I gränslandet mellan mobiler och surfplattor hittar vi det som kallas för phablets. Det är mobiltelefoner med alla telefonifunktioner på plats och samtidigt tillräckligt mycket skärmyta för webb, spel, video eller läsning. Rejäla mått ger flera fördelar. Mobilerna rymmer ett stort batteri, det är enklare att mata in text och du slipper bära med dig både mobil och surfplatta. Vi har valt ut ett par av de mest intressanta för att se bland annat hur Apples första telefon i den här klassen klarar sig mot tre rutinerade märken och en uppstickare.
Apple Iphone 6 Plus
Iphone 6 Plus är Apples största mobil hittills och märkets första lur i phablet-kategorin. Form och material känns identiska med syskonet Iphone 6, men Plus-modellen är större i alla riktningar – inklusive tjockleken där kameran lägger på ett par tiondels millimeter. Kanterna är rundade och består antingen av glas eller av frostad metall, så mobilen är både bekväm att hålla och ger den rätta kvalitetskänslan. Skärmen har den upplösning som brukar kallas full-HD – alltså 1920 × 1080 pixel. På 5,5 tum ger det större enskilda bildpunkter jämfört med de mest tätpackade skärmarna, men det handlar ändå om högre skärpa än de flesta trycksaker och det krävs en ordentlig lupp för att man ska se någon skillnad. Apple förser sina mobiler med snabba uppdateringar under flera års tid och från version 8 av operativsystemet finns det en handfull funktioner som kommer till särskild nytta på större mobiler. Det handlar om ganska simpla finesser jämfört med vad vissa Androidtillverkare utvecklat, men det bidrar ändå till en bättre användarupplevelse. Det första man upptäcker är att en större del av mobilens gränssnitt går att använda i horisontellt läge – ungefär som på Ipad, men med en mer långsmal skärm. Det funkar både med startskärmens rutnät av ikoner och med inställningarna. Telefonifunktionerna är dock fortfarande låsta till stående läge. Skärmtangentbordet får, i det horisontella läget, extra knappar för bland annat format och urklippshantering. Flera av Apples egna appar – till exempel kalender, mejl och meddelanden – fungerar som på Ipad där du får två kolumner på skärmen med exempelvis en månadsöversikt till vänster och dagens program till höger.
Mobilen kommer bäst till sin rätt när man håller den horisontellt med två händer. Den ljusstarka skärmen är utmärkt för film och spel. Att använda mobilen med en hand fungerar sämre. Apples eget skärmtangentbord är omöjligt att nå över med tummen. Lyckligtvis finns från Ios 8 möjligheten att installera alternativa tangentbord, till exempel med reducerad bredd, men problemet kvarstår med saker som sitter högt upp på skärmen. Apple löser en del av problemet genom en ny funktion. Två korta tryck, eller snarare nuddningar, på hemknappen skrollar ned skärmen ungefär halva sträckan. Det gör det möjligt att nå exempelvis notisfältet med tummen, men för en högerhänt användare ligger fortfarande knappen för att backa utom räckhåll.
Som vanligt innebär en Iphone både möjligheter och begränsningar. Kameradelen är riktigt bra med god ljuskänslighet och stabiliserad video. Samtidigt är det svårare att tanka över egna filmer för att titta på i mobilen och mobilens NFC-chip går bara att använda med Apples egen betaltjänst, som inte är lanserad i Sverige.
+ Tunn Utmärkt videokvalitet
- Svår att använda med en hand
LG G3
Vid lanseringen förra våren var det få mobiler som kunde mäta sig med LG G3. 4k-video, superskarp skärm och den mystiska autofokussensorn med laserteknik. Priset var därefter – närmare 6 500 kr. Idag får man betala strax under 4 000 kr, men mobilen står sig fortfarande väl i konkurrensen. På en punkt kan man nästan säga att G3 flyttat fram sina positioner – vid sidan av Nexus 6 är det den enda mobilen i startfältet som, vid testtillfället, har en uppdatering till Android 5. Systemchippet är Snapdragon 801, så mobilen är, åtminstone i mätningar, långsammare än de senaste toppmodellerna. I praktiken känns dock prestandan riktigt bra och LG G3 är dessutom strömsnål. Om man testat »Lollipop« på en Nexus-enhet så känns LG G3 lite annorlunda. Notisfältet är rörigare, inställningarna är uppdelade i flikar, mobilen har ett eget färgtema och det finns en hel del LG-signerade appar – vissa riktigt användbara, några som tillför mer begränsad eller tveksam nytta. Fördelarna med Android 5 märks direkt när man startar mobilen. De olika stegen i installationen är tydligare än tidigare och du får välja om du vill återställa innehåll från en befintlig mobil på ditt konto eller konfigurera den som en ny enhet.
Annons
LG har hittat vägar runt många av de problem som är förknippade med större mobiler. Genom att minimera kanterna är mobilen ganska smal i förhållande till skärmytan. Det finns också flera funktioner i mjukvaran som gör G3 lite enklare att hantera med en hand – smalare tangentbord, mindre sifferknappsats och en annan typ av låsskärm. Minitangentborden går att placera antingen till höger eller till vänster, så man kan använda mobilen med valfri hand. Det finns dock ingen möjlighet att förminska hela skärmen eller sänka notisfältet. Genom att hålla bakåtknappen intryckt kan man dela skärmen och använda två appar samtidigt. Alla appar är inte kompatibla med funktionen, men tillräckligt många för att det ska vara användbart. Du kan till exempel skriva ett mejl eller SMS och samtidigt titta på en webbsida. Skärmen på LG G3 hör till de skarpaste på marknaden. Kamerans lasersensor är inte så revolutionerande för fokushastigheten som marknadsföringen gör gällande, men G3 har ändå en kompetent hårdvara för foto och video. Det finns också en IR-sändare som gör det möjligt att använda mobilen som fjärrkontroll till hemelektroniken. Den välvda baksidan går enkelt att lossa och under skalet finns ett utbytbart batteri och plats för minneskort. Knapparna för ström och ljudvolym sitter på baksidan av mobilen intill kameran. Kanske en nödvändighet för att hålla nere bredden på mobilen, men det är lättare att trycka rätt när knapparna sitter på kanten.
Det är fortfarande få mobiler som kör Android 5, men det nya systemet innehåller många förbättrade funktioner. Det är enkelt att föra över inställningar från en gammal mobil och du kan välja om du vill installera alla appar du hade på dina gamla mobil automatiskt eller bara ett urval. Användarhanteringen är en annan välkommen nyhet. Du kan enkelt växla över till ett gästläge vid de tillfällen du lånar ut mobilen. Mejl, bilder, meddelanden och andra inställningar ligger skyddade och mobilen går ändå att använda för att ringa, surfa, spela eller vad som nu kan vara aktuellt. Man kan också trycka ned häftstiftet i listan över öppna appar i aktivitetshanteraren vilket leder till att mobilen kräver lösenord om man försöker lämna den fastnålade appen.
Oneplus One kör en variant av Androidsystemet som heter Cyanogenmod. Bortsett från att man uppmanas skapa ett extra användarkonto utöver Googlekontot så är systemet avskalat och fritt från bloatware – ungefär som en Nexusmobil med Android 4.4. Den stora skillnaden är att Oneplus One har betydligt fler inställningsmöjligheter – från vilken videokodek kameran ska använda till typsnitt, ljudåtergivningen eller styrkan på vibrationen när man knappar in text. Mängden parametrar kan verka lite överväldigande först, men allt är väl integrerat i menysystemet och de flesta alternativ har en begriplig hjälptext. Mobilen saknar appar och anpassningar som specifikt riktar in sig på att maximera nyttan med den stora skärmen, men det går självklart att installera flytande minitangentbord och andra finesser via Google Play. Det finns dock andra trevligheter – till exempel geststyrning. Musikspelaren, kameran och ficklampan går att aktivera genom att man ritar enkla former på skärmen när mobilen befinner sig i viloläge – till exempel en cirkel för att öppna kameran eller en pil åt höger för att hoppa till nästa låt på spellistan.
Skärmen har upplösningen 1080 × 1920 pixel vilket ger strax över 400 pixel per tum. Ljusstyrkan är riktigt bra, men svärtan och betraktningsvinkeln matchar inte de bästa TFT-skärmar vi sett. Hårdvaran håller genomgående bra kvalitet – varken skärm, kamera eller processor går att peka ut som svagheter hos mobilen även om prestandan inte når upp till den yttersta toppklassen. Det finns ingen minneskortsplats, så undvik 16 gigabyte-versionen av mobilen. 64 gigabyte kostar bara 350 kr extra. Oneplus One saknar också stöd för de lägre 4G-frekvenserna, så utanför storstäderna där det finns täckning på 2,6 GHz-bandet får man nöja sig med 3G-surf.
+ Många inställningsmöjligheter
- Få 4G-frekvenser Saknar plats för minneskort
Samsung Galaxy Note 4 När de första mobilerna med kapacitiv pekskärm dök upp och man kunde styra mobilen med fingrarna var det svårt att tro att pennan någonsin skulle kunna göra comeback. Men Samsungs S-Pen är något helt annat än de tandpetare som levererades med de gamla Palm- och Uiq-mobilerna. Pennan är fortfarande tunnare än en vanlig blyertspenna, men den är tillräckligt grov för att man ska kunna rita och skriva på ett naturligt sätt. Pennan har en tunn spets och drivs med trådlös ström från mobilen – ungefär som en NFC-tagg. Jämfört med de tillbehörspennor som fungerar oavsett märke har Samsungs penna bättre precision, den känner hur hårt du trycker och det finns en liten knapp på sidan av pennan som fungerar ungefär som ett högerklick på datorn. Den förbättrade precisionen är användbar i många lägen, men det är tyvärr ganska få appar som drar full nytta av tryckkänsligheten. Samsungs egna ritprogram får godkänt betyg, men bättre stöd för pennan i exempelvis Photoshop Touch eller Lightroom vore ett stort plus.
Mobilen har många specialfunktioner som är kopplade till pennan. Du kan till exempel rita en markering för att spara en beskuren skärmdump i ett enda moment eller skriva för hand istället för att knappa på skärmtangentbordet. Men Samsung har inte glömt bort alla som använder pekskärmen på vanligt sätt. Knappar som kan vara svåra att nå – till exempel att backa – går att placera på ett flyttbart genvägsfält. Det finns också ett mindre, flytande tangentbord och en smalare telefoniknappsats som gör mobilen förhållandevis enkel att hantera med en hand. Vidare erbjuder Note 4 möjligheten att dela skärmen mellan två appar. De flesta appar som följer med mobilen är välgjorda och fyller en funktion, men extra chattprogram, särskilda inloggningar och den parallella appbutiken hade vi helst sluppit.
Samsung har fått ordning på byggkvaliteten och Note 4 kombinerar plast, glas och metall på ett bra sätt. Baksidan, med en läderliknande yta, är löstagbar och döljer ett batteri som du kan byta själv samt platser för SIM-kort och minneskort. Det gör mobilens sidor rena och fria från små luckor. Kameran levererar testets bästa stillbilder, men det är ganska krångligt att göra manuella inställningar. Kameran tjänstgör också som pulsmätare och via Samsungs hälsoapp kan du mäta både pulsen och blodets syremättnad genom att placera fingertoppen på fotobelysningen. Skärmen håller toppklass. De bästa TFT-skärmarna levererar lite mer ljusstyrka, men Samsungs AMOLED-teknik vinner med hästlängder när det gäller svärta och färger.
+ Pennan Många unika funktioner
- Tendenser till bloatware
I testet: Apple Iphone 6 Plus - Videomobil med blixtsnabb webbläsare. Oneplus One - Prisvärd och fylld med anpassningsmöjligheter. LG G3 - Avancerad kamera och senaste Androidutgåvan till mellanklasspris. Motorola Nexus 6 - Flaggskeppsmobil med avskalat operativsystem. Samsung Galaxy Note 4 - Precisionspenna och knivskarp skärm.
Tips: Handgrepp för en hand Det räcker inte med en stor skärm för att bygga en riktigt bra phablet. Mobilen behöver också appar som drar nytta av storleken – och en design som tonar ned yttermåtten. Samsung Galaxy Note 4 har verkligen extra av allt när det gäller finesser. Även om man inte använder pulsmätare, IR-sändare eller UV-sensor varje dag så är det lätt att hitta någon favorit. Den tryckkänsliga pennan gör det möjligt att rita, skriva och styra mobilens appar med verklig precision. Samsung har vässat systemet med urklippshanterare, flytande tangentbord, handstilstolkning, delade fönster och många andra funktioner där skärm och penna kommer till användning. Vid testtillfället väntade vi fortfarande på en uppdatering till Android 5, men Note 4 leder trots det phabletkategorin med en suverän skärm och många unika finesser.
En distinkt fördel med mobiler med skärmar på 4–5 tum framför phablets är möjligheten att slå nummer, knappa in text och navigera i menyerna med bara en hand. Vissa Androidmobiler – till exempel de testade lurarna från Samsung och LG – har speciella inställningar som du kan aktivera för att lättare nå allt. Men hur fungerar det på mobiler med »rent« operativsystem?
Ios Från och med version 8 finns det en handfull phablet-finesser i Ios. Du kan »dubbelklicka« på hemknappen för att enklare nå skärmens överkant och använda fler funktioner i horisontellt läge. Den största nyheten är dock möjligheten att installera ett eget tangentbord. Du hittar alternativa tangentbord på App Store, men för att kunna växla layout måste tangentbordet aktiveras i mobilens inställningar. Installera först själva appen – till exempel Swiftkey eller Minuum Keyboard. Gå sedan till Inställningar > Allmänt > Tangentbord och välj »Lägg till tangentbord«. När det nya tangentbordet är aktiverat kan du växla genom att trycka på globen intill mellanslagstangenten.
Android På Android har möjligheten att byta tangentbord funnits länge och utbudet bland apparna på Google Play är stort. Swiftkey och Fleksy Keyboard är två bra alternativ om du vill ha ett smalare tangentbord. På Android finns även möjligheten att skräddarsy startskärmen och telefoniknappsatsen – till exempel med Apex Launcher och Exdialer. Då kan du anpassa antalet ikoner och verktygsfältens placering på startskärmen eller placera ut genvägar som gör det enklare att ringa upp favoritkontakterna.