När Trump rycker ut
ZTE:s öde tas upp på presidentnivå
Efter att kinesiska ZTE frusit all verksamhet på grund av amerikanska straffsanktioner har företaget fått oväntat stöd av USA:s president.
För sex år sedan framkom det att ZTE brutit mot de sanktioner som Iran stått under genom att exportera mobiltelefoner med amerikansk teknik till landet. ZTE gick med på att betala böter, avskeda fyra chefer och bestraffa ytterligare 35 anställda. När det framkommit att de övriga anställda inte bestraffats utan fått bonusar belades amerikanska företag med förbud att handla med ZTE. Eftersom företaget är helt beroende av komponenter från amerikanska företag för såväl mobiltelefoner som nätverksutrustning försattes hela företaget i viloläge förra veckan. De 75 000 anställda ska fortsätta att få lön ur företagets kassa medan ZTE förhandlar om en lösning.
Nu har ZTE fått stöd från oväntat håll, i form av en tweet från USA:s president Donald Trump, som skriver ”President Xi i Kina, och jag, arbetar tillsammans för att ge massiva kinesiska telefonbolaget, ZTE, en väg tillbaka till affärer, snabbt. För många jobb i Kina förlorade. Handelsdepartement har instruerats att få det gjort!” Att Trump gör ett oväntat utspel på Twitter är inte i sig oväntat, men han har tidigare fört en hård linje både mot kinesiska företag som han anser gynnas orättvist och mot att Iran ska slippa sanktioner.
Bricka i ett spel
Det verkar inte osannolikt att det ska gå att hitta en snabb förhandlingslösning som gör att ZTE kan återuppta verksamheten. Företaget lär knappast vara berett att lägga ner verksamheten för att skydda 35 anställda, utan mer troligt rör det sig om ett rent misstag. Samtidigt framstår det lätt som orimligt hårda sanktioner för ett företag som i stora drag redan gått med på att ta sitt straff. Det har också spekulerats i att ZTE blivit en bricka i ett spel där USA försöker förhandla fram ett fördelaktigare handelsavtal med Kina. Däremot förändras inte det faktum att ZTE inte får sälja sin utrustning eller sina mobiler till amerikanska företag då de anses kunna vara en säkerhetsrisk på grund av sin koppling till den kinesiska staten.
Källa