Test: Samsung Galaxy Tab A9 – Billigare miniplatta

Namnet på den här plattan är en smula missvisande. Galaxy Tab A9 är en produktfamilj med två surfplattor, Tab A9 och Tab A9 Plus. Det vore naturligt att utgå från att Tab A9 är en uppföljare till Samsungs billiga surfplatta Tab A8. Men det är snarare Tab A9 Plus som är den plattan, medan Tab A9 visserligen är en billig surfplatta, men med en liten skärm på 8,7 tum. Vi talar samma storleksklass som Ipad Mini, och Galaxy Tab A9 Mini hade varit ett mer rättvisande namn. Det kan tilläggas att Tab A9 Plus har ett annat chipset än Tab A9, så de två plattorna har helt enkelt inte så mycket gemensamt.

Men en billig miniplatta kan ju vara en trevlig produkt för den som är intresserad av formatet, givet att man har rätt förväntningar. I den här prisklassen får man inte Samsungs fantastiska Amoledskärmar eller topprestanda. Min erfarenhet av Tab A7-serien är snarare att prestandan är på gränsen till att vara ett problem när man ska använda plattan på grund av att den är så långsam. Här är Galaxy Tab A9 en märkbar förbättring. Chipsetet i plattan är ett Mediatek Helio G99 som inte precis är bländande snabbt, men jobbet blir gjort och jag undrar aldrig om plattan hängt sig när den bara behöver tänka en stund. För en prislapp på under 2500 kronor känns prestandan helt rimlig.

Svag skärm i fokus

Skärmen är väl den viktigaste egenskapen på en surfplatta och den gör sitt jobb på Galaxy Tab A9 men är verkligen ingen lyx. Den är av LCD-typ, inte särdeles ljusstark, skiftar en del i färg när man vinklar den och är rätt lågupplöst. Någon förhöjd uppdateringsfrekvens har den inte heller och det märks. Färgerna är rätt bleka också och det enda som egentligen talar till skärmens fördel är väl just att den är större än en mobils skärm.

Plattan känns rätt tjock och ramarna på kortsidan är tjocka, medan de på långsidorna är mindre påtagliga. Metallbaksida känns närmast som en onödig lyx när man snålat på det mesta annat. men headsetuttag finns här, och stereohögtalare. Högtalarna är långtifrån Samsungs bästa, men de ger hyggligt ljud vid filmtittande.

En anledning att köpa en Samsungplatta är att få tillgång till Samsungs hela ekosystem, och kanske synka saker enkelt mot en telefon som också är från Samsung. Med Galaxy Tab A9 är det bara knappt du får det. Du kan synka anteckningar med Samsung Notes mellan enheterna, men plattan stödjer inte Samsungs lösenordstjänst Pass, kanske för att enheten saknar fingeravtrycksläsare. Istället finns Google Wallet som kan spara dina lösenord, men om du redan sparat dina inloggningar i Samsung Pass kan det kännas surt att behöva göra om det när det normalt går att synka mellan Samsung-enheter.

Batteritiden för Samsung Galaxy Tab A9 är helt okej, särskilt med tanke på att den inte har mer strömsnål Amoledskärm. Nästan åtta timmars skärmtid får jag ut med skärmen på maximal ljusstyrka. Någon laddare följer inte med, och när jag laddar med en standardladdare behöver plattan god tid på sig att ladda till fullt.

Kameran på baksidan är inget vidare, men den duger exempelvis när du vill skanna QR-koder och fota av minnesanteckningar, vilket kanske också är det enda man begär av en surfplatta. Kanske mer synd då att selfiekameran är så svag att det påverkar resultatet om du vill använda plattan till videosamtal.

Plattan finns med eller utan sim-kortplats för mobilnätsuppkoppling, minneskortplats har den oavsett, och med 4/64 eller 8/128 GB minne. Den variant vi testat har 64 GB lagring och 4 GB arbetsminne, så om något kan man vänta sig att varianten med 8/128 GB känns snabbare då den har mer arbetsminne att mellanlagra appar i.

Priset för de olika konfigurationerna är: 

Wifi, 4/64 GB: 2400 kr

Wifi, 8/128 GB: 3000 kr

LTE 4/64 GB: 2900 kr

LTE 8/128 GB: 3500 kr

Det billigaste utförandet är det som känns mest prisvärt här, för 2400 kronor kan jag känna att jag får en helt okej kompakt platta, som visserligen har en rätt oinspirerad skärm men inte är så seg som många andra surfplattor för den prislappen är.