Galaxy S2 LTE i test

När Galaxy S2 kom prisades den till höger och vänster, och det med all rätt. Det var en mobil som satte den ribba som konkurrenterna siktade in sig på. Samsung hade helt enkelt skapat en smartphone som vid den tiden var oslagbar.

Det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess, konkurrenterna har kommit ikapp och nya tekniker har börjat få spridning. Två av dessa är lte, i folkmun kallad 4G, och nfc (Near Field Communication). Det sistnämnda är redan en utbredd teknik i alla fall utanför mobiltelefonområdet, den används varje gång du passerar en tunnelbanespärr (om du inte plankar, vill säga). Att den är nödvändig i en mobil i dagsläget är inte på något sätt självklart.

Visst kan du, om du hittar någon med en NFC-mobil, föra över saker genom att lägga mobilerna mot varandra men det är inte huvudtanken. Istället är det tänkt att vi i framtiden ska betala med NFC-mobilen, men än så länge lyser lösningar som Google Wallet med sin frånvaro i vårt hörn av världen. Så att uppdatera till en ny S2 ur det perspektivet är inte så meningsfullt i dagsläget.

Större skärm, samma upplösning

Skärmen på LTE-varianten är större än föregångaren men det påverkar inte mobilens storlek nämnvärt, i alla fall inte på bredden. Även höjdskillnaden är marginell. Det märks däremot att det finns mer hårdvara i mobilen, den separata nfc-delen tar upp plats, och mobilen har blivit rundare. Personligen tycker jag det är synd, den har förlorat originalets distinkta utseende och ser mer ut som "alla andra" Androider. Den är inte ful, men rejält opersonlig.

Som jag redan har nämnt så har skärmen blivit lite större vilket är trevligt, men tyvärr har inte upplösningen följt med i skalexperimentet. Som följd av det ser ikoner och text lite väl stora ut, ja nästan så att det känns billigt. Det är ingen katastrof men det är synd med tanke på att fler och fler nya lurar får hd-upplösning på skärmarna, exempelvis Sam­sungs egna Nexus och Note. Utöver det är skärmen bra och har de egen­skaper man förväntar sig av Super Amoled-skärmar, väldigt fina men kanske aningen intensiva färger och bra svärta.

4G i teorin 

Sen kommer vi till LTE, eller om ni så vill 4g, och tyvärr så måste jag rapportera att allt inte står rätt till i den världen. Problem nummer ett är vilka band mobilen klarar av gentemot vilka band operatörerna använder. Exempelvis kör Tele2 och Telenor i 900 mhz och 2,6 ghz. Den sistnämnda används i storstäder. Saken är bara den att mobilen i sig endast klarar 800 mhz- eller 2,6 ghz-frekvensen och för närvarande är det bara Telia som använder båda dessa band för 4G.

I praktiken innebär det att man i vissa områden kanske inte har någon användning av 4G-möjligheterna över huvud taget. Det beror lite på hur operatörerna bygger ut sina nät, om de tycker att det är värt att stoppa en mast i varje buske, något som knappast är troligt. 

Nästa problem är S2 LTE:s batteritid. Batteriet i sig är på 1850 mAh att jämföra med originalets 1650 mAh. Men det hjälper inte så mycket som man skulle kunna hoppas. Med 3g uppges samtalstiden vara 5 timmar 48 minuter. I vårt test fick vi ut 6 timmar 10 minuter, alltså bättre än den officiella men fortfarande inte bra. När vi strömmade 720p-film via webbläsaren med 4g varade batteriet i endast 2 timmar och 35 minuter.

Uppenbar förbättring

När man använder LTE så fungerar det i alla fall smärtfritt, om man hittar täckning det vill säga (något som i och för sig borde bli bättre ju mer etablerad tekniken blir). För ändamålet har Tele2 redan från början tryckt in Viaplay och Tele2 film men man ska veta att det krävs separata abonnemang eller engångssummor för att man ska få ut det mesta av tjänsterna. Viaplay över 4g fungerade problemfritt och flöt på utan lagg. 

I jämförelse med jobb­datorn som är uppkopplad på redaktionens wlan, eller min hemburk som har 100 Mbit/s-lina, märkte man ingen skillnad i prestanda. Jämfört med 3g var det dock en uppenbar förbättring.

S2 LTE är, om man ser till övriga egenskaper väldigt lik gamla S2, och det är i sig ett bra betyg. Men den usla batteritiden och skärmens låga upplösning gör att jag inte kan rekommendera den. Jag skulle välja den äldre varianten. Det finns helt enkelt inget i dagsläget som gör uppoffringarna värda besväret bara för att få 4G och NFC. När de är mer utbredda och användbara så har det säkert kommit andra mobiler som är bättre. Ibland är det läge att vänta, det här är ett sådant.

"Å andra sidan":

Henrik Thoresson: NFC känns givet i en avancerad mobil 2012. Vill man ha en snabb uppkoppling till datorn är inte LTE fel heller, även om Samsung passar på att ta ordentligt betalt för en funktion som långt ifrån alla kan utnyttja i dagsläget.