Oneplus mobiler är numera nästan tråkigt pålitliga, med utmärkt skärm och kamera till förvånansvärt rimligt pris. Om deras telefoner har någon svaghet så är det kamerorna. Det tycker även Oneplus egna fans, när företaget frågat dem. Frågar ni mig tycker jag att de brukar ha helt okej kameror, men inte några som riktigt tål att jämföras med Samsungs eller Huaweis bästa. Kanske inte heller Xiaomis senaste generation. Ja ni hör kanske att för ett företag som brukar skryta om mest noggranna skärmen och den snabbaste trimningen av systemet är det lite pinsamt för Oneplus att på kameraområdet bara vara medioker.
Den satsning man nu talar vitt och brett om på just området kamera består dels av ett samarbete med Hasselblad, dels av 150 miljoner i utvecklingsbudget för nya kameror de närmaste tre åren. Redan i nya Oneplus 9 Pro ska vi kunna märka de första resultaten av denna satsning i form av en huvudkamera med en specialdesignad sensor, en ovanligt ambitiös vidvinkelkamera på 50 megapixel och Proläge och färgkalibrering skapade av samarbetspartnern Hasselblad.
Innan vi tar en titt på bildresultatet tar vi en snabb överblick av Oneplus 9 Pro och dess systermodell 9. Paret är väldigt likt den duo Oneplus släppte 2020 med 8 och 8 Pro. Till det yttre är den främsta skillnaden mellan de två modellerna att Oneplus 9 Pro har krökt skärm som sömlöst går över i metallramen medan Oneplus 9 har en platt skärm med synlig plastlist runt. Krökt skärm kan vara lika mycket en olägenhet som det är snyggt, och Oneplus har som de flesta andra tagit ett steg tillbaka. Skärmen är bara lite krökt längst ut på 9 Pro, vilket gör att bilden inte förvrängs i kanterna, och jag har denna gång inga problem med oavsiktliga tryck som orsakas av handflatan mot de krökta skärmkanterna. Slår man igång skärmen märker man också att Oneplus 9 Pro har den högre upplösningen 3216 x 1440 medan Oneplus 9 nöjer sig med 2400 x 1080 pixel. Eller, ärligt talat, jag märker det inte, men någon med vassare syn eller om du verkligen anstränger dig kanske gör det. Slutligen saknar Oneplus 9 den kamera för 3,3 gångers optisk zoom som Oneplus 9 Pro har. Istället är Oneplus 9 utrustad med en något mindre ambitiös huvudkamera, och det är bara den dyrare 9 Pro som är vattentät enligt klassningen IP68. Ingen av modellerna är direkt billig, Oneplus 9 Pro kostar 9700 eller 10700 beroende på minneskonfiguration, som Samsungs Galaxy S21 ungefär, medan den vanliga nian kostar 2000 kronor mindre.
Annons
Oneplus har lagt ner energi på färgvalen på glasbaksidan som antingen är matt eller spegelblank beroende på vilken färg du har valt. Vi har fått den silverblanka varianten av Oneplus 9 Pro för test. Trots det tycker jag designen på Oneplus 9 Pro visserligen känns lyxig, men en aning anonym och oinspirerad. Den följer mer eller mindre exakt den form som Samsung introducerade med Galaxy S8 för fyra år sedan, med bara kamerautbuktningens form som variation. Kameraön är för övrigt inte fullt lika utskjutande som på andra av det senaste halvårets toppmodeller. Jag gillar Oneplus typiska skjutreglage för att välja mellan ljud, vibration och helt ljudlöst, som har hängt med sen många år tillbaka.
Nu är det dags att kasta oss över kamerorna. Jag har jämfört kamerorna i Oneplus 9 Pro med de bästa mobilkamerorna jag haft till hands, vilket råkade vara Samsung Galaxy S21 och Huawei Mate 40 Pro, och jag har även jämfört med vanliga Oneplus 9.
Huvudkameran är alltså på 48 megapixel, med sensorn IMX789 som man säger att man utvecklat i samarbete med Sony, och Hasselblad ska stå för sensorns färgkalibrering. Så hur är resultatet? Tja… hyggligt?
Huvudkameran är snäppet bättre än kameran i Oneplus 9, och håller väl ungefär jämna steg med den i Samsung Galaxy S21, medan Mate 40 Pro är märkbart bättre. I synnerhet just på färgåtergivningen (där Huawei tagit hjälp av en annan kameratillverkare, Leica) tycker jag Huawei presterar bättre, medan övriga kameror har rätt jämförbara resultat. Om Oneplus 9 utmärker sig här är det i negativ mening, till exempel med en förkärlek till att förstärka känslan av mörka regnmoln när det är mulet. Visst ser det dramatiskt ut, men det var ju inte så det såg ut.
Zoomar man in bilderna från Oneplus 9 till 100 procent ser man att de har fått väldigt hård uppskärpning. Det ser inte bra ut, och särskilt för vissa motiv som till exempel skog ser det dåligt ut redan i mobilskärmen. Det här är en fråga om efterbehandling, och det är mer regel än undantag att mobiltillverkarna justerar sådana saker i kommande systemuppdateringar.
Fotar jag i mörker är resultatet lite blandat. Bilderna får ofta hyfsad skärpa, men med mycket brus i färgerna som syns även om man inte zoomar in. Helhetskänslan av huvudkameran är att den är en liten förbättring, men inte det stora kliv som Oneplus skulle behöva för att komma ikapp kameramästare som Huawei och Samsung.
Tung vidvinkelsatsning
På vidvinkelkameran har Oneplus satsat extra mycket denna gång. Man har använt en friformslins som ger ett raktecknande objektiv. Det betyder att objektivet kompenserar för den fiskögeeffekt med raka linjer som blir krökta som normalt uppstår av vidvinkellinser. Sensorn är på 50 megapixel (Sony IMX 766) och vidvinkelkameran har autofokus, vilket till exempel inte vidvinkelkameran på S21 har.
Resultatet är, återigen, lite bättre utan att vara det stora kliv man kunde hoppats på. Visst blir de här bilderna lite bättre än vidvinkelbilderna från Samsung Galaxy S21. Samsung använder digital efterbehandling för att justera linsförvrängningen, och jag kan inte säga att jag uppfattar Oneplus lösning som dramatiskt mycket bättre. Att ha med Huawei Mate 40 Pro i jämförelsen visar sig vara nästan taskigt, så mycket bättre skärpa har Huaweis vidvinkelkamera. Nu har Huaweis kamera också en sämre bildvinkel än Samsung och Huawei, så åtminstone där har Oneplus en fördel.
Vidvinkelkameran kan också användas för makrofotografering, och låter dig gå så nära som 4 centimeter från motivet. Följden av det blir dock att det blir svårt att lägga skärpan på rätt plats och det är dessutom lätt hänt att mobilen skuggar motivet.
Zoomkameran är på 3,3 gångers optisk zoom och gör ett rätt bra jobb. Du kan förstås inte komma lika nära motivet som med periskopzoomkamerorna från Samsung och Huawei, men det är inte heller alltid du vill det. Ett lite kul läge är tilt-shiftläget, som med artificiell oskärpa skapar bilder som ser ut som om du har fotograferat ett miniatyrlandskap i stället för verkligheten.
Den fjärde kameran pratar Oneplus inte så mycket om. Den är monokrom och ska på något sätt hjälpa de andra kamerorna att ta bättre bilder. Troligtvis ska den jämföras med de djupsensorer som andra tillverkare har på vissa modeller.
Pro-läget i mobilkameran är designat av Hasselblad, vilket framför allt betyder att det ska likna användargränssnittet i en Hasselbladkamera. Det innebär inga större överraskningar, och även om jag kan ställa in fokus, vitbalans med mera manuellt så överväldigas jag inte av inställningar. Snarare slås jag av hur lättanvänt det känns. Jag ser tydligt resultatet av inställningarna direkt i skärmen och jag gillar särskilt hur färgmarkerade silhuetter visar var fokus ligger när jag väljer just fokus manuellt. För den som förlitar sig på autoläget för att pro-läget känns för krångligt känns det som tröskeln har sänkts i Oneplus 9 Pro.
Snabb på allt
Vi lämnar kamerorna där och går vidare till Oneplus mer traditionella styrkor. Snabbladdning till exempel. Oneplus skickar med en 65-wattsladdare som i kombination med att mobilen har två batterier som laddas parallellt ska göra att Oneplus 9 Pro laddar från 1 till 100 procent på bara 29 minuter. Det visar sig finnas ett skäl till att man inte anger laddtiden från 0 procent. Det tar nämligen 3-4 minuter för snabbladdningen att komma igång när batteriet är helt tomt. De där extra minutrarna är inget att klaga på. Det går verkligen ruskigt snabbt att ladda mobilen, från noll till 50 procent på en kvart. Hinner du lägga mobilen på laddning medan den fortfarande har en procent kvar klarar den det till och med på 11minuter. Oneplus 9 Pro har även stöd för trådlös laddning med 50 watts effekt. Normalt säljs denna laddare separat men till testet har Oneplus skickat med en sådan. Med de fyra första minuterna för att komma igång inräktade så laddar den Oneplus 9 Pro till 50 procent på 21 minuter och 100 procent på strax över en timme. Laddaren är utformad som ett ställ med inbyggd fläkt för att hålla laddaren och telefonen sval, och jag tycker väl inte att den trådlösa laddningen tillför särskilt mycket jämfört med om det satt en USB C-kontakt i ställets botten.
Oneplus 9 Pro är snabb på alla sätt en mobil kan vara snabb, från toppresultat i prestandatester av chipsetet Snapdragon 888, via ett användargränssnitt som flyter på som kvicksilver till att skärmen har 120 Hz uppdateringsfrekvens med full upplösning. Skärmuppdateringsfrekvensen justeras dynamiskt och varierar alltså, så jag kan inte själv låsa den till 120 Hz. På det här sättet balanserar Oneplus batteritid mot prestanda då den verkligen behövs. Det märks i vårt batteritest, där vi får samma godkända resultat både vid 60 och 120 Hz inställt.
Oneplus har på Android 11 som brukligt lagt sitt användargränssnitt Oxygen OS 11, som i sin senaste utgåva lämnat sitt Googlelika utseende för ett mer Samsunglikt upplägg där man strävat efter att ha alla viktiga knappar på nära tumavstånd i botten och bara information man inte behöver interagera med i toppen, utom räckhåll. Till skillnad från Samsung har dock Oneplus få egna appar i systemet, och jag tycker därför att det ändrade upplägget gör knappt märkbar skillnad.
Många inställningar
Jag tycker att det som präglar Oneplus användargränssnitt i stället för det rent utseeendemässiga är de myriader av små inställningar som kan göras. Ofta svåra att upptäcka men användbara när man väl hittar dem. Telefonen stänger till exempel av Internetanslutningen när jag sover, vilket sätter käppar i hjulet för mitt första försök till batteritest, men efteråt erbjuder den mig att ändra denna inställning. Ett annat exempel är en teknik för att i video artificiellt ändra uppdateringshastigheten för mjukare rörelser. Resultatet är förvånansvärt lyckat. En äldre Netflixfilm jag tittar på ser plötsligt ut som om den är filmad i 60 Hz, med enstaka grafiska artefakter och ökad batteriåtgång som pris. Som helhet tycker jag att Oneplus systemversion bjuder på en bra kompromiss av enkelhet och användbara systemtillägg.
Om jag ska summera Oneplus 9 Pro så är det med en känsla av att den inte når riktigt ända fram. Kameraambitionerna har höjts, men resultatet är inte så mycket bättre att det sticker ut. Oneplus 9 Pro är ett lyxigare alternativ till vanliga Oneplus 9, men känns samtidigt inte så mycket lyxigare än Oneplus 9 att det motiverar en prislapp på 2000 kronor mer. Den är inte direkt överprissatt om man jämför med konkurrenternas mobiler med jämförbara egenskaper, men den känns ändå en aning för anonym för en mobil som ska vara det bästa tillverkaren har att erbjuda. Om det låter hårt för en mobil som egentligen inte är dålig på något så beror det på att konkurrensen är hård i dag.
Frågor och svar
Hur är högtalarljudet? Telefonen har dubbla högtalare men de är inte riktade åt samma håll så det blir inte riktigt balanserat stereoljud.
Blir telefonen varm? Vid hög belastning, ja. Oneplus säger sig ha arbetat hårt med värmeavledningen, vilket framför allt märks på att hela mobilen blir varm, inte bara ett ställe.
Hur är fingeravtrycksläsaren? Den sitter i skärmen och har väl fungerat hyfstat tillförlitligt för mig, men den sitter för långt ner för att vara bekväm att nå vilket påverkar användarupplevelsen negativt.
Ett alternativ
Lyxig men billigare: Xiaomi Mi 11 lyckas kombinera en lyxig design med en lägre prislapp än vad Oneplus 9 Pro har. Egenskaperna är likvärdiga på de flesta områden, men Oneplus 9 Pro är vattentät vilket Mi 11 inte är.
Testbild
Färgåtergivningen har en förkärlek för överdrivet dramatiska moln.
4g-band Band 1 (2100 MHz), Band 3 (1800 MHz), Band 4 (1700 MHz), Band 7 (2600 MHz), Band 8 (900 MHz), Band 20 (800 MHz), Band 28 (700 MHz), Band 38 (2600 MHz TDD)
