Med Samsungs Note 7 ute ur bilden var det en hel del som vände blickarna mot Huawei och deras Mate 9 för att stilla sitt behov av en större mobil i flaggskeppsklassen. Givetvis blev det samtidigt en del höjda ögonbryn och upprörda ord när det visade sig att telefonen inte skulle komma till Sverige. Tråkigt nog talade inte Huawei om att de hade ett litet ess i rockärmen som var planlagt för den svenska marknaden.
I samband med lanseringen av Mate 9 visades även den Porsche-designade varianten av luren upp. En lite mindre variant med design framtagen av bilföretaget, plus högre upplöst skärm och mer minne på alla fronter. Skala bort Porsche-detaljerna från den och du får Mate 9 Pro, vilket också är den modell vi får till Sverige (för en betydligt lägre prislapp än sportbilsversionen dessutom).
Fortfarande sportbil Det ska såklart sägas att Mate 9 Pro “bara” har 128 gigabyte lagringsutrymme, medan Porsche-modellen har det dubbla. Men vad gäller intern hårdvara är det också det enda som skiljer. Skrytsiffran sex gigabyte arbetsminne återfinns här, till skillnad från vanliga Mate 9 som får nöja sig med fyra.
Men om vi börjar på utsidan hittar vi ändå något som känns lyx och sportbil, även om bilmärket skrapats bort. Med sin skärm på 5,5 tum blir formatet på telefonen smidigare än den större varianten och det är en ganska bra avvägning mellan att kunna hantera telefonen med en hand och fördelarna som kommer med stor skärm. Den rundade formen med rätt tunna långsidor gör även sitt för ergonomin och hanterbarheten.
Annons
Faktiskt måste vi säga att formen och helhetsintrycket av metallskalet påminner oss väldigt mycket om en annan mobiltillverkares flaggskepp från i år, nämligen HTC 10. Med tanke på att HTC länge varit herre på täppan när det kommer till lyxbyggen på Androidmarknaden är det ett riktigt bra betyg för Huaweis flaggskepp. Samtidigt ska det sägas att medan känslan sitter som en smäck känns designen något anonym. Frontglaset är något rundat och ger en någorlunda egen identitet, men på många sätt liknar den mycket som vi redan sett.
Något som har ändrat sig gentemot “vanliga” Mate 9 är att fingeravtrycksläsaren försvunnit från baksidan. Numera hittar du den på hemknappen på framsidan. Om det är av något designskäl eller för att anpassa sig i större grad till hur många av de andra stora tillverkarna bygger fingeravtrycksläsare låter vi vara osagt. Medan läsaren fungerar precis lika snabbt som alltid hos Huawei kan vi däremot inte komma ifrån känslan att lite av identiteten för Huawei går förlorad här. Med fingeravtrycksläsaren på baksidan kändes det mer naturligt och du behövde inte justera greppen från att ha tagit upp telefonen ur fickan till upplåsning. Samtidigt var många av de extrafunktioner Huawei byggt in i läsaren, som att ta bilder eller bläddra i galleriet, något som kändes mer logiskt med läsaren på baksidan än med hemknappen, som ändå sitter direkt vid pekskärmen. Ingen direkt dealbreaker, men ett steg bort från något som fungerade riktigt bra.
Uppdaterad utsida När det kommer till fler detaljer på utsidan hittar vi det på främst tre punkter. Ovansidan huserar ett litet IR-öga som kan användas för fjärrkontrollsjobb. Inget revolutionerande, men det ger en känsla av att många detaljer finns på plats. Vidare hittar vi skärmen. Förvisso mindre än i vanliga Mate 9, men med högre upplösning än något Huawei har levererat i Sverige tidigare och av AMOLED-typ. 1440x2560 pixel i upplösning är förvisso inget ovanligt hos toppmodeller, men det är ett steg upp från den 1080p-upplösning som varit företagets standard tidigare. Tidigare har batteritiden angetts som anledning till den lägre upplösningen men det verkar inte vara något märkbart problem längre, vilket vi kommer till inom kort. Gällande skärmens prestation i övrigt har vi inget att klaga på, utan den är lika mycket i toppklass som skalet som sitter runt den.
Den tredje biten sitter i de dubbla kamerorna på baksidan. En svartvit glugg på 20 megapixel och ett färgseende syskon på 12 megapixel precis intill, med samma Leica-märkning som P9 introducerade tidigare i år. Optisk bildstabilisering och laserautofokus finns med bland specifikationerna också. Genom att kombinera de båda linserna kan Huawei även åstadkomma något de kallar för hybridzoom motsvarande två gånger optisk zoom. Den biten kan vi konstatera att den fungerar, troligen för att den optiska stabiliseringen får jobba rätt hårt, men att resultatet kanske inte är direkt lika skarpt som i utzoomat läge.
Bildkvaliteten då? Precis som i P9 finns en myriad av fotolägen och manuella inställningar och om du gillar att pilla kan det bli toppklass på bilderna. De allra flesta förlitar sig dock på autolägena och i dagsljus inne och ute har vi inget att anmärka på direkt, utan här ligger Mate 9 Pro uppe i toppen bland de bästa. Mörka miljöer är området som mobilkameror brukar gå bet på och här kan vi konstatera att Mate 9 Pro gör ett rejält mycket bättre jobb än P9, särskilt när det kommer till att fånga något alls utan blixt i riktigt mörka miljöer. Samtidigt syns det snabbt att kameran har svårt med lite skumt ljus, då skärpa och detaljer tyvärr ganska fort börjar lida allteftersom ljuset försvinner. Rejält mycket bättre än föregångaren och definitivt en riktigt bra kamera, men exempelvis Samsung hanterar mörkermiljöer bättre i sina toppmodeller. Funktionen för att ställa fokus i efterhand finns såklart kvar den också och även den i förbättrat läge. Fortfarande finns det en del problem med avgränsning för vad som ska vara ur fokus och inte utanför ditt markerade område, men det är en kul extrafunktion.
För filmning finns även 4K-inspelning om du så vill. Medan det mest är en skrytsiffra så är hanteringen av ljud faktiskt riktigt bra (oavsett upplösning). Samma slags brusreducering som finns för samtal används här för att fånga upp mer av ljudet från det kameran ser och inte så mycket ditt eget babbel bakom (om du inte slår på det såklart) och det fungerar förvånansvärt bra.
Närmare Android När det kommer till gränssnitt brukar det vara något av en vattendelare för Huawei. EMUI som gränssnittet kallas, brukar antingen älskas för de många extrafunktioner som kommer med, eller ogillas för att Huawei tagit sig många friheter gentemot vanliga Androidgränssnittet. Främsta syndabocken brukar bli den mest uppenbara, att applådan är borttagen och alla appar hamnar på hemskärmarna. Nu har EMUI kommit till version fem, baserat på Android 7.0, och det känns tydligt att Huawei lyssnat på kritikerna. Notifikationsskärmen är närmast identisk med vad du hittar på en ren Androidlur och om det är en applåda du saknat går det enkelt att hoppa mellan lägen med eller utan den på startskärmen. Det betyder däremot inte att Huawei gått till ren Android här. Det finns fortfarande nyttoappar för att låsa appar, städa telefonen och allt sådant som Huawei brukar inkludera, och inställningsmenyn kryllar av bekanta inställningar. Huaweis småfunktioner för enhandsanvändning, blåljusfilter för att inte anstränga ögonen och mycket annat finns fortfarande där och känns som vettiga funktioner utan att tynga ner systemet. Apropå det ska EMUI 5.0 vara betydligt mer uppsnabbat än tidigare versioner bland annat när det kommer till att öppna appar. Om det är ett rappare gränssnitt eller den rappare hårdvaran under är svårt att säga, men vi har knappast något att klaga på i det fallet. Samtidigt ska gränssnitt och genvägar ha förbättrats och enligt Huawei ska 90 procent av alla funktioner i telefonen gå att nå med maximalt tre klick, något som verkar stämma rätt bra när vi själva testar (men som i många fall även stämmer med hur Android funkar i sig).
Som tillägg finns även något Huawei kallar maskininlärning, vilket i det här fallet innebär att telefonen ska lära sig ditt användarmönster och via både hård- och mjukvara se till att luren håller sig snabb och pigg över en period på 18 månader. Av förklarliga skäl har vi inte kunnat testa det i praktiken dock, men att det ens nämns känns mer betryggande än om det inte gjort det.
Detaljerna gör helheten När vi testade förra flaggskeppet P9 från Huawei konstaterade vi att det mesta var riktigt bra, men att det i många lägen fanns ett “men” eller att en eller annan funktion krävde lite handpåläggning för att bli bra.
Den känslan infinner sig inte med Mate 9 Pro. Det finns en hel hög batterisparfunktioner, som vanligt, men vi känner aldrig samma behov av att utnyttja dem som tidigare. Monsterbatteriet på 4 000 milliamperetimmar gör såklart sitt till, men det nya chippet Kirin 960 och strömsparfunktionerna i EMUI och Android 7.0 gör sitt till det hela också. Vid tung användning har vi inte några större problem att ta oss igenom en dag i vilket fall. Kontakten av USB-C-typ (dock bara USB 2.0) hanterar även något Huawei kallar Supercharge, vilket är deras variant av snabbladdning som ska langa upp batteriet från noll till hundra på nittio minuter med rätt laddare. Dock återfinns ingen trådlös laddning i paketet.
Att använda telefonen innebär inga problem sett till snabbhet heller. Nya Kirin 960 slår kanske inte rekord i våra prestandamätningar, men placerar sig i den högre delen av toppskiktet i alla lägen (speciellt arbetsminnet, som inte bara är väl tilltaget utan även riktigt snabbt också). Vid vanlig användning gör det nya chippet, den nya grafiken, EMUI-gränssnittet och även Googles prestandaoptimeringar i Android 7.0 att vi hittills inte sett någon anledning att anmärka på snabbheten alls, utan appar och kamera startar precis så snabbt som du ska kunna begära av en toppmodell idag.
Samtidigt finns det en hel del skrytsiffror med telefonen. Sex gigabyte arbetsminne är vi knappast bortskämda med i mobiler än så länge, inte heller 128 gigabytes lagring inbyggt. Stöd för dubbla SIM-kort finns också, med en vettig funktion som Huawei verkar vara väldigt tidiga med. Luren har stöd för två SIM-kort (kortplats två kan agera minneskortsplats). I normala fall betyder det samtal och data på ett kort och enbart GSM för samtal och SMS på det andra. Här har du upp till 3G aktivt på bägge korten samtidigt (ena med full 4G-täckning, den andra med 3G). Något som är perfekt eftersom det knappast byggs ut på GSM-banden längre, samtidigt som du av en eller annan anledning kan ha data igång från båda korten.
Vi kan sura lite över fingeravtrycksläsarens placering och visst vore det trevligt med lyxfunktioner som vattentålighet eller trådlös laddning. Men på det stora hela är det en fröjd att använda Mate 9 Pro. Lagrings- och arbetsminne är det som sticker ut mest i hårdvaran och byggkvaliteten imponerar stort. Samtidigt är det de små detaljerna, som det förbättrade gränssnittet, den modernare hanteringen av dubbla SIM-kort, IR-ögat och alla de andra smådetaljerna som höjer luren för oss. Lägg till grym batteritid och lyxkänsla på i stort sett alla punkter och det blir svårt att inte ge två tummar upp för Mate 9 Pro.
Å andra sidan Erik Mörner: Kvalitetskänslan är svår att ha några synpunkter på. Från framsidan tycker jag den ser ut som Samsung Galaxy S7 med dragning åt Edge. Bakifrån är den lik en HTC och ingen av dessa liknelser är ju något att skämmas för ur kvalitetssynvinkel. Sen har den så klart kvaliteter utöver dessa.
Mobils Batteritest Batteriets videotid: 11 timmar och 36 minuter
Ett alternativ: Böjd skärm Med designfokus är Samsungs Galaxy S7 Edge ett alternativ som nu dessutom har hunnit sjunka i pris sedan den lanserades. Den är vat- tentät och har trådlös laddning, två saker som Huawei Mate 9 saknar. Prestandamatchen vinner Mate.
Frågor och svar Är det riktig optisk zoom i kameran? Nja, det handlar mer om en sorts kombination av de två linserna. Men det fungerar faktiskt riktigt bra. Trist bara att det enbart är 2x zoom det är tal om.
Har den stöd för Googles VR-teknik Daydream? Jajjemän, Mate 9-serien ska dessutom vara några av de första telefonerna utanför Googles Pixel-serie som har stöd för den typen av virtual reality.
Men går den att ringa med? Jo, såklart. Vad som är värt att nämna är att enhetens fyra mikrofoner gör ett ovanligt bra jobb med att brusreducera bort störande bakgrundsljud så att den du pratar med hör dig bättre.
Testbild Vid normalt ljus handlar det om en av de bättre kamerorna idag, men brus och oskärpa gör sig tyvärr påminda när skymningen faller.