile.

Syftet var aldrig att göra en så kallad “stock Android”-version, det vill säga använda Googles egna system med användargränssnitt rakt av, men man valde medvetet att börja att lägga sig nära “stock”, och sedan successivt lägga på nya funktioner, för att se om man kunde åstadkomma något med nästan samma funktionalitet som Sonys officiella Androidversion, men med mindre lager kod.

– När vi lade tillbaka funktionerna var de också mer frikopplade från systemet som helhet, vilket gör det lättare att uppdatera dem separat, påpekar Nils Gautam.

– Vi hade kunnat göra det här som ett internt projekt, men vi ville ha extern feedback, fortsätter han.

I fas ett, under sommaren 2015 introducerade man konceptprogramvaran på Xperia Z3 för svenska användare. Som morot för att få användarna att blåsa sin telefon och installera experimentell programvara erbjöd man snabb uppdatering till den senaste Androidversionen. I praktiken visade sig dock feedbackloopen vara en ännu starkare morot.

Uppskattad kontakt

Från första början hade man ett system för användarna att lämna synpunkter, som så småningom blev appen InTouch, där man kan lämna buggrapporter och förslag på features, och ställa frågor i ett öppet diskussionsforum. Utvecklarna i projektet uppmanades att delta aktivt och posta information regelbundet. Man skickade också ut enkäter till testarna med jämna intervall.

– Mot slutet av första fasen frågade vi användarna vad de uppskattade mest med programmet. Vi trodde att det skulle vara möjligheten att få prova det senaste, men de svarade att det var direktkontakten med utvecklarna, berättar Björn Olsson, programingenjör på Sony Mobile.

– När vi märkte hur passionerade användarna blev var det enormt motiverande för oss, det blev nästan som en kärleksaffär, säger Niklas Rosander.

– Och de har stenkoll! I dag har vi ett dussintal användare som deltar i forumet som kan svara på frågor lika bra som vi kan, flikar Björn Olsson in.

I fas 2, hösten 2015, vidgade man Concept for Android till att även gälla Xperia Z3 Compact, och deltagare från hela Norden och Baltikum, Storbritannien, Irland och Tyskland. Man valde medvetet Xperia Z3 Compact för att se till att man fick in en annan typ av användare i testet, som inte nödvändigtvis var power-users. Risken med ett sånt här projekt är ju annars att man främst får elitanvändare med egna önskemål som inte nödvändigtvis matchar allmänhetens.

– Men det här är inte bara extremtechies direkt, det märker vi på frågorna, säger Nils Gautam.

Undantag finns, som den användare som ville ha en knapp för att roota telefonen i användargränssnittet. Det fick han inte.

– Vi var nervösa för det här i början, men det visade sig att testarna tog stort ansvar. De kunde till exempel påpeka saker som de visste att andra störde sig på som de inte själva tyckte var ett problem, berättar Niklas Rosander.

Snabbare uppdateringar

Ett av målen med Concept for Android var som sagt att vara snabba med uppdateringarna. Man satte som målsättning att få ut en ny säkerhetsuppdatering eller Androidversion inom fyra veckor efter att Google släppt den. Oftast har de varit ännu snabbare.

– När Android 6.0 Marshmallow släpptes lovade Niklas att om vi fick ut systemversionen till Concept-användarna på två veckor skulle han gå runt i Marshmallow-kostym en hel arbetsdag. Det lyckades vi med, minns Nils Gautam.

– Det var svårt att komma igenom snurrdörrarna på kontoret, för att inte tala om att gå på toaletten, skrattar Niklas Rosander.

När fas 2 avslutades våren 2016 bad ett par av användarna om att få fortsätta att driva användarforumet för testarna i egen regi, vilket gjorde att communityt levde vidare även efter att Concept till Z3 slutat uppdateras.

Fas 3 inleddes hösten 2016, på Sony Xperia X, och dragplåstret denna gång var Android 7. När Google släppte Android 7.1.1 strax innan jul fick man ut den på två veckor, trots julledighet, och i dag är Xperia X med Concept for Android en av få telefoner med Android 7.1.2.

Concept for Android ligger som sagt nära Googles Androidversion, och särskilt Androidnördarna talar gärna om att ju närmare Googles Android, desto bättre. Därför hade man också väntat sig att det var så mycket Standard-Android som möjligt Concept-användarna ville ha, men nästan all feedback på funktioner visade sig vara sådant de ville ha som “Stock Android” saknar. Den absolut mest efterfrågade funktionen var till exempel att dubbelknacka på skärmen för att väcka telefonen.

– Det beror nog delvis på att många inte tänker på vad som saknas i “stock”. Det finns till exempel ingen funktion för att föra över filer till minneskort om internlagringen börjar bli full, eftersom Googles egna mobiler inte har minneskort, påpekar Rikard Skogberg, Sonys pressansvarige.

Ingen fas fyra

Totalt har man haft 30 000 installationer av Concept for Android. När detta skrivs har man ett par tusen aktiva. Svarsfrekvensen när man skickar ut en enkät till användarna är hög, 60 procent har svarat inom två timmar. Från Sonys sida har 25-30 utvecklare deltagit, även om det inte har varit deras enda arbetsuppgift.

Men nu går projektet mot sitt slut. När vi träffas är det ett par veckor kvar tills den sista uppdateringen skickas ut till Concept for Android på Xperia X. Någon fas 4 är inte planerad.

Bland användarna präglas reaktionerna av vemod. Kanske bland utvecklarna också? Som utvecklare är man ofta bara en liten del i en helhet, och om man får diskutera med användarna blir det mycket tydligare vad man åstadkommit.

– Många av våra anställda har tyckt att det varit svinkul helt enkelt, säger Björn Olsson.

En kommentar kring Xperia XZ Premium ledde till missuppfattningen att programmet skulle fortsätta på den telefonen. Niklas Rosander förklarar:

– Konceptet med dedikerad mjukvara kommer vi troligen inte att fortsätta med. Det vi tittar på för XZ Premium är att återskapa forumet, kommunikationen mellan användare och utvecklare.

Xperia Concept har både varit en övning i hur man arbetar snabbare och gett förbättringar av systemet som man kunnat plocka in i den officiella programvaran. En del av Sonys funktioner som tidigare har varit en del av systemprogrammet har till exempel kunnat göras om till appar som kan uppdateras separat och därmed inte behöver göras om när en ny systemversion ska ut.

– Ni kan förvänta er att vi kommer att bli snabbare och snabbare med systemuppdateringar, säger Niklas Rosander.

Hoppade över delmoment

Så, ny Androidversion till Sonys toppmodeller två veckor efter Googlesläpp hädanefter? Nja. Concept for Android har genom att göra anspråk på att vara experimentell programvara kunnat hoppa över ett par moment som annars gör att nya systemuppdateringar tar tid. Dels förstås genom att inte inkludera alla funktioner som finns i Sonys standardprogramvara, men ännu mer genom att hoppa över operatörsgodkännandet.

Här i Sverige ser vi inte så mycket av operatörsanpassningar av mobilen, men då ska vi veta att Norden är den region i världen som är minst operatörskravställd.

– Det räcker med att gå till Storbritannien för att det ska vara enormt tunga operatörsstyrningar. Japan har också bland de tyngsta i världen. Det är lite lyckosamt för oss att vi sitter i både ett av de minst och mest operatörsstyrda länderna, så att vi förstår bägge marknaderna, tycker Niklas Rosander.

Vad operatörerna önskar sig är väldigt olika. De med tyngst krav går ända in i mobilens användargränssnitt. Men alla har krav på nätverkssignaleringen som måste fungera med den kombination av utrustning från olika tillverkare som operatören har i sitt nät. Man kan tycka att det inte borde vara ett problem när man har nätverksstandarder.

– Det borde vara standardiserat, och det är det ju, men det fungerar inte alltid i praktiken, säger Niklas Rosander.

Ett aktuellt exempel är 4g-samtal (Voice over LTE, VoLTE) och Wifisamtal, två närliggande tjänster som i grunden bygger på samma teknik. Svenska operatörer håller på att slå på tekniken nu, men i Norge var man tidigare ute, och fick en del problem i näten.

– I praktiken måste operatören komma överens med oss om hur konfigurationen i telefonen ska matcha deras nät och testa innan man kan slå på tekniken, för varje enskild telefonmodell, förklararar Niklas Rosander.

Tiden det tar att få ut en ny systemuppdatering ligger alltså inte bara i Sony Mobiles händer. Utöver operatörerna måste även den nya systemversionen testas med Googles testverktyg, och rapporten från det skickas tillbaka till Google som måste godkänna resultatet.

– I teorin är det möjligt att få ut systemuppdateringar så här snabbt, om man har alla intressenter med sig. Men vi har satt upp en arbetsmetodik, hur teamen jobbar, för att uppnå de här hastigheterna internt. Våra partners och operatörerna skulle också behöva prioritera i arbetet för att uppnå det, anser Niklas Rosander.

Är det värt det? Eller är det här med den senaste versionen bara en fix idé hos vissa elitanvändare av Android? Är det ett problem att det finns så många olika versioner av systemet i drift?

– Ja, det är det ju. Det är ett problem för oss, för kunderna, men framför allt för apputvecklare som måste anpassa sina appar till så många olika plattformar. Vi måste dra vårt strå till stacken. Vi måste bli snabbare, men inte bara vi, hela industrin, slår Niklas Rosander fast.