Motorola har ett sätt att ösa ur sig modeller, ofta med rätt subtila skillnader mellan dem. När man till exempel innan jul släppte fem modeller i Moto G-serien varav fyra för ett pris mellan 2000 och 3000 kronor fick man detaljgranska specifikationerna för att hitta alla skillnader. Om Moto G31 var basmodellen tillförde Moto G41 lite bättre kamera och Moto G51 sedan 5g och större skärm. Moto G71 har samma kamera som Moto G31, men 5g och framför allt snabbare processor.
Det kan behövas. Motorola är bra på att få sina mobiler att kännas snabba även med lite mer begränsad prestanda, men Moto G41 och G51 kändes faktiskt rätt sega.
Moto G71 är inte seg. Inte direkt blixtsnabb heller, men tillräckligt snabb för att man inte ska störa sig på att den är långsam.
Annons
Oled men inte snabb skärm
Annons
Telefonens främsta tillgång är annars skärmen. Oledskärm är man inte helt bortskämd med i billigare mobiler, och jag uppskattar verkligen den riktiga svärtan och frånvaron av skiftningar när jag vinklar skärmen. Just för billigare mobiler brukar man ju annars märka av LCD-skärmen extra tydligt på dessa egenskaper. Att skärmen på Moto G71 saknar högre uppdateringsfrekvens än 60 hertz på skärmen kan jag då leva med. Men det ska påpekas att den tusen kronor billigare Moto G31 har samma skärm.
Moto G31 har inte 5g. Hur viktigt detta är för vanliga användare är oklart. Det är sällan jag känner mig begränsad av hastigheterna från 4g, och 5g-täckningen är hursomhelst rätt gles i Sverige. Något som däremot verkar begränsa mig när jag använder Moto G71 är wifi-hastigheten. Det kan ta omotiverat lång tid att ladda ner filer över wifi, och när jag tittar på streamad film över wifi hackar filmen, något som ju i princip aldrig händer annars. Det händer här oavsett val av wifi-nät, men inte när jag växlar till mobilnätet.
Kamerauppsättningen är en huvudkamera på 50 megapixel, en vidvinkelkamera på 8 megapixel och en makrokamera med 2 megapixel och du kan alltså få tag på exakt samma kamerauppsättning i en Motorolamobil för 1000 kronor mindre. Det är inte utan att kamerorna känns mer hemma i den billigare mobilen. Huvudkameran klarar sig visserligen rätt bra med sin skärpa och färgåtergivning, åtminstone så länge ljuset är bra. Mörker klarar den inte alls, varken i vanligt läge eller nattläge. En lågupplöst vidvinkelkamera och en värdelös makrokamera känns däremot som rätt dålig assistans till huvudkameran.
Motorolas system är en version av Android som är väldigt lik Googles egen version, med några få tillägg som smarta gester för att aktivera kamera och ficklampa. Med en Oledskärm hade man kunnat önska sig en always on-display också, så att man ser vad klockan är och om man fått notifieringar utan att behöva väcka skärmen. En av styrkorna med Oled-tekniken är ju att det går att tända bara just dessa bildpunkter på skärmen så att det drar väldigt lite ström. Men den funktionen saknas alltså här.
Det är Android 11 som finns i telefonen, och Motorola lovar en uppdatering till Android 12 men inte mer. För en mobil för 3000 kronor känns det nästan som man kunde vänta sig lite mer, åtminstone den senaste Androidversionen från start.
Anonym
Telefonens formgivning är en smula anonym, med ram och baksida i plast och en inte särskilt utskjutande kameraö. Fingeravtrycksläsaren sitter inte som på andra mobiler i serien i av/på-knappen på sidan, utan på baksidan, vilket är mer opraktiskt. i samband med designen kan man nämna 3,5 mm-uttag och en vibratorfeedback som är mjuk och skön. Att minneskortplats saknas känns en smula överraskande. Stereohögtalare saknas också, men den enda högtalaren i botten har hyggligt ljud för att vara mono.
Batteriet är på 5000 mAh, och den medföljande 33-wattsladdaren gör att det inte tar evigheter att ladda mobilen. Kombinationen av stort batteri och strömsnål skärm gör att batteritiden faktiskt är utmärkt. Det gäller både hur mycket skärmtid vi får i vårt batteritest och hur länge jag klarar mig på en laddning vid normal användning.
När jag tittar igenom våra tester från det senaste året för att se vilka andra mobiler för 3000 kronor vi testat inser jag att det inte är särskilt många. Telefonen känns inte heller direkt överprissatt för sina egenskaper, så i den bemärkelsen är den prisvärd. Om man däremot jämför med telefoner för tusen kronor mer eller mindre känns positionen mer problematisk. Motorolas egen G31 ger dig samma skärm och kamera för 2000 kronor, och för den extra tusenlappen får du främst 5g och snabbare processor. Går du i stället upp en tusenlapp hittar du flera alternativ från till exempel Xiaomi och Oneplus där det känns som du får betydligt mer för pengarna.
Ibland blir mittemellan mer “varken eller” än lagom.
Å andra sidan
Erik Mörner: Man kan inte alltid få allt, men får man en bra skärm och bra batteritid så är det en bra grund. Utöver det hade så klart mer påkostade kameror varit en bonus. Jag tycker ändå även formatet, lätt och smidig även det talar till telefonens fördel.
Frågor och svar
Vad följer det med för tillbehör? En 33-wattsladdare och ett genomskinligt gummiskal.
Är det en tung mobil? För skärmstorleken är det en förhållandevis lätt och smidig mobil.
Har telefonen plats för både två sim-kort och minneskort eller måste man välja? Faktum är att minneskortplats saknas helt, men det finns i alla fall plats för två sim-kort.
Ett alternativ
Xiaomi Redmi Note 11 Pro. För en tusenlapp mer får du väsentligt bättre kamera och bättre skärm i denna Xiaomi-mobil.
4g-band Band 1 (2100 MHz), Band 3 (1800 MHz), Band 4 (1700 MHz), Band 7 (2600 MHz), Band 8 (900 MHz), Band 20 (800 MHz), Band 28 (700 MHz), Band 38 (2600 MHz TDD)
