Test: Motorola Moto G53 – Lätt bakbunden

Baksidan kan på håll ge sken av att vara i aluminum men när jag rör vid telefonen är det förutom den lätta vikten uppenbart att det är plast. Bra, så långt. Plast är ju till skillnad från glas både lätt och har större chans att överleva ett tapp i gatan utan att gå i bitar.

Plasten avslöjar något av vilka förväntningar du ska ha på telefonen, för visst är det en budgetmodell som i nästan varje avseende också gör det tydligt.

Test: Motorola Edge 40 Pro – Gör skillnad

Skärmen, kamerorna, prestandan. På många områden märks att Motorola kompromissat, men de har gjort det utan att trilla över gränsen så att telefonen blir obrukbar.

När jag läser om telefonen, Motorolas egna ord, så talas det om vackra bilder från kameran och rasande hastighet när det gäller prestanda. Där vill jag direkt säga emot, för Moto G53 är långt därifrån. Det är överlag en väldigt stor diskrepans mellan Motorolas ord om telefonen och det jag upplever. På Motorolas egen webbshop står det “50 megapixel i varenda bild”, “Bästa 5G-mobilen”, alltid tydliga bilder även i svaga ljusförhållanden och ladda på nolltid med turbopower. Inget av det här stämmer. 50 megapixelsläget är ett särskilt specialläge och när jag tar bilder i minsta skymning klagar det direkt på bristen på ljus och begär att jag ändrar till normalt fotoläge. Då används de 50 megapixlarna istället för att ta in mer ljus till en bild på 12 megapixel. Inte ens då blir bilderna bra, utan lider av tydligt brus och ofta dålig skärpa. När jag jämför vanliga fotoläget med det på 50 megapixel, blir mörkerbilder i vanliga läget visserligen lite ljusare men också tydligt mer brusiga, så inte bra de heller.

Första intrycket-video: Rullbar skärm i Motorolas konceptmobIl

Faktum är att även i vanlig belysning inomhus så blir bilderna lätt brusiga. Det krävs mer ljus för bra bilder och då möts vi istället av bristen att de ljusaste partierna i bilden lätt överexponeras. 

När sedan kameran saknar vidvinkel och tele till förmån för en makrokamera som inte tillför någonting kan jag kort och gott säga att jag inte har något positivt att säga om just kamerorna. Visst får jag en del bra bilder, men då måste förhållandena vara utmärkta för att inte bristerna ska bli klart märkbara.

Test: Thinkphone by Motorola – Mer branding än verklig fördel

Att G53 i någon mening skulle vara den bästa 5G-mobilen är otänkbart, så klart, men 5G-stöd finns, det gör det. De potentiella fördelarna med 5G där snabba nedladdningar och kort svarstid för avancerade spel sätter dock telefonens övriga prestanda effektivt stopp för. Löftet om snabbladdning grusas även det med stöd för endast 10W laddning, något som knappast kan kallas turbo. På tjugo minuter med laddaren i eluttaget från jag ett batteri som går från 68 till 80 procents laddning. 

Osnabbt på flera sätt

Skärmen vidare har 120 hertz uppdateringstakt, vilket är bra, men skärmtypen LCD som används här gör att det är lite bortkastat, för fördröjningen i de flytande kristallerna kombinerat med telefonens begränsade prestanda gör att allt ändå blir segt. Det är inte frustrerande långsamt, men det är aldrig snabbt. Det finns alltid fördröjning där, oavsett vad du gör. Starta en app, tryck fram ett meddelande så tangentbordet dyker upp, starta kameran, inget svarar direkt. Skärmen i sig är inte heller av hög klass och såväl ljusstyrka som klarheten kunde vara bättre. Bredvid en annan telefon är skärmen i G53 ljussvag och lite grådaskig.

Jag räknar inte upp dessa tillkortakommanden för att telefonen är värd en totalsågning, för det är den inte. Motorolas systemversion gör sitt bästa för att hålla telefonens funktioner under armarna. Vi slipper onödiga skräpappar, för Motorola tar språng i vad Google redan erbjuder och adderar små smarta tillägg. Du får de för Motorola vanliga genvägarna med geststyrning till kamera och för att starta ficklampa. Du får teman för att anpassa utseendet och du har grunderna som Google och Motorola erbjuder. Ansiktsigenkänning i selfiekameran för att låsa upp telefonen kompletterat med fingeravtryckssensor i en knapp på sidan. Du har så klart alla Googles appar, appbutiken, röststyrning med Google Assistant och så vidare. Visst funkar det för e-post, lite surf, bankärenden och det nödvändigaste. 128 GB integrerad lagring känns generöst, men med telefonens andra tillkortakommanden känns det otroligt att du ska kunna utnyttja det utrymmet på riktigt.

Det kritiska blir så klart att fråga sig vad som talar för Moto G53 i jämförelse med konkurrenter i ungefär samma prisklass och då får jag svårt att argumentera. Det egentligen enda positiva med den här telefonen är utöver Motorolas rena, avskalade system att telefonen är lätt, alltså inte väger så mycket.

Å andra sidan

Elias Nordling: Jag slås av att det sitter samma systemkrets i telefonen som i den ett år gamla Moto G51. Även i övrigt har de snarlika specifikationer, men Moto G51 har även vidvinkelkamera. Det känns alltså som om utvecklingen gått bakåt snarare än framåt här.

Frågor och svar

Har den always on display?
Nej, men när du lyfter telefonen kan skärmen tändas så att du ser klockan, aviseringar och liknande. Motorola kallar det “Snabbvisning”. Det här sker även när en ny avisering kommer in.

Hur är kvalitetskänslan?
Funktionell, men ja, plast håller ju bättre för tapp i gatan än glas gör, så inget att klaga på. Och baksidan ser onekligen ut mer som aluminium än som plast och glänser beroende på hur ljuset faller. 

Medföljande laddare?
Ja, en på 10W som visserligen heter Turbopower, men inte lever upp till sitt namn. Du slipper i alla fall köpa laddare separat om du inte redan har en.

Ett alternativ:

Lite ger mycket

I den här prisklassen kan du få betydligt mera för pengarna om du bara kan lägga några hundra mer och då ligger till exempel Samsungs Galaxy A33 bra till. 

Testbild

Bilder i sämre ljus blir lätt påtagligt gryniga och blir det ytterligare lite mer skymning, som här, ser du ingenting av vad du försöker fota.