Test: Samsung Galaxy Tab S4

Det är framförallt skärmformatet på Tab S4 som gör den till en underhållningsplatta. Istället för det mer kvadratiska 4:3-formatet i föregångaren har den här plattan mer långsmalt format. Det gör den bättre anpassad för film, sämre för att läsa en tidning och framförallt sämre för att skriva ett mejl eller ett dokument eftersom tangentbordet då tar upp en stor del av skärmen i liggande läge och bara en tunnare remsa syns där det du faktiskt skriver kan visas. Mer skärmyta får du så klart om du använder ett externt, fysiskt tangentbord, men det måste du i så fall köpa till utöver plattans ordinarie pris.

Tveksam samlingspunkt

Samsung själva gör en relativt stor sak av att plattan ska vara en samlingspunkt i hemmet, något som kan användas av hela familjen och dessutom då fungera som hjärtat i det uppkopplade hemmet. Det vill man uppmuntra genom att plattan har ett tillbehör som är en laddningsdocka. Den gör att plattan istället för att bli liggande står upp när den laddas och samtidigt fungerar som något av familjens anslagstavla. Funktionen kallas för “Dagens Tavla” och gör att skärmen alltid är tänd när plattan laddas och att vi där får se ett bildspel med antingen de bilder ni tagit själva eller ett urval av bilder som Samsung erbjuder. Utöver det visas aktuell tid och datum samt väder och kalender om du vill det. Jag skulle inte säga att det gör plattan till någon självklar samlingspunkt i hemmet. Så mycket bidrar den inte med, men bara att skärmen lyser och drar uppmärksamhet till sig gör att man blir mer påmind om att plattan finns där än om den skulle ligga i sitt fodral och skräpa på till exempel soffbordet.

Trögt växla användare

För att plattan ska fungera bra för alla familjemedlemmar finns det möjlighet att ha flera separata konton, som på Androidenheter generellt. Var och en kan alltså ha sina konton och inställningar och enkelt logga in på sitt konto när plattan ska användas. Jättesmidigt är det dock inte att växla konto. Samsung Galaxy Tab S4 har ingen fingeravtryckssensor utan förlitar sig på ansiktsigenkänning och ögonskanning. Framförallt ställer plattans format till det. Precis som på telefoner med den här typen av ansiktsigenkänning kan identifieringen vara lite krävande. Det händer ofta att jag får uppmaningen att plattan är för nära ansiktet eller i fel vinkel.

Det blir helt enkelt aldrig helt naturligt att låsa upp på det här viset. Upplåsningen fungerar visserligen ganska bra även i mörker, men det största problemet är att man lätt skymmer kameran som ska läsa av ditt ansikte med handen. Eftersom plattan är i långsmalt format är det naturligast att ta upp och logga in på plattan i liggande läge. Det gör att man ofta håller handen precis där kameran sitter. Ett annat irritationsmoment är att det tar runt tio sekunder, ibland mer, att växla mellan användarkonton, så det går inte att snabbt titta någon enkel grej på plattan om man vill det. Ska man sammanfatta plattans roll som “familjens självklara samlingsplats” har ju även andra Android-plattor separata inloggningar för flera användare och läget för anslagstavla bidrar inte med särskilt mycket mer än en ordinär låsskärm i vilken surfplatta som helst.

Lånar från telefonerna

Precis som i telefonerna erbjuder Samsung en riktigt bra skärm med oled-teknik. Faktum är att plattan faktiskt har väldigt mycket gemensamt med bolagets telefoner och den är till och med en telefon. Det finns alltså en vanlig telefonapp och sätter du i ett simkort i den modell som stödjer det så kan du ringa och ta emot vanliga samtal och använda sms precis som i en vanlig telefon, utöver det den erbjuder i sin roll som surfplatta. Överlag är det inte mycket i systemet som skiljer den här plattan från det som vi hittar i Samsungs mobiltelefoner. Precis som i Samsungs Note-telefoner medföljer en penna, S-pen för att anteckna och rita i lämpliga appar. Den är tryckkänslig i flera steg så att du kan trycka hårdare för att få ett tjockare streck på skärmen. Pennan är också betydligt större och mer lik en vanlig penna än den vi känner igen från telefonen, så den här är mer vilsam att skriva med även längre stunder. Pennan ingår när du köper plattan, men dockningsstationen och tangentbordet är tillbehör som kostar extra. De cirka 8000 kronor som plattan kostar är inte direkt billigt om man tittar på surfplattor idag och med tanke på det tycker jag att plattan i sitt grundutförande utan tillbehör erbjuder ganska lite. Just i skrivande stund finns ett erbjudande där du får laddningsstället på köpet, ett ställ som annars kostar 600 kronor och adderar du Dex-kabel och tangentbordet till plattans pris hamnar vi över 10 000-kronorsgränsen.

En ytterligare sak som plattan har gemensamt med Samsungs telefoner är möjligheten att aktivera det så kallade Dex-läget. Det är ett mer datorlikt läge där du ser aktiva appar som ikoner i en menyrad i botten och de sedan kan öppnas i ett fönster som tar upp en del av skärmen bara. Systemet är fortfarande Android och det här innebär att alla appar inte fullt ut stödjer Dex-läget.

Jag ser ett relativt begränsat användningsområde för Dex i en telefon, men än mer tokigt blir det med plattan. När jag först testar att ansluta en större skärm hamnar mycket av skärmen utanför bild och jag hittar på den teven ingen funktion för att åtgärda detta. På nästa teve jag testar går det bättre, men långt ifrån alla appar fungerar i Dexläget och såväl prestanda som styrmöjligheter är väldigt begränsade, även om man kan använda surfplattan som både tangentbord och styrplatta om man vill det.

Så, mest underhållning alltså?

Det jag nu avhandlat förstärker kanske intrycket att plattan är mest för film och annan underhållning. För det ändamålet är ju skärmen så väl som ljudet bra och det finns egentligen inget att klaga på när det gäller något av det. Skärmen är riktigt bra och ljudet består av en högtalare i varje hörn så även det räcker långt. Prestandan imponerar inte, vilket märks bland annat i Dex-läget, men för Netflix eller Youtube räcker prestandan fint. Det gör det dock svårt att motivera plattans prislapp på 8000 kronor när det finns plattor för betydligt mindre, med minst lika bra kvalitetskänsla som kan samma sak. 

Batteritest

Batteriets videotid: 6 tim 2 min

Frågor & svar

Är det mer nytta eller mer nöje?

Plattan är definitivt mer nöje än nytta. Det bidrar framförallt skärmformatet till som är anpassat för film men inte för produktivitet.  

Fingeravtryckssensor eller bara ansiktsigenkänning för att låsa upp?

Här finns ingen fingeravtryckssensor, utan plattan förlitar sig på ansikts- och ögonigenkänning. Den är dock rätt osmidig så ofta får jag använda pin-kod för att komma snabbare in.  

Varför ska jag inte köpa en Ipad?

Med tanke på att Tab S4 kostar mer än till och med Apples Ipad Pro i samma storlek är det svårt att svara på. Jämfört med andra Android-plattor erbjuder Tab S4 inte heller några direkt tydliga mervärden. Olika användarkonton och mer datorlikt läge är till exempel standard även där.   

Å andra sidan

Elias Nordling: Egentligen är detta en riktigt bra Androidplatta. Oledskärmen gör att fler kan titta på film utan att vinkeln ger skiftningar i färgåtergivningen, och man har fått in mycket skärm på ytan. Men med en prislapp på över 8000 kronor börjar man leta efter extrafunktionerna som ska motivera priset, och de tillför tyvärr inte tillräckligt mervärde.

Ett alternativ:

Likvärdig till halva priset

Det tydligaste alternativet till den här plattan om du nu vill ha en Androidplatta är Huaweis Mediapad M5 som levererar mycket av det som finns här, men till ungefär halv priset. Med bibehållen prestanda och kvalitetskänsla, ska påpekas.

Exempel från kameran

Testbild: Bilder blir bra både i dagsljus och i sämre ljusförhållanden, som vi är vana vid från Samsungs telefoner.