Om det är ett begrepp som det, ursäkta ordvitsen, gått rundgång på i branschen senaste året så är det multirumsljud och multirumshögtalare. Efter att ha varit hyfsat ensamma på banan har Sonos fått sällskap av egentligen alla tillverkare som på ett eller annat sätt pysslat med ljud någon gång i historien. Givetvis kör alla sitt eget system och med det är givetvis ingen av multirumshögtalarna villiga att prata med varandra. Av de system vi haft möjlighet att testa eller provlyssna kan vi konstatera att det varierar ganska mycket i kvalitet, både när det kommer till ljudet i sig men även hur appen och tjänsten kring det hela fungerar. Även om Sonos blir lite yxigare att använda ju fler musiktjänster du blandar in har deras system fortfarande visat sig vara strået vassare än konkurrenterna i båda avseendena.

Test: Sonos Playbar & Play:1

Högtalaren i sig är någonstans i en skokartong till storlek och kan placeras både liggande och stående och även paras ihop med en till Play:5 för att bilda stereopar. Den är rejält tung för en maskin i den här storleken, men känns enormt välbyggd och är, oavsett om du väljer en svart eller vit, gjord för att lätt smälta in i sin omgivning. Som ensam högtalare mår den bäst av att ligga ner (högtalaren har dock koll på i vilket läge den befinner sig och anpassar ljudet efter det) och då hittar du touchkontroller för ljudet på ovansidan av enheten.

Som ensam högtalare låter den fånigt bra genom hela registret, vilket är en kombination av vad både fysikens lagar tillåter inom ljud och rätt mycket bakom kulisserna-pill med ljudfrekvenser. Som en nyhet till både Play:5 och övriga högtalare i systemet kan du även gå runt med din telefon eller platta i det rum högtalaren befinner sig medan en testton spelas upp. Med de data som samlas in via det anpassar sig högtalaren efter rummet och vart du mest troligt kommer att befinna dig i det. Under våra tester ger det faktiskt en viss förbättring, om än inte världsomvälvande.

Som stereopar blir det såklart dubbelt så dyrt, men faktiskt inte helt självklart dubbelt så bra. Givetvis tillkommer stereoeffekten som annars saknas och det blir ytterligare ett lager fyllighet i ljudet i allmänhet, men då en högtalare låter så bra som den gör blir inte skillnaden med två burkar natt och dag riktigt.

Hotet från pucken
Även om högtalaren låter fantastiskt finns det dock några pekpinnar att tänka på. Dels är musiklyssnande från en speciell ”sweet spot” inte direkt ett utbrett fenomen, utan vi rör oss runt i rummet och har musiken med oss. Det är något Sonos tagit hänsyn till, särskilt med autokalibreringen Trueplay, men som du ändå kan ha i åtanke. Dels handlar det också om musikkvaliteten. För även om såväl Sonos mjukvara som högtalaren i sig kan dansa med de riktigt högupplösta ljudformaten är det ju ändå komprimerat ljud via Spotify, Google Play Music eller någon av de andra tjänsterna som onekligen kommer utgöra lejonparten av musikkonsumtionen för de allra flesta. Sonos prylar klarar av att få sånt att låta jättebra också, det är inte det, men det är värt att ha i åtanke när du tittar på den här typen av prylar som vi kommer till strax.

När det gäller mjukvaran handlar det om ett förhållandevis enkelt system att använda. De flesta musiktjänster går att slanga in här för att spela upp musik och ljud (ljudböcker från Storytel känner vi att det saknas dock). Likt en Schweizisk armékniv sköter Sonos de inkopplade tjänsterna bra, men inte alls lika bra som tjänsternas egna appar. Däremot fungerar det oftast tillräckligt bra för att vi oftast inte ska störa oss på det. Samtidigt finns det ingen annan multirumslösning med samma breda utbud av tjänster att tillgå.

När det gäller att bolla flera högtalare, sätta ihop dem i olika grupper och välja uppspelningskälla för dem, klarar Sonos det hela bättre än något annat system vi tittat på.

Men som vi nämnde tidigare är Sonos knappast ensamma på den här spelplanen längre. Förutsatt att de högtalare du redan har i ett rum har line in-ingång kan du komma undan med så lite som 400 kronor per rum med Chromecast Audio och från den prislappen finns det rätt många varianter på vägen uppåt. Eftersom de flesta av oss inte är finkänsliga audiofiler är ultimat ljudkvalitet inte högst upp på listan för många, utan möjligheten till multirumsljud i sig är nog betydligt mer lockande.

Det gör också Sonos till ett inte fullt så självklart val längre. Även om du ”nöjer dig” med deras billigaste högtalare Play:1 och numera inte behöver en basstation för att få igång systemet är och förblir de premiumvalet. Sett till respektive storlek är det få högtalare som låter så bra som Sonos gör och mjukvaran orsakar definitivt minst huvudvärk av de vi testat. Men samtidigt är det mer av en investering än andra lösningar för dig som helt enkelt bara vill ha samma ljud i hela huset.