HTC Evo 3d i test

Evo 3d är inget undantag när det gäller HTCs vana att göra mobiler som ser annorlunda ut än konkurrenternas, även om den inte är riktigt lika udda som Incredible S.

Evos baksida är ganska plastig med ser ändå trevlig ut, mycket tack vare att den största delen av bakstycket är räfflat och att kameradelen ser ut som ett kassettband, eller Pixar-roboten Wall-e. Intrycket är lika delar retro som det är charmigt, kort sagt så gillar jag det. En annan sak jag gillar är den fysiska kameraknappen, som är rejält tilltagen, och det faktum att man byter kameraläge mellan 2d och 3d via en fysisk omkopplare. 

Det jag inte gillar är de gummiaktiga volymknapparna som ger dålig respons och att mobilen, mest tack vare sin tjocklek och vikt, känns aningen klumpig.

Skärmen är stor och hyfsat ljusstark men betraktningsvinkeln hade kunnat vara bättre. Däremot går det verkligen inte att klaga på hur känslig den är, ibland är det nästan lite väl, som om det räcker med att sväva över glaset med fingret för att rörelsen ska registreras. Mjukvaran är inte sen att hänga på, en lite för ivrig rörelse skickar iväg hemskärmarna i ett snurrande virrvarr. Processorn har dock inga problem att hänga med så snurrandet sker laggfritt, och detsamma gäller när det kommer till de andra funktionerna som mobilen har att erbjuda.

Samma goda gränssnitt

Gränssnittet är det senaste som Sense (3.0) har att erbjuda. Som du kanske vet om du har läst tidigare recensioner som jag har skrivit om HTC-lurar så är jag ett stor anhängare av Sense. Jag gillar de små visuella godbitarna, som exempelvis väder-widgeten bjuder på, och jag gillar den aktiva skärmlåssidan där man snabbt kan starta någon av fyra favoritfunktioner utan att ge sig djupare in i telefonen. Funktionen debuterade med Sensation och till min glädje har den fått stanna kvar, dock önskar jag att man kunde välja fler än bara fyra snabbstartsalternativ.

Tidigare HTC-lurar har generellt sett inte haft några större problem med mediastöd, tyvärr är det inte fallet med Evo. Mkv-videofiler fungerar inte, och test mp4-videon skalas inte rätt, dessutom vägrar spelaren att vända bilden till horisontellt läge. Det sistnämnda problemet går att lösa med en nedladdning av Moboplayer från Market, och spelaren Vplayer kan öppna mkv men uppspelningen hackar oavsett om det är 720p eller 1080. Bra är dock går det att strömma film till tv:n eller datorn tack vare DLNA-stödet.

På tal om film går det numera att köpa och ladda ner vissa via HTC:s egna nätvideobutik Watch. I dagsläget är dock utbudet skrattretande begränsat och priserna är lika skrattretande höga. Att kräva 129 spänn för en skitfilm som S.W.A.T – Firefight eller 79 kronor för kvalitérullen Zombie Strippers! håller inte. 39 kronor för Easy A är mer rimligt men när jag väl kommer till att bekräfta betalningen står det plötsligt 129 kronor istället. Om mellanskillnaden avser administrativa kostnader framgår inte, det gör inte heller upplösningen eller filformatet.

3d är inte ögongodis

Kamerorna är på 5 megapixlar vardera. Tar man vanliga bilder så blir de helt ok utan att glänsa. 3d bilder kan man omvandla till 2d i efterhand. 

Men det är självklart 3d som är försäljningsargumentet för Evo. Moibilens skärm använder samma teknik som Nintendo 3DS. Den stora fördelen med tekniken är att man inte behöver 3d-glasögon. Nackdelen är att betraktningsvinkeln är väldigt snäv, för att inte säga obefintlig. Eftersom det hela går ut på att en bild ligger ovanpå en annan, med en minimal förskjutning, så gäller det att hitta rätt avstånd och perfekt vinkel för att inte drabbas dubbelseende, eller i värsta fall en känsla av yrsel. Det går att justera avståndet mellan bilderna för att det ska passa ens personliga avstånd mellan ögonen men det är oftast enklare att bara justera avståndet du håller mobilen på.

Fotona blir ganska häftiga om du hittar rätt motiv. Men fascinationen är inte långvarig, och efter ett tag tröttnar man. Faktum är att det gör även ögonen. Efter en stund märker jag ganska tydligt att artificiell 3d inte är vad mina ögon egentligen vill titta på. Film som man själv tar ser mest suddig ut och 3d i spel tillför inte så mycket.

Ärligt talat kan jag inte förstå mobiltillverkare som satsar på 3d. Om man ser till tv-segmentet så har 3d-verkligen inte varit en succé. Samtidigt faller aktievärdet för RealD, en av de största leverantörerna av 3d-teknik till film- och tv-industrin, och detsamma gäller IMAX. Det ser inte ljust ut och det har det ärligt talat inte gjort sedan tekniken gjorde återtåg, post-tv-piratenrna. Det är också en dyr teknik. Sportsändningar i 3d kräver dubbla kameror, precis som på telefonerna, och det är en investering som tv-bolagen inte verkar få igen i genomslag hos konsumenterna. Min personliga åsikt är att 3d är en gimmick, idéerna börjar sina hos mobiltillverkarna och dubbla processorer räcker inte längre för att sticka ut ur mängden. Men att ta betalt för en extra kamera på mobilen är nog inte rätt väg att gå och tyvärr har HTC gått rakt in i fällan. Vanligtvis brukar jag tycka att företaget gör bra mobiltelefoner med ett väldigt bra gränssnitt. I det här fallet är det ett väldigt bra gränssnitt i en halvbra mobil.

”Å andra sidan”

Henrik Thoresson: HTC kan det här med att göra stora prestanda-mobiler och den här telefonen är inte något undantag. Jag instämmer i att Sense 3.0 har utvecklats till ett riktigt bra gränssnitt, om än något överkänsligt ibland. Men storleken och vikten gör att man verkligen måste gilla 3D för att den inte ska kännas överdrivet klumpig.