Fem tokbilliga mobiler i test

Appar, pekskärmar, kameror och exklusiva material gör att många är beredda att betala många tusenlappar för att få en riktig vass mobil. Men ibland är det läge för en telefon som inte medför någon stor oförutsett utgift om den skulle försvinna eller gå sönder – för fisketuren, barnens friluftsdag eller kanske som en enkel reservmobil. Vad får man för pengarna när man väljer de absolut billigaste mobilerna på marknaden? Vi satte ett tak på 200 kr och sökte igenom nätbutikerna efter de lägsta priserna. Fem olika mobiler mellan 173 och 199 kr blev resultatet.

Hyundai MB-108

Den kantiga formen, proportionerna och den lilla svartvita displayen på Hyundai MB-108 gör att den mer ser ut som en bankdosa eller kanske som fjärrkontrollen till värmepumpen än som en mobil. Vid en närmare titt skvallrar röda och gröna lurknappar om att det här är en pryl som används för telefonsamtal. MB-108 är en gsm-mobil med duoband och funktionsmässigt klarar den ungefär samma uppgifter som en mobil från 1997 eller 1998, men i en betydligt mindre förpackning.

Storleken är jämförbar med ett kreditkort och med en vikt på 54 gram är den verkligen smidig att bära på. Förutom kontakterna på simkortet går det att lagra 100 namn och nummer i mobilen. Det finns ingen möjlighet att sortera in flera nummer under samma namn, så det känns smartare att hålla sig till simkortets minne. Genom att knappa in en bokstav är det enkelt att hoppa till rätt namn i telefonboken för att slå nummer eller skicka meddelanden. Samtalsljudet är bra, men man hör små knäppningar i bakgrunden – mobilen verkar störas en aning av sin egen sändning.

När MB-108 startar upp första gången är den inställd på tyska menyer, så utan språkkunskaper är det inte helt enkelt att komma igång. Den kortfattade manualen är på engelska, så den stämmer inte med mobilen förrän inställningarna är ändrade. Efter att ha lokaliserat menyvalet ”Sprache” och alternativet ”Englisch” blir mobilen mer begriplig, men har man behov av svenska menyer är det andra produkter som gäller. Engelska, tyska, franska, ungerska och kroatiska är de val som erbjuds. Menysystemet är lättnavigerat med en huvudmeny med ett tydligt alternativ på varje skärm när man bläddrar. Undermenyerna består av listor och det finns en indikator i högerkolumnen som visar var i menyn man befinner sig i – ungefär som på gamla Nokiamobiler.

Kontrasten på skärmen är svag och bokstäverna flimrar när man trycker på knapparna, men trots det är den ganska lätt att läsa. Texten är stor och skärmen har godkänd belysning och betraktningsvinkel. Knappsatsen består av stora och tydliga knappar täckta med ett gummiskikt. Siffrorna går att känna med fingertoppen, så det är lätt att trycka rätt även om man inte tittar på mobilen. Knapparna är distinkta och bra, men det finns en viss fördröjning när man matar in siffror. Laddaren har tyvärr inte vanlig mini- eller microusb-kontakt.

Plus: Tydliga knappar och menyer

Minus: Långsam

Nokia 1650

Nokias mobil är tyngst och tjockast i testet, men med sina 80 gram är 1650 en lättviktare jämfört med marknaden som helhet. Luren har ett trevligt plastskal i rött och benvitt. Kvalitetskänslan får beskrivas som lysande med tanke på mobilens pris och alla delar känns välgjorda – från batteriluckans fästen till simkortshållaren och tillbehören som ingår.

Nokia 1650 levereras med stereoheadset med svarsknapp och laddare – två tillbehör som tillsammans kostar ungefär 235 kr att köpa separat. Det säger en del om hur oerhört prisvärd mobilen är. Headsetet använder Nokias vanliga 2,5-millimeterskontakt och pluggas in nedtill på mobilen. Med stereolurarna inkopplade kan man lyssna på mobilens FM-radio. Radion saknar rds och kanalkatalog, men mottagningen är bra och det är enkelt att välja kanal. Radion har 25 snabbval och det går att namnge kanalerna. Skärmen är testets största och Nokia har faktiskt lyckats bra med bildkvaliteten.

Skärmen är 1,8 tum och har samma mått och antal pixel som på Sony Ericssons gamla flaggskepp T610. Färgerna är inte alls så mättade som på en modern färgskärm, men jämfört med andra skärmar med den äldre CSTN-tekniken så är kontrasten och läsbarheten ur olika vinklar riktigt bra.

Typsnitten känns onödigt klumpiga med tanke på att skärmen har god skärpa, men bortsett från det får menyerna godkänt betyg. Svenska finns bland språken i mobilen och huvudmenyn är en lista med en liten ikon intill varje alternativ. Undermenyerna består av listor i ren textform. Fyrvägsknappen på Nokia 1650 har ingen ”ok”-knapp i mitten – för att bekräfta val trycker man på den vänstra funktionsknappen nedanför skärmen.

Det skiljer mobilen från konkurrenterna i testet och från de flesta lurar i Nokias sortiment, men när man väl lärt sig den egenheten så är det enkelt att hitta rätt i mobilen. Fyrvägsknappen är utmärkt, men hela sifferknappsatsen och lurknapparna täcks av ett tjockt gummihölje som ger en lite trög och svampig känsla när man trycker på mobilen.

Telefonboken och meddelandefunktionerna drar nytta av att mobilen har en bra skärm och det går att lagra flera nummer för varje kontakt. Varje kontakt kan också tilldelas en liten ikon från ett urval på ett tiotal tecknade figurer, men det finns ingen möjlighet att få in foton eller egna bilder i mobilen. Nokia 1650 har inte mms, men den kan ta emot långa sms och meddelanden med bifogade ringsignaler. Textinmatningen kan växla mellan T9 och multitap.

Mobilen är välfylld med extrafunktioner och här finns finesser som enhetsomvandlare, talande klocka, räknare och möjligheten att knappa in egna ringsignaler. Det finns flera olika spel – däribland sudoku och klassiska Snake. Nokia 1650 har också en inbyggd ficklampa i form av en kraftig lysdiod.

Plus: FM-radio, bra skärm

Minus: Tröga knappar

Samsung E1080i

Samsungs superbilliga E1080i är diskret och avslöjar inte direkt att det handlar om en lågprisprodukt. Samsung verkar ha satsat på att mobilen ska kännas bra och rejäl och istället sparat in tillverkningskostnader på skärmen. Jämfört med mobilens bredd är bildytan ganska liten – diagonalen stannar på 1,4 tum. Först trodde jag att skärmen var monokrom – det gick bara att urskilja nyanser mellan vitt och blått, men med ”rätt” vinkel på mobilen så ser man att E1080i faktiskt har en färgskärm.

Tittar man rakt på mobilen så är skärmen nästan oläslig i vissa delar av gränssnittet. Bilden uppdateras också med en viss fördröjning – ungefär som LCD-skärmar kan göra när de är riktigt nedkylda.

När man hittar rätt vinkel för att läsa mobilens skärm upptäcker man att Samsung har ett välgjort menysystem. Tyvärr finns inte svenska bland språken – alternativen är engelska, franska eller spanska. Huvudmenyn har tydliga ikoner och undermenyerna består av listor. Upplägget är genomtänkt – många tillverkare gömmer exempelvis väckarklockan långt in i menyerna, men hos Samsung finns den bland alternativen på huvudmenyn tillsammans med telefonbok, meddelanden och inställningar.

I lådan hittar vi både laddare och stereoheadset, så man får verkligen mycket för pengarna, men mobilen har tyvärr ingen radio eller musikspelare. Headset och laddare använder Samsungs egen kontakt och det finns gott om tillbehör även om prylar som är utvecklade för märkets senaste modeller med standardkontakter inte passar. Samtalsljudet är utmärkt i E1080i och det finns ett högtalarläge. Telefonboken har plats för flera olika nummer för varje kontakt och rymmer 200 namn. Knappsatsen är bra och distinkt. Till skillnad från Nokias mobil i testet har Samsung en ”ok”-knapp mitt i fyrvägsknappen som gör mobilen riktigt smidig att hantera. Det enda som saknas är volymknappar på sidan av mobilen.

E1080i är välfylld med användbara funktioner – till exempel kalender, alarm, timer, räknare och en omvandlare för mått, vikter och valutor. Ficklampan är däremot ett skämt – mobilen har ingen lampa utan visar bara en tom, vit skärm när man väljer funktionen.

Plus: Bra knappar. Känns lätt och tålig.

Minus: Svårläst skärm

Simpell XD100 och Simvalley Pico RX-80

Två av testets mobiler med helt olika namn, prislappar och förpackningar visade sig vara samma lur. Vi lyckades bara hitta en liten skillnad – de kommer med olika menyspråk. Simpell XD100 levereras inställd på engelska med tyska som alternativ medan Simvalley har franska menyer som standard och går att ställa om till engelska. Inga svenska menyer i någon av mobilerna med andra ord.

Knapparna liknar ingenting jag sett i mobilvärlden tidigare. Precis som Hyundai MB-108 påminner formen mer om bankdosa än om mobiltelefon, men de pyttesmå gummiknapparna och skalet i tunn plast gör att Simpell/Simvalley tar lågpriskänslan ett steg längre. Med sin lilla display är det bara dedikerade knappar för de fyra räknesätten som saknas för att göra mobilen förvillande lik en miniräknare av enklaste modell. Knapparna är som sagt små, men de svarar snabbt med ett tydligt klick och det är lätt att trycka på rätt ställe.

Skärmen är liten och svartvit, men den är helt grafisk och rymmer tre rader text med ganska bra skärpa och läsbarhet. En svag blå bakgrundsbelysning gör att mobilen fungerar i mörker och den enkla skärmtekniken har en positiv egenskap – den går lika bra att läsa i starkt solljus som inomhus. Nedanför skärmen finns två funktionsknappar. Med standardinställningar leder de till menyn respektive telefonboken, men man kan själv välja vilka genvägar man vill ha från startskärmen – till exempel sms-inkorgen eller väckarklockan. Mobilen har inget eget minne för telefonboken – allt lagras på simkortet.

Huvudmenyn visar ett alternativ per skärm när man bläddrar. Ikonerna för de olika menyalternativen är ganska svårtydda, så det hade varit smartare att använda en ren textmeny och klämma in fler alternativ per skärm för bättre överblick. Huvudmenyn rymmer meddelanden, telefonbok, samtalslistor, inställningar och en väckarklocka.

Fyrvägsknappen fungerar hjälpligt, men ok-knappen är väldigt oprecis och man trycker lätt i någon av fyrvägsknappens riktningar istället. Simpell/Simvalley har en inbyggd engelsk ordlista och väljer automatiskt ett T9-liknande läge när man knappar in text, men det är krångligt att mata in ord som inte finns i ordlistan och mobilen är enklast att använda med multitap. Samtalsljudet är inte speciellt starkt, men mobilen har bra samtalslistor och fyra olika profiler – standard, conference, outdoor och mute – där man kan anpassa ringsignal och knappvolym. Mobilen kan dock inte vibrera när det ringer. Laddaren kopplas in med en vanlig miniusb-kontakt.

Plus: Smidigt format

Minus: Kvalitetskänslan