Reportage: LG G5 på djupet

Sydkorea är hemlandet för inte bara en, utan två, av världens största smartphonetillverkare. I derbyt mellan LG och Samsung ligger LG steget efter när det gäller försäljningsvolymerna, men märket har flera viktiga innovationer på sin meritlista och spelar en tung roll i Androidplattformens utveckling.

LG:s senaste flaggskepp G5 landade nyligen i butik. Mobilen återfinns i samma prisklass som de senaste toppmodellerna från Apple och Samsung, men i kontrast till Samsung Galaxy S7 och Iphone 6S – två mobiler med tydligt släktskap till sina föregångare i respektive serie – så verkar LG ha gjort en ordentlig reboot av G-serien.

Fler bilder på LG G5-tillbehören

Lee Jung Hoon, chefsdesigner för LG:s mobiler, berättar för Mobil att en målsättning under utvecklingen av G5 var att göra det roligt med smarta mobiler igen.

– Smartphones framkallar inte längre någon ”wow”-känsla hos konsumenterna. Det var annorlunda när de första smarta mobilerna började komma, men idag följer alla tillverkare samma grundläggande design – och det blir trist efter ett tag.

LG har hållit fast vid plastmaterialen, även för de vassaste modellerna, längre än de flesta andra tillverkare. Istället för att satsa på glas och metall har man riktat in sig på att behålla funktioner som plats för minneskort och ett batteri som användaren kan byta själv. Det var viktiga ingångsvärden även under utvecklingen av G5. Batteriet och minneskortsplatsen är nyttiga funktioner som trogna LG-användare förväntar sig, men de kanske inte är de roliga finesser som krävs för att vinna över nya kunder från konkurrenterna. Därför var det tydligaste kravet på G5 att mobilen skulle ha egenskaper som känns nya och annorlunda.

Idén med löstagbara moduler kläcktes när man letade efter ett sätt att byta batteri som känns värdigt en premiummobil. LG ville helst komma ifrån den klassiska konstruktionen med en seg lucka i plast som man bänder loss från bakstycket för att komma åt batteri och kortplatser. Lösningen med att göra hela kortsidan av mobilen löstagbar och gömma batteriutrymmet innanför skarven kan tyckas enkel, men det ställer krav på att passformen mellan delarna blir väldigt exakt och att mobilen håller formen under sin livslängd. Enligt LG har man hittat en aluminiumlegering som uppfyller kraven, men det återstår att se hur G5 klarar sig i händerna på riktiga kunder.

Bortsett från skåran som separerar mobilen från den löstagbara modulen har LG lyckats hålla bakstycket rent från de skarvar och plastinlägg som brukar krävas på metallmobiler för att antennerna ska fungera. Plastdelarna finns även på G5, men LG har lackat hela mobilen – plast såväl som metall – med en färg som ger en yta som påminner om eloxerad aluminium.

Design i GSM-eran
Man behöver gå ett antal år tillbaka i tiden för att hitta LG-mobiler med lika många nyheter som G5. Lee Jung Hoon menar att ”Black Label Series” – samlingsnamnet för modellserierna Chocolate, Shine och Secret – representerar LG:s mest innovativa design under åren som föregick de smarta mobilernas intåg.

– Chocolate är en av mina favoriter. Det var en tunn, skjutbar mobil i svart med dolda touchknappar som lyste upp i rött när man öppnade mobilen.

Chocolate lanserades 2006 och är den LG-mobil som sålt bäst genom tiderna med en upplaga på 15 miljoner exemplar. 

Parallellt med ”Black Label” inledde LG ett samarbete med modehuset Prada. Vid sidan av megapixelrejset med alltmer högupplösta kameror var designmobilerna en stark trend under åren 2005–2007. I många fall handlade det om att bygga in förra årets teknik i ett nytt och snyggare skal. Andra mobiler, till exempel Bang & Olufsen Serene och Nokia 7380, utgjorde mer eller mindre galna experiment där funktion fick stå tillbaka för nya former och material. Man kunde ana en viss skepsis i branschpressens kommentarer när det blev känt att både Prada och Apple skulle ge sig in på mobilmarknaden under 2007. Apple hade visserligen nått framgång med sina Mac-datorer i alltmer vågad design, men samarbetet med Motorola, som resulterade i Rokr-mobilen, bidrog till att dämpa förväntningarna.

Den första Prada-mobilen från LG, med modellnummer KE850, presenterades i december 2006. En väl spridd faktoid är att Apple var först ut med den moderna pekskärmstekniken, men i själva verket både presenterades Pradamobilen och började säljas en dryg månad före den första generationen av Iphone. KE850 var – precis som Iphone var vid lanseringen – ingen äkta smartphone med lika avancerade appar som mobilerna med operativsystemen Symbian eller Windows Mobile, men mobilen hade ett flashbaserat gränssnitt och stöd för Javaprogram. Sett i backspegeln var den stora nyheten utan tvekan mobilens pekskärmsteknik. Alla tidigare pekskärmsmobiler använde så kallade resistiva skärmar som reagerar genom att man pressar ihop ledande skikt i skärmens yta. Visserligen en beprövad och stryktålig teknik, men skärmarna reagerade långsamt och det var nästan ett måste att använda en penna för att få tillräcklig precision. LG introducerade den kapacitiva tekniken – den typ av pekskärm som finns i praktiskt taget alla mobiler idag. Prada-mobilen fick en uppföljare med 3G samma år, men smartphoneförsäljningen gick trögt och ingen av märkets mobiler med Symbian eller Windows Mobile blev några riktiga storsäljare i Sverige eller Europa.

Det blev istället Androidsystemet som fick fart på LG:s smartphoneutveckling. LG:s första trevande försök med systemet var GW620. När Mobil testade modellen i januari 2010 låg fokus på tangentbordet. GW620 var den första Androidmobilen med fysiskt tangentbord på den svenska marknaden och vid tidpunkten var det inte självklart att framtiden skulle tillhöra de renodlade pekskärmsmobilerna. Tangentbordsmobilerna med Symbian och Windows Mobile sålde bra och högsta modet bland de businessinriktade lurarna var att kopiera Blackberrys design vilket resulterade i mobiler som Nokia E72 och Samsung Omnia Pro. Med sin skjutbara design fungerade GW620 både som pekskärms- och som tangentbordsmobil – precis som den allra första Androidmobilen HTC Dream.  Uppföljaren GT540 såg mer ut som de Androidmobiler vi är vana vid idag – om än tjockare och med mindre skärmyta. Märkligt nog dröjde det lång tid innan den kapacitiva pekskärmstekniken blev standard på LG:s Androidmobiler – både GW620 och GT540 hade resistiva skärmar.

LG:s Androidserie tog ett rejält kliv framåt när Nexus 4 lanserades 2012. LG sticker idag ut som den tillverkare som har levererat flest Nexus-mobiler – telefoner med Googles egen version av Androidsystemet. Nexus 4 innebar ett steg framåt för byggkvaliteten hos LG:s mobiler samtidigt som den hade en stabil och framtidssäker mjukvara som uppdaterades så sent som 2015 då mobilen fick version 5.1 av systemet.  

Lee Jung Hoon berättar att det ibland är mer tidskrävande att utforma en Nexus-mobil jämfört med rena LG-produkter. Det genomförs rader av workshops och fler ska tycka till om projektets olika delar, men det täta samarbetet är samtidigt en lärorik process som för in nya perspektiv och idéer innanför LG:s väggar.

Både Nexus 4 och Nexus 5 beskrevs som prisvärda när mobilerna lanserades, men få recensenter var nöjda med fotokvaliteten. På papperet hade mobilerna hyfsade kameror med autofokus, belysning och upplösningen 8 megapixel, men prestandan var på sin höjd medelmåttig med brusiga bilder. Bland LG:s ”egna” Androidmobiler finns dock flera modeller med både påkostad och intressant kamerateknik.

Ungefär samtidigt som Nexus 4 lanserades LG G2. Mobilerna påminde om varandra när det gällde format, material och skärmupplösning, men G2 levererade betydligt bättre bilder. Mobilen hade en större kamerasensor och högre upplösning – 13 megapixel – men det var också den första Androidmobilen med optisk bildstabilisering.

Att minska rörelseoskärpan och göra videoklippen stadigare med hjälp av ett rörligt linselement har blivit standard i flaggskeppsmobilerna, men alla LG-innovationer har inte fått samma genomslag. Inför lanseringen av LG G3 började det cirkulera rykten om en ny typ av kamerasensor. Det visade sig vara en extra autofokusbelysning bestående av en LED-laser. Lasern, är det tänkt, ska göra fokuseringen snabbare och mer exakt, i alla fall under vissa ljusförhållanden. När Mobil testade och jämförde med konkurrenternas mobilkameror utan laser var dock skillnaden obetydlig. Vi fick utmärkta bilder från LG G3 även med en bit eltejp över lasern.

G3 fick en uppföljare i form av G4 och introducerade ännu en nyhet på kamerafronten – färgsensorn. Syftet med sensorn är att identifiera ljusförhållandena – till exempel om ett rum är upplyst med glödlampor eller lysrör, eller om det är solsken eller molnigt. Bra koll på ljuset gör det möjligt för mobilen att justera vitbalansen så att man får bilder med naturliga färger. Kameran i LG G4 rankas som en av de bättre på marknaden, men komponenterna som drar det tyngsta lasset – bildsensorn och optiken med stor bländaröppning – hamnar tyvärr lätt i skymundan för de mer gimmickbetonade finesserna.

Från kortvågsradio till 3G-mobiler
De första mobilerna från LG dök upp i Sverige 2003, men märkets historia sträcker sig ända tillbaka till Sydkoreas stora industrialisering efter andra världskriget och Koreakriget. Bokstäverna LG står för ”Lucky Goldstar” där Lucky är det ursprungliga bolaget, grundat som Lak Hui Chemical år 1947. De första produkterna var ansiktskrämer, kosmetika och hushållskemikalier, men när förpackningarna som köptes in från underleverantörer inte höll måttet drog Lucky igång egen tillverkning och blev Koreas första producent av formsprutade plastprodukter. Plastfabrikerna växte och hade snart kapacitet att tillverka mer än bara förpackningar, så bolaget började leta efter fler användningsområden för plasten. I sökandet fick Lucky upp ögonen för hemelektroniken. Först var planen att tillverka delar som skal och isolatorer för export, men Luckys grundare Koo In-Hwoi sägs ha uppmanat bolagets chefer att sikta högre och utveckla en egen radiomottagare. Det kan låta som en låg ambitionsnivå efter dagens måttstock, men i 50-talets krigshärjade Sydkorea fanns ingen elektronikindustri och det var svårt att få tag på nyckelpersoner med rätt kunnande. Trots det arbetade Koo In-Hwoi vidare med planerna på en koreansk radioapparat och bolaget Goldstar – bokstaven G i LG – grundades i oktober 1958. Utvecklingsarbetet tog mindre än ett år och resultatet blev Goldstar A-501 – en radio som till 60 % bestod av inhemska komponenter. Efter den första radioapparaten satsade Goldstar på produkter som telefoner, teveapparater och vitvaror. Företaget bidrog därmed tillsammans med Daewoo, Hyundai och Samsung till att elektronikindustrin blev en viktig del av Sydkoreas snabba utveckling från ett av jordens fattigaste länder till en stark exportnation. 

Den 1 januari 1995 introducerades varumärket LG för hemelektronik och Goldstar blev LG Electronics. I jubileumsskriften, som LG gav ut inför 50-årsdagen av Goldstars grundande, beskrivs namnbytet som en uppgörelse med en föråldrad, auktoritär företagskultur och starten för LG Electronics som ett globalt varumärke. Det är i många avseenden en korrekt bild – hela LG-koncernen genomgick stora förändringar under början av 1990-talet. Men problemet var inte att Goldstar var okänt utanför Sydkorea, utan att märket var känt för fel saker. Under 1970- och 80-talen satsade man medvetet – och framgångsrikt – på lågt pris. Goldstars slogan var ”Expensive electronics. Without the expense.” och exporten mer än femdubblades mellan 1980 och 1989 med ett brett utbud som inkluderade mikrovågsugnar, datorskärmar och VHS-spelare. Men mot slutet av 1980-talet kom också motgångarna. Huvudkonkurrenten Samsung lyckades bättre med satsningarna på egen halvledartillverkning och passerade redan 1984 Goldstar när det gällde både omsättning och vinst. Samtidigt började Goldstar känna av lågprisstämpelns baksida och många kunder övergav märket till förmån för tillverkare som kunde leverera mer premiumkänsla.

Goldstar valde att satsa sig ur krisen och byggde upp nya fabriker i en rad länder. Den negativa trenden vände redan före namnbytet, men under 1997 drabbades flera asiatiska länder av en djup finanskris. Även om krisen började i Thailand fick den särskilt stora konsekvenser i Sydkorea. Tidningen The Economist sammanfattade krisen med orden ”The bigger they are, the harder they fall” och syftade på att de stora företagsgrupperna – så kallade chaebols – var så skuldsatta att hela banksystemet kom i gungning. Mellan 1997 och 1999 gick omkring var tredje chaebol – däribland landets näst största företagsgrupp Daewoo – i konkurs och hela det Sydkoreanska näringslivet genomgick en omvandling som kom att kallas ”the Big Deals” med en rad sammanslagningar försäljningar. Både Samsung och LG hann slå till nödbromsen i tid och klarade sig undan konkurs, men LG tvingades rensa bland verksamheterna och sålde bland annat sin halvledartillverkning till Hyundai. Samtidigt innebar krisen att den inhemska konkurrensen minskade på vissa områden. Hyundai slutade helt med hushållsapparater och det tog tid för konkursförvaltarna att få ordning på de återstående delarna av Daewoo.

Trots turbulensen lyckades LG starta upp ett antal nya produktområden under krisåren – till exempel platt-teve och mobiler. De första plasmaskärmarna kom 1997 och 1999 startade LG och Philips gemensam utveckling och tillverkning av LCD-skärmar. Philips sålde sina aktier i bolaget 2008 och LG Display är idag världens största tillverkare av LCD-paneler. När det gäller teveapparater är LG tvåa i världen efter Samsung.

Tillverkningen av mobiler startade 1996 i samband med att Sydkorea fick sitt första digitala mobilnät. Tekniken var CDMA – en standard som utvecklades av Qualcomm och som fick sitt starkaste fäste i USA och i Asien. LG:s CDMA-mobiler blev riktiga storsäljare, inte minst i USA, och nådde marknadsandelar på över 50 %. På 2000-talet började GSM-tekniken få fäste även utanför Europa och LG breddade portföljen med mobiler för såväl GSM som 3G-standarderna UMTS och CDMA2000. LG gjorde alltså entré på den svenska marknaden med GSM-mobilen G5300 år 2003, men för många blev nog den första kontakten med LG den vikbara 3G-mobilen U880 från 2005. Det var en av de minsta och tunnaste 3G-mobilerna när den lanserades och den marknadsfördes som en musikmobil med minneskort och standardkontakt för hörlurar. U880 hade en vridbar kamera monterad mitt i gångjärnet, så samma lins kunde fungera både som huvudkamera och som videosamtalskamera. 

IOT är framtiden
LG lyckades sälja strax under 60 miljoner smarta mobiler under 2015. Det är en liten ökning jämfört med 2014, men både Samsung och Apple ligger långt före och mobilverksamheten gjorde en förlust motsvarande ungefär 5 kronor för varje såld enhet. LG:s starkaste affärsområde är just nu vitvarorna och Lee Jung Hoon menar att det kan komma att spela en viktig roll även för mobilerna.

– LG tillverkar nästan alla typer av hushållsmaskiner och hemelektronik. Det gör det lättare för oss att skapa ett ramverk för IOT jämfört med konkurrenter som saknar den bredden. 

Idag finns appstyrda tvättmaskiner där du kan välja program i mobilen istället för att använda knappar och vred. Men LG vill göra tekniken mer flexibel och få fler typer av prylar – även från andra tillverkare – att fungera i ett och samma system. Ett exempel på den strategin är Smartthinq Hub – en gateway för det smarta hemmet som kopplar ihop enheter med Z-wave, bluetooth, wifi eller Zigbee med hjälp av öppna protokoll.

– Vår framtidsvision är att alla vitvaror och andra prylar i hemmet kommer att gå att styra med en smartphone, säger Lee Jung Hoon.

LG:s milstolpar 1958–2016
1958
Goldstar bildas och inleder utvecklingen av sin första hemelektronikprodukt – en AM-radiomottagare för kort- och mellanvåg.

1961
Goldstar GS-1 – Koreas första telefon där abonnenten själv kunde slå numret – börjar tillverkas. Telefonen hade nummerskiva och var förvillande lik Ericssons dialogtelefon som gick i produktion ett år senare. 

1962
Sydkoreas elektronikexport inleds när 62 stycken radioapparater levereras till återförsäljare i New York.

1965-1973
Goldstar blir först ut i Korea med att producera en rad vitvaror och hemelektronikprodukter – i kronologisk ordning första kylskåpet, teveapparaten, luftkonditioneringen, tvättmaskinen och kassettbandspelaren.

1970
Samsung lanserar sin första hemelektronikprodukt och utsätter Goldstar för konkurrens på hemmaplan. 

1982
Goldstar America grundas och blir den första utländska produktionsanläggningen för ett koreanskt bolag.

1984
Samsung redovisar för första gången en högre omsättning än Goldstar inom elektronik och vitvaror.

1980–1994
Goldstars försäljning ökar, med avbrott för en svacka under slutet av 1980-talet, och nya produktionsanläggningar öppnas i bland annat Thailand, Egypten, Tyskland och Storbritannien.

1995
Varumärket Goldstar försvinner och det nya namnet blir LG Electronics. 

1996
Sydkorea får sitt första digitala mobilnät, med CDMA-teknik, och LG lanserar sin första 2G-mobil: LDP-200.

2000–2009
LG når marknadsandelar på uppåt 50 % för sina CDMA-mobiler. Motsvarande siffra för märkets GSM-lurar är vid samma tidpunkt 4 %. 

2000
LG och SK Telecom startar världens första CDMA2000-nät. CDMA2000 var då en 2.5G-teknik motsvarande EDGE i GSM-näten, men uppgraderades 2002 till riktig 3G enligt IMT-2000-standarden.

2003
Mobil rapporterar att LG ger sig in på den svenska marknaden och konstaterar att märket är störst i Asien och har en nästan lika stor del av världsmarknaden som Sony Ericsson – 3,8 %. Först ut var G5300 – en GPRS-mobil med WAP-browser och färgskärm.

2006
LG lanserar sin till dags dato bäst säljande mobil – Chocolate. Den första versionen är en GSM-mobil, men en 3G-modell kommer redan samma år.

2007
Världens första mobil med kapacitiv pekskärm – Prada Phone by LG – kommer ut på marknaden i maj. Apples första Iphone når butikshyllorna en dryg månad senare.

2009
Första Androidmobilen – GW620 med skjutbart tangentbord.

2012
LG tillverkar sin första Nexus-mobil – Nexus 4. Senare samma år presenteras den första mobilen i G-serien – Optimus G.

2014
Användare av en ”vanlig” Androidmobil slipper för första gången att vänta på uppgraderingar när LG G3 får Android 5.0 (Lollipop) före både Nexus 5 och Nexus 4.

2015
Efter två års uppehåll är LG tillbaka som Nexus-leverantör med mobilen Nexus 5X. Huawei släpper samtidigt Nexus 6P med större skärm och snabbare processor.

2016
LG lanserar G5 med metallskal och utbytbara moduler.