Doro Phoneeasy 622 i test

Jag måste erkänna att det här är första gången jag testar en "pensiofon" som vi kärleksfullt kallar dem på redaktionen. Redan från början kände jag mig dock hemma med lite hjälp av mitt minne som tog mig tillbaka till den kommersiella mobiltelefonins tidiga dagar. Till att börja med är telefonen en vikbar variant, sådant som var populärt förr, och på framsidan sitter en liten enradsdisplay, något som en gång i tiden ansågs som något extra. Den visar numret på inkommande samtal och lyser upp en kort stund när du får ett sms. Det sistnämnda ser man även på en blinkande lampa på framsidan. Under den sitter en till liten lampa som lyser när mobilen laddas. När Phoneeasy 622 sitter (lite rangligt) i den medföljande laddningsdockan påminner hela paketet mer om en äldre trådlös hemtelefon än en mobil.

Hur jag som 36-åring ska bedöma en mobiltelefon vars målgrupp är cirka 30 plus år äldre än vad jag är var lite svårt att klura ut från början. Men sedan slog det mig att det kanske inte är så komplicerat. Jag är närsynt, så för att simulera dålig syn tog jag ut linserna. Dålig hörsel behövde jag tyvärr inte simulera, det har jag naturligt efter åratal av trumspelande. Sedan var det bara att sätta igång.

Det första man stöter på när man trycker in sim-kortet och startar upp telefonen är en inställningsguide. Medan jag erkänner att tanken är fin så ställer jag mig lite frågande till vissa av valen man ombeds göra. Hur ska jag exempelvis veta om jag vill ändra tid och datum när jag inte har en aning om vilken tid och datum mobilen visar? Det är också svårt att veta vad "Display" (vad är det för fel på ordet skärm?)," Ljud" och svarsmöjligheterna ”Ja” eller ”Nej” innebär i sammanhanget. Hur ska jag veta om jag vill ändra huvudmeny eller bakgrund då jag aldrig har sett vare sig den aktuella huvudmenyn eller bakgrunden. Det är kort sagt inte en speciellt informativ eller genomtänkt "start-up guide" (vet alla icke engelskspråkiga vad det betyder?). Min rekommendation är att svara nej på allt och sedan anpassa mobilen från "Inställningar" efter att man vet vad det egentligen är frågan om.

Jag kan säga att, för en gångs skull, det verkligen inte går att klaga på att samtalsvolymen skulle vara för låg. Faktum är att på högsta volym så var det nästan outhärdligt högt, såpass att jag numera förmodligen kan lägga till en eller två hörselskador till listan av redan befintliga. Då är det i alla fall tur att mobilen är kompatibel med hörapparater. Och ställer man ringsignalen på högsta volym så kan den definitivt konkurrera med flyglarmet. Enligt uppgifter från Doro hamnar den på 83 decibel, vilket ungefär motsvarar ljudet från ett passerande godståg på 15 meters avstånd, en matberedare eller en industriell dammsugare.

När det gäller enkelhet och tydlighet så är också det taget till sin spets. Typsnittsstorleken är redan i grundläge tydlig och stor, men väljer man att öka den ytterligare ett snäpp så blir det som att läsa den översta raden på tavlan hos optikern. Tanken är god, problemet är bara att mer eller mindre alla ord blir för långa för att få plats på den lilla 2,4 tums skärm och texten skrollar löjligt sakta. Att upplösningen endast är på 240 x 320 pixlar spelar dock inte så stor roll om man tänker på mobilens primära målgrupp och användningsområden.

Enkelhet är kanske föga överraskande ett genomgående tema i Doro Phoneeasy 622, och enkel är just vad man kan kalla kameran. Upplösningen är på endast 2 megapixlar och videoinspelningen har en max upplösning på 240 x 320 pixel. Kameralampan som ska fungera som blixt är väldigt svag så den gör egentligen bara nytta om objektet som fotograferas är väldigt nära. Kontentan är att bilder och video helt enkelt inte blir bra. Kanske har Doro tänkt att äldre personer ändå inte ser speciellt väl men det är i så fall en aning diskriminerande inställning.

En intressant funktion med Phoneeasy 622 är möjligheten att ändra inställningar via ett webbgränssnitt. Det gör det möjligt för exempelvis en anhörig att ändra inställningar om mormor inte vet hur man gör, så länge den anhöriga har fått lösenordet till kontot.

Säkerhetsmässigt finns det också en del användbart. I menyn ICE (In Case of Emergency) kan man fylla i sjukdomar, blodgrupp, allergier med mera så att om något skulle hända så kan ambulanspersonalen snabbt få reda på viktig information, även om mobiltelefoninnehavaren inte är i stånd att förmedla något.

Sedan har Phoneeasy 622 även en dedikerad trygghetslarmknapp på baksidan av mobilen som kan kopplas direkt till de telefonnummer (förslagsvis nära anhöriga) som du själv anger där.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att när det gäller de primära funktionerna så fungerar telefonen alldeles utmärkt. Mobilen är lättanvänd, knapparna är stora och tydliga och ljudet kan väcka de döda. De enligt mig i sammanhanget sekundära funktionerna kan man dock strunta i. Kameran är skräp, att spela Tetris på den är inte så roligt i längden och vare sig väderapplikationen eller kalendern är speciellt innehållsrik.

Å andra sidan

Erik Mörner: En perfekt knappsats med bra motstånd och fin tryckkänsla är det första jag reagerar på. Väderfunktionen är en trevlig extragrej i den här telefonen och trygghetslarmet är en tydlig fördel även den. För den här målgruppen är säkert den tjocka och utförliga instruktionsboken guld värd.