Test: Suunto 7 Titanium – Med träningsfokus och (tyvärr) Wear OS

Finska Suunto är jämte Garmin ett av de stora märkena för träningsklockor, ett segment som naturligtvis blivit trängt av smartklockorna efter att tillverkare som Apple och Samsung upptäckt att just hälsa och träning är de områden där en smartklocka kan göra mest nytta. Å andra sidan ger det tillverkare som Suunto möjligheten att nå en målgrupp utanför träningsnördarna när fler fått upp ögonen för att en klocka kan vara så mycket mer än en klocka. Men då behöver man en plattform för smartklockefunktioner. Många tillverkare, som Huawei, Samsung, Xiaomi och Apple har sin egen plattform. Vill eller kan man inte utveckla eget finns det bara ett öppet smartklockesystem att tala om, Googles Wear OS.

Suunto 7 är företagets första riktiga smartklocka med Wear OS som system. Den kom för något år sedan men nu har en uppdaterad utgåva, Suunto 7 Titanium, släppts, som har skillnader både i material och mjukvara.

Test: Xiaomi Mi Watch – Intressant sportklocka, intressant prislapp

Om vi börjar med det förra är Suunto 7 Titanium överraskande plastig för att ha titan i produktnamnet. Visst har den en titanring runt skärmen, men plast är ändå det dominerande materialet. I det här fallet uppskattar jag plastigheten, för det gör att klockan inte blir speciellt tung på handleden trots att det är en stor pjäs. Armbandet i filtliknande microfiber hjälper till. Det är både lätt och bekvämt. Klockan har standardfäste för armband, så du kan köpa valfritt klockarmband om det skulle gå sönder.

På den stora framsidan känns skärmen nästan lite liten, med svarta ramar runt om. Den är i alla fall skarp och med bra färger. Du styr klockan med tryck och svep på skärmen, vilket kompletteras med fyra knappar. Med så många knappar kunde gränssnittet lätt blivit rörigt, men i praktiken tycker jag det är rätt intuitivt. De fyra knapparna fungerar för det mesta som genvägar till basfunktioner, de tre till höger används även när du tränar och gränssnittet är rätt bra på att indikera vilken knapp som gör vad.

Test: Oneplus Watch – Hyggligt första försök

Eftersatt operativsystem

Det var ett tag sedan sist jag testade en klocka med Googles Wear OS, och intrycket är nedslående. Det finns klocksystem som prioriterar batteritiden, som Fitbit OS (som ju också äga av Google nu), och klocksystem som prioriterar en häftig användarupplevelse (Apples Watch OS). Wear OS lyckas på något sätt kombinera en halvdan användarupplevelse med dålig batteritid.

Suunto anger att klockan har upp till 2 dagars batteritid. För mig går klockan från 100 till 37 procent på 24 timmar, inklusive en timmes träning, så man får nog räkna med att ladda klockan dagligen. Om man nu är tvungen att göra det kunde man önska att den laddade snabbare, men i praktiken får du räkna med att ladda klockan en timme om dagen. Lägger du den på laddning över natten är det förstås inget problem, men då går du miste om sömnloggningen som är en av nyheterna i Suunto 7 Titanium.

På plus-sidan är klockan rätt batterisnål vid träning. Man utnyttjar det särskilda strömsparläge som finns i Wear OS, men som få andra klockor använder, som bland annat gör att skärmen blir monokrom när du bara tar en snabbtitt på den. Tack vare det ska klockan kunna klara 12 timmars träning med gps på en laddning, vilket är bra med smartklockemått mätt. Jag får lite mindre när jag klockar batteriåtgången under en timmes träning, men så är jag nog inne och tittar på klockan mer än vad man gör vid normalanvändning.

Vad gäller användarupplevelsen av Wear OS finns det så mycket att säga att det riskerar att bli tjatigt. Systemet är halvlångsamt i responsen och fattigt på funktioner. Många funktioner som man vid det här laget kommit att vänta sig i en smartklocka saknas. Google verkar räkna med att tredjepartstillverkare ska täcka upp för det, men att hitta appar att installera på klockan är rejält bökigt. Google verkar inte ha tänkt på att det vore enklast att göra det via telefonen, och på klockan finns ingen sökfunktion i appbutiken. Du får bläddra i kataloger och tredjepartsappar tar lång tid att starta när du väljer dem i klockan. Google Pay borde vara en självklarhet i klockan, och Suunto 7 Titanium har NFC, men Google Pay för Wear OS är inte aktiverat i Sverige, så den funktionen kommer du bara åt med en del trixande med proxyservrar. Svepgesterna i klockan är i mitt tycke ointuitiva och man vet aldrig riktigt vad som händer om man sveper åt höger för att gå bakåt. Vill jag byta vilken telefon klockan är hopparad med måste jag nollställa klockan först. Detta är ett axplock av saker jag hinner störa mig på med Wear OS under testets gång.

Klarar notifieringarna

Wear OS gör ett hyggligt jobb med notifieringar till klockan. Du kan välja själv vilka appar som får skicka notifieringar, och du kan svara på dem med ett tangentbord på klockan (oanvändbart) eller genom att tala in svar som översätts till text (användbart). Snabbast går att välja ett snabbsvar. Här har Google inte som de flesta andra ett antal förvalda alternativ som du kan skriva själv. Istället försöker Google gissa lämpliga svar utifrån kontexten. Det går sådär, och variationen är begränsad. Typiskt är till exempel två av alternativen ok och okay, eller kanske haha och hahaha. Den lösning med snabbsvar som du kan författa själv som andra klocktillverkare använder är otvetydigt bättre.

Vad som däremot är bra, det är Suuntos egna tillägg. De består huvudsakligen av en egen app som används när du vill logga träning. Här finns 70 olika träningsformer att välja mellan, och man kan givetvis fråga sig om man behöver skilja på gång, vandring och fotvandring, men när jag provar märker jag att det är nyansskillnader mellan hur ofta du får “varvtid” och vilken information som presenteras. Framför allt är de olika träningslägena organiserade så att de är lätta att hitta bland, och de du använde senast hamnar högst upp. 

Vid utomhusträning får du en spårkarta som du enkelt kan zooma in och ut i, och kan välja utförande på. När sedan informationen sparas i Suuntos app presenteras den på ett intresseväckande och attraktivt vis, och du kan lätt dela informationen vidare. Däremot saknas funktion för att automatiskt detektera träningspass, eller automatiskt pausa dem om du stannar upp i löprundan.

Suunto har även en sömnloggningsfunktion och ett mått på hur mycket återhämtning du behöver efter ditt träningspass. Funktionen påminner om Garmins Body Battery, och gör ett bra jobb med att indikera om du tränar för mycket och vilar för lite emellan.

Vad jag tycker att Suunto framför allt lyckas med här är att öka nöjet med att träna, och det är precis det jag önskar mig av en träningsklocka.

Heatmap

Suunto bidrar även med ett par coola urtavlor, där min favorit är den som är förinställd som standard, som visar en heatmap för vägnätet där jag befinner mig just nu som bakgrund.

När jag registrerar mig hos suunto får jag dessutom ett batteri med erbjudanden om prova på hos olika träningstjänster, både coachning från Suunto själva och andra leverantörers tjänster. En av fördelarna med Wear OS är ju trots allt att det finns ett brett utbud av träningstjänster.

Vad som däremot inte finns är möjligheten att lyssna på streamad musik i klockan. Du kan ladda över mp3-filer om du har sådana, men Spotify-appen låter dig bara styra musiken på mobilen, inte lämna mobilen hemma och lyssna från klockan. Här tycker man ju verkligen att Google borde ha passat på att lägga in offlinelyssning med sin egen musiktjänst Youtube Music. Mer allmänna hälsofunktioner som att påminna dig om att röra dig med jämna mellanrum är en självklarhet för i stort sett alla andra klocksystem men saknas i Wear OS.

Så heder åt Suunto, de har verkligen gjort sin del av jobbet i Suunto 7 Titanium. Det är Google som behöver rycka upp sig och göra ett bättre klocksystem. Wear OS lär inte vinna nya fans i sitt nuvarande utförande, men tillhör du den skara anhängare som redan finns, och önskar dig en Wear OS-klocka med bättre träningsstöd borde Suunto 7 Titanium vara det bästa valet.