Surface-serien kan närmast jämföras med Googles Nexus-serie. Ett grepp från moderföretaget för att visa hur det egentligen ska gå till. Till skillnad från Googles egen serie handlar det däremot inte så mycket om att släppa grymma enheter till attraktiva priser, utan här är det premiumsegmentet som gäller, åtminstone om vi ska se Surface som en surfplatta i samma kategori som Androidplattor eller Ipad. Samtidigt är det ju just det Surface inte är, eftersom det är en fullfjädrad Windowsmaskin med prestanda som tillsammans med byggkvaliteten ligger bland de bästa laptops du kan köpa.

Microsoft själva vill att Surface Pro 3 främst ska ses som just en laptop, men då med möjligheten att använda den som surfplatta. Varför de ur den synvinkeln envisas med att inte inkludera tangentbordsskalet Type Cover blir därför lite udda. Visserligen skulle prislappen gå upp, men en av de främsta anledningarna Microsoft anger är att återförsäljare skulle behöva åsidosätta så mycket lagerutrymme för att tillhandahålla alla olika varianter av Surface förpackat med alla olika färgvarianter av tangentborden (Surface Pro 3 Laptop Bundle med inkluderat svart tangentbord… sådär, löst. Vill någon annan pipa över färgvalen får de shoppa separat och betala för valmöjligheten). Den variant vi testat är i alla fall med Type Cover och därför går vi in på det ”tillbehöret” även i den här texten.

Om vi för en stund lägger ifrån oss diskussionen om vad Microsoft själva vill se enheten som handlar det ändå om en riktigt trevlig maskin. Att jämföra den tredje utgåvan av Surface mot den första är närmast fånigt, då den första ser ut att vara tillverkad av någon okänd budgetspelare. Plattan i sig är lite mer rejäl än vad exempelvis liknande plattor som Samsungs Note och Tab Pro-serie, men skillnaden mellan en surfplatta med riktiga Windows (Windows RT verkar inte ens Microsoft själva vilja kännas vid längre) och en Ipad eller Androidplatta är numera förvånansvärt liten. Beroende på tycke och smak kanske det grå magnesiumskalet inte är det vackraste du kan hitta, men välbyggt är det. När vi pratar tunnhet skyller Microsoft faktiskt på USB-portens tjocklek att plattan inte gick att göra tunnare.

I och med Surface Pro 3 lägger Microsoft ännu större vikt vid pennan, som medföljer. Även om det inte är samma fabrikatör till tekniken som i Samsungs Note-enheter är resultatet ändå detsamma, skrivmöjligheter med grym precision. Både skärm och pennspets är numera även behandlade för att ge lite extra friktion och därmed kännas mer som ett riktigt papper, ett tilltag som faktiskt fungerar riktigt bra utan att det känns när du pekar med fingret på skärmen. Här har Microsoft även byggt in en hel drös extrafunktioner i samband med pennan också, nästan så att de är uppe på Samsungs Note-nivå sett till ren mängd. Precis som med Note-serien förutsätter dessa funktioner att du i första hand givetvis måste använda pennan, men också att du är en flitig användare av exempelvis Microsofts eget One Note.

När det kommer till plattan i sig känns den faktiskt mer som surfplatta än Windowsdator sett till det yttre. Vi hittar exempelvis bara en USB-port och under det inbyggda stället sitter ett uttag för Micro SD-kort och bredvid tidigare nämnda USB-port sitter ett hål för Displayport. Visserligen räcker de portarna till väldigt mycket och Displayport får väl ses som standarden i datorsammanhang. Men hade det varit för mycket begärt med en till USB-port så vi kunde använda en trådlös mus och en USB-sticka utan att behöva ta till en adapter? Eller varför inte en HDMI-port? Eller ett uttag för fullstora SD-kort så att vi inte behöver ladda ur kamerabilder via USB-porten som antagligen är upptagen med annat? Det känns helt enkelt lite väl förenklat. Däremot ska det sägas att det inbyggda stället, som numera går att ställa helt och hållet steglöst, är ett riktigt bra påhitt från Microsofts sida. Samtidigt känns det som att ett inbyggt 3G eller 4G-modem inte hade varit fel alls.

När det gäller hårdvara och prestanda finns det heller inget att klaga på riktigt. Intels processorer och inbyggda grafik klarar rätt mycket i dagsläget och om du hittar något de inte klarar av handlar det nog mer om grafiktunga spel som ändå inte är det som avses med enheten. Även batteritiden håller stilen och om du inte gör några allt för avancerade saker kan du med lite god vilja hålla liv i maskinen under mer eller mindre hela arbetsdagen. Stort plus också för att Microsoft tänkt till och petat in en USB-kontakt för laddning i nätdelen för plattan.

Så till den där detaljen med tangentbordet. Även här har Microsoft tänkt till mellan generationerna och skrivkänslan har förbättrats avsevärt samtidigt som skalet blivit stadigare. Vad som dessutom blivit enormt mycket bättre är pekplattan, som i första utgåvan av Surface var närmast oanvändbar och som numera åtminstone fungerar helt okej. Det finns betydligt bättre pekplattor till Windowsdatorer, men för att sitta i en så pass tunn pryl fungerar det riktigt bra. Skalen går även att vika in strax ovanför den övre tangentraden. Det gör att du får en liten lutning på tangentbordet när du sitter vid ett skrivbord, vilket alltid är välkommet. Främsta fördelen är dock att det ger betydligt bättre stabilitet om du sitter med enheten i knät och skriver. Det är fortfarande ljusår kvar till stabiliteten hos en laptop i den arbetsställningen, men också ljusår ifrån wobblandet som tidigare versioner drogs med.

Och så har vi då mjukvaran. Mycket har förbättrats i Windows 8.1 jämfört med första vändan, särskilt om du använder enheten som en riktig dator, då pekskärmsläget inte är riktigt lika påträngande och i vägen som tidigare. Den delen av Windows är fortfarande inte det minsta pekskärmsanpassad, vilket är lite dumt när det ändå är där Office-paketet finns, men som Windowsdator och med det ekosystem av program som finns dit har vi mindre att klaga på nu och antagligen ännu mindre när Windows 10 släpps. Pekskärmsläget och att använda det hela som surfplatta är fortfarande lite av en exercis i tålamod och det är egentligen bara Readly och en handfull andra appar som ens får oss att överväga ett besök i appbutiken. Tidigare nämnda tidningsapp på en skärm som är mer eller mindre lika stor som de flesta magasin är däremot riktigt trevligt.

Som Windowshårdvara fortsätter Surface Pro 3 att vara något av en måttstock för resten av tillverkarnas erbjudanden. Pennan gör en hel del för den som ser nyttan med en sådan och köper du till tangentbordet är upplevelsen som laptop nästan i paritet med en ”riktig” sådan. Som surfplatta med Windows saknar den egentligen motstycke, men jämför vi den däremot med surfplattor som använder andra operativsystem är det tydligt vad Windows i grund och botten är bra och dåligt på. Just klyvningen mellan en riktig dator och surfplatta gör som ni kanske märkt i texten ovan att olika delar från båda lägren fått stryka på foten och det gör att udden från slutresultatet tas av en del.

Frågor och svar
Hur funkar den med lite tyngre program?
Inga som helst problem. Vi skötte delar av en tidningslämning via enheten och såväl Photoshop som Indesign rullade på utan anmärkningar.

Finns det ett fack för pennan?
Nej, men det går att fästa den i tangentbordsskalet

Ingen version med Windows RT?
Inte så långt ögat kan nå.



Ett alternativ: Stadigare och billigare
Är du mer inne på en laptop som går att använda som surfplatta har Asus T300 och Lenovos Yoga-serie fått ganska goda omdömen i mer datorinriktad media. Ofta med en lägre prislapp också.

Testbild

Som brukligt med surfplattor finns det en kamera där, men det är inget du kommer ersätta den vanliga kameran med direkt.