Jag börjar faktiskt med att fördjupa mig kring vad HTC:s speciella materialval och behandling av det innebär. Mina egna första intryck kommer från när jag fick känna på telefonen i Barcelona under lanseringen på mobilmässan i februari. Det är ju lätt att bara lyssna på det HTC säger. Utgångspunkten i tillverkningsprocessen är aluminium av typ 6000, vilket är samma som används i flygplan. Metallen utsätts sedan för något som kallas Micro Arc Oxidation. Det innebär att man skickar 10 000 volt mot ytan och resultatet enligt HTC är att materialet blir nästan fem gånger starkare än flygplansaluminium och tre gånger så starkt som rostfritt stål.
När jag fördjupar mig i ämnet ser jag att behandlingen mest tycks användas på titanlegeringar som används i inplantat inom sjukvården. Försök (kinesiska Lanzou-institutet 2003) där man undersöker tåligheten på aluminium som utsatts för just den behandling HTC utsätter den för har i alla fall gjorts. De vetenskapliga magasinen Surface and Coatings Technology och Journal of Alloys and Compounds tycks vara en auktoriteter på området. Där kommer man fram till att behandlingen ger lovande egenskaper på hållbarhet och beständighet. Det som händer är att det skapas en typ av keramisk yta, men det är egentligen inte något jag hade lagt märke till om inte HTC gjort ett så stort nummer av det.
När man känner på materialet är det förvillande likt de lätt gummerade plastskalen HTC använde för något år sedan. Tar man däremot och repar skalet lite lätt hör man att det är ett annat material och jag tycker att skalet ser ut som gummerad plast, men beter sig som metall. Det blir till exempel kallt som metall blir.
Annons
Paradnumret när HTC visade One S på mobilmässan i Barcelona var att någon repade med nageln mot ytan på One S. De tydliga märkena på telefonens yta fick vi sedan veta var inte repor i själva telefonens yta utan “bara” rester av din nagel som hyvlats bort. Vilken praktisk nytta man har av ett material med sådana egenskaper låter jag vara osagt. När jag repar med nageln blir det märken som går att putsa bort, men det är svårare att putsa bort de linjer som blir när jag lätt provar att repa den med en nyckel.
Annons
Det tar inte många minuter innan jag fyllt i alla mina konton i telefonens avdelning för sådana inställningar. HTC är duktiga på att integrera telefonens funktioner med olika tjänster.
När du loggar in i Dropbox-appen så bjuder HTC på 23 gigabyte extra utrymme där och det kan du bland annat använda för att automatladda upp bilder från kameran eller för lagring av dokument. Officeprogrammet Polaris Office öppnar smidigt filer för läsning och redigering oavsett om de ligger på telefonens minne, på Dropbox eller på Microsofts motsvarighet Skydrive.
HTC har plockat bort det vanliga bildgalleriet i Android 4.0 till förmån för ett eget lite mer utvecklat. I vanliga fall så kan du ju i Android bläddra bland dina Facebookbilder (och bilder i Google Plus om du har det) direkt i galleriet. I HTC:s bildgalleri syns först bara dina egna bilder, men i menyn har du direkt tillgång till dina egna och alla kontakters bilder i Facebook, Dropbox, Flickr, Picasa och Skydrive. Dessutom kan man ansluta trådlöst till mediaservrar. Med en hyfsat snabb uppkoppling kan man alltså bläddra mellan allas bilder nästan som om de var lagrade på din egen telefon.
HTC One S är även en hejare på att själv bidra med innehåll till den här typen av sajter. Om du vill kan du ställa in kameraappen så den automatiskt postar alla bilder du tar till Facebook eller Flickr. När jag testar så kan man dock inte välja att ha bilderna privata på Facebook så jag stänger snabbt av funktionen med omtanke om de vänner jag har där.
Alla de här anpassningarna är delar av HTC Sense som är en typ av samlingsnamn på alla de utvecklingar av Android i sin grundform som HTC gör. HTC Sense gör sig även påmint genom att startskärmarna ser annorlunda ut än vad som är vanligt i Android. HTC har sina egna widgetar som gör att du kan anpassa vilket innehåll so ska visas, utöver de vanliga som Google och appar erbjuder.
Värt att nämna är även billäget och ett par andra egenskaper som hänger med i HTC Sense. Med ikonen Bil i rutnätet av ikoner får du ett anpassat läge där du snabbt och med stor text och ikoner får tillgång till navigering, telefon, internetradio och musik. Extra stora ikoner gör det enkelt att klicka och det lämpar sig bra för att montera fast i liggande läge i bilen.
Navigeringen inkluderar kartor du kan ladda ner och röstinstruktioner sväng för sväng, men efter trettio dagar får du betala för att fortsätta använda det efter den avgiftsfria provperioden som ingår. I appen HTC Watch kan du köpa och hyra långfilmer för att se direkt i telefonen eller strömma till en större skärm. De kostar runt 40 kronor att hyra och 130 kronor att köpa för att behålla.
Om du skulle tröttna på att se film, för det är skärmen lite liten för, så kan du skapa själv. För video filmar HTC One S i full HD (1920 x 1080 pixel) eller i betydligt sämre upplösning (768 x 432) i slowmotion-läget där telefonen sedan kan spela upp resultatet i en fjärdedel av normala hastigheten.
Ibland tycker jag att färgåtergivningen blir lite konstig särskilt i läget där telefonen ska känna av vitbalansen automatiskt. Ska man ta en bild snabbt är det synd att först tvingas in i en massa manuella inställningar för att få en bra bild.
Liksom systermodellen One X tycker jag att det är alla integrerade tjänster som utmärker de båda. One X har en fyrkärnig processor man inte märker särskilt mycket av och One S har ett spektakulärt skal som i praktiken beter sig ungefär som ett helt vanligt.
”Å andra sidan”
David Boda: Tycker luren är aningen vass i kanterna men den är lätt och tunn vilket är trevligt. Gillar Sense och implementeringarna av sociala medier och tycker att det räcker väl med två processorkärnor i dagsläget, och förmodligen ett bra tag framöver. One S är kort och gott en väldigt trevlig bekanskap utan att man för den skull tappar hakan.