I december lanserades Swish, en person-till-person-betalningstjänst som enligt bankerna ska vara säkrare och snabbare än alternativen. Frågan är om satsningen grundar sig i en rädsla över att tappa mer mark gentemot konkurrenter som Paypal. Mobil var med på lanseringen och träffade sedan Per-Olof Skarstedt på Länsförsäkringar bank för att ta reda på hur det har gått till bakom kulisserna.
Swish är en tjänst som ska förenkla mobila betalningar mellan privatpersoner. Tanken är att tjänsten ska vara ett komplement för tillfällen då kort- eller kontantbetalningar inte är möjliga eller lämpliga, exempelvis vid insamlingar, uppdelningen av restaurangnotan i efterhand eller vid köp av prylar på exempelvis Blocket eller Tradera. Det finns några faktorer som gör Swish-lösningen speciell. Betalningarna sker i realtid och istället för att uppge bankkontonummer skriver man in mottagarens mobiltelefonnummer. För att föra över pengar krävs att både du själv och den du vill föra över pengar till har aktiverat tjänsten.
– Ska vi lyckas med den här tjänsten så måste det vara precis lika enkelt som alternativet, om inte enklare, sade Daniel Wahlström från Danske Bank på lanseringen.
Enligt Daniel Wahlströmär den långsiktiga målsättningen att Swish ska bli ledande inom mobila betalningar men hur det ska gå till specificerade han inte. En kvalificerad gissning är att det kommer en variant även för företagsbetalningar så att man som privatperson kan betala i till exempel butiker med tjänsten. Det ville dock Daniel Wahlström varken bekräfta eller dementera.
Annons
Bank-id krävs
Annons
Unikt är att Riksbanken har varit med och hjälpt till för att möjliggöra att överföringarna verkligen kan ske på direkten, och att det är flera banker som gemensamt är med i projektet. Just nu är det Länsförsäkringar Bank, Danske Bank, Nordea, seb, Swedbank och Handelsbanken. Andra banker som Skandiabanken och Icabanken har tillfrågats men valt att inte hoppa på tåget. Förhoppningen är att även de ska ansluta eftersom de redan involverade bankerna tror att flera aktörer skulle gynna alla inblandade.
Säkerhetsmässigt är det Bank-id som utgör grunden, så det krävs att man skaffar ett sådant samt fyller i en anmälan på sin internetbank innan man kan komma igång med tjänsten. Pengarna går direkt från avsändarens bankkonto till mottagarens men det fungerar bara om båda personernas banker är med i samarbetet.
Vid presskonferensen ville respektive bank först inte uppge vad tjänsten skulle kosta, men efter en polsk riksdag och lite dragkamp kom de fram till att avskilt avslöja uppgiften till de journalister som fortfarande var kvar på plats, Mobil var givetvis en av dessa.
De flesta hade tydligen använt sig av samma rådgivare eftersom prisupplägget inte skiljer sig nämnvärt mellan bankerna. De flesta låter tjänsten vara helt gratis i ett halvår eller ett år för att efter det ta ut kring 1 krona per transaktion.
Daniel Wahlström på Danske Bank ville inte uttala sig om utvecklingskostnaderna men säger att han räknar med att tjänsten ska betala sig själv. Han får dock visst mothugg kring den slutsatsen.
– Vi räknar inte med att gå med vinst på ett bra tag. Det handlar istället om att tillhandahålla något som vi vet att kunderna vill ha, kontrar Hans Jacobson, chef för svenska kontorsrörelsen på Nordea.
Ingen impulsiv satsning
Mobil beslutade sig för att ta reda på mer om arbetet bakom den här på många sätt unika betallösningen. För att få reda på vad som har skett bakom stängda dörrar träffar vi Per-Olof Skarstedt på Länsförsäkringar bank som har varit med i utvecklingen av tjänsten.
Per-Olof Skarstedt, Länsförsäkringar
Jag beger mig till Gärdet i Stockholm och Länsförsäkringars stora byggnad som ligger vägg i vägg med bland annat tv4. Egentligen är det ingenting inuti byggnaden som aviserar bank. Det står en ensam julgran när jag kommer på besök strax innan julledigheten. Vänder man blicken uppåt sväljs synfältet av glasbeklädda våningar som är staplade på varandra. Arkitekturen påminner om insidan av Södra Station i Stockholm, fast utan allt slitage och den sunkiga puben. Och väktarna sitter bakom en receptionsdisk istället för att jaga plankare.
Per-Olof berättar att det första fröet såddes vid Mobile World Congress i Barcelona kring 2008 eller 2009. Han var inte med själv i det tidiga stadiet. Polletten som föll ner för Swedbank vid det tillfället var att man borde använda den datorkraft som finns i mobiltelefonen till att betala. Då hade Visa och Mastercard tagit en del mindre initiativ i sammanhanget och det fanns även andra initiativ runt om i världen. Användningen av mobiler pekade redan då åt det hållet och med en liten kristallkula, en gnutta fantasi och en droppe sunt förnuft så var slutsatsen att ge sig in i leken en ganska naturlig sådan.
– Redan då var det mer troligt att man gick hemifrån utan plånboken än utan mobilen. Det beteendet syns ju väldigt tydligt idag och det kommer säkert att accelerera. En annan del var att om inte vi banker gör någonting så kommer det in andra aktörer, vilket vi har sett de senaste åren, och går in och tar en del av den värdekedja som är betalningar. Det är ju vårt gebit, det är ju »core-banking business« att säkerställa kundens betalningar. Så det var där det började, med en tanke som sedan växte fram. Man gick hem och såg att det här skulle kunna gå att realisera, säger Per-Olof.
Swedbank insåg genast att det inte var någon poäng att en bank eller två skulle ta fram en lösning. Det var tvunget att vara en gemensam lösning, en infrastruktur som fungerar för alla kunder oavsett vilken bank de använder.
Den arbetsgrupp som bildades bestod av samma banker som nu har lanserat appen. Det var de sex bankerna som ville vara med från början och grundade följaktligen företaget som äger Swish som koncept, tillsammans med Bankgirot som också är driftpartner. Däremot har det hela tiden varit uttalat att det här systemet ska vara öppet för alla banker som önskar, och givetvis uppfyller alla kriterier, att kunna haka på.
– Av praktiska skäl sade projektet att då fokuserar vi på att vi sex banker lanserar det här och säkerställer att det finns ett öppet gränssnitt för nästa bank att sedan kliva på när det väl är igång. Det kommunicerades till de andra bankerna och det var de helt okej med. Jag vet att det står några banker och knackar på nu när det här är lanserat och jag skulle tro och hoppas att det är åtminstone några av de som är kvar och är lite större som kommer att haka på under 2013.
Att det har tagit så pass lång tid från ursprungsidén till den färdiga produkten har flera anledningar. För det första var man tvungen att få med Riksbanken på ett hörn.
– Alla banker har konton hos Riksbanken där våra inlåningsmedel ligger och om jag som privatperson betalar en räkning till mitt elbolag och de har en annan bank så flyttas de facto de pengarna från min banks konto till elbolagets banks konto i Riksbanken. Deras system är i sig öppet bankdagar dagtid så Bankgirot och Riksbanken har också varit tvungna att skapa ett nytt sätt att hantera att vi banker faktiskt kan byta pengar med varandra alla dagar dygnet runt, förklarar Per-Olof.
En annan anledning är att appen inte skulle vara bankspecifik. Varumärket Swish togs fram av den anledningen och loggan är en sammansättning av alla bankernas färg på respektive logga.
– Vi är sex stycken banker som av förklarliga skäl har haft lite olika åsikt i utseende, färg, form och så vidare. Vi har ju alla våra egna bankappar som fungerar på likartat sätt men de ser ändå lite annorlunda ut. Det är klart att det har tagit tid att komma fram till en app som fungerar på ett likartat sätt, för det har ju varit väldigt tydligt också att vi ska inte bygga sex stycken appar utan att vi ska ha en gemensam app. Det har varit mycket diskussioner och men vi har alltid kunnat enas.
Bankerna har även tagit hjälp av en reklambyrå som har varit med ända från start. Per-Olof tycker det har varit väldigt nyttigt eftersom de har haft möjligheten att ställa sig utanför bankerna och vara lite mer objektiva.
Rent praktiskt fanns det ett antal arbetsgrupper med olika ansvarsområden. En arbetsgrupp har sett mer till funktionerna, hur det ska fungera, vad kunden ska kunna göra. En annan arbetsgrupp har tittat på hur det ska realiseras, hur appen ska byggas så att kundvänlighet, funktionalitet och säkerhet ska vara framträdande. En arbetsgrupp har bara fokuserat på säkerhetsaspekten.
– Som bank kan vi inte släppa vad som helst, det måste vara tvärsäkert. Det måste vara med samma höga säkerhet och förtroende som allting annat vi levererar till kund, det får liksom inte fallera.
Just säkerheten var också en anledning till att det i slutändan blev Bank-id som används tillsammans med Swish, en lösning som ur ett användarperspektiv kanske inte är helt klockren.
– Jag håller fullständigt med om att anslutningsprocessen blir lite bökig för den kund som inte är van, framför allt vid mobilt Bank-id. Att första steget är att du måste in i din internetbank, du måste beställa det, sedan ska du ladda ner Bank-id och aktivera det och sedan ska du ansluta till Swish … ja, det är inte helt klockrent ur ett kundperspektiv, säger Per-Olof eftertänksamt innan han fördjupar sig ytterligare.
– Diskussionerna kring det har vandrat lite fram och tillbaka, där vi banker inte alltid har varit överens om att det skulle vara just mobilt Bank-id. Bankerna har ju lite olika säkerhetslösningar för sina egna tjänster, för både mobil och internet. Ett tag var man inne på att som kund på exempelvis se-Banken så vill du ha det på det här sättet och då vill du även ha det som kund hos Swish. Det har diskuterats väldig mycket och ingående tills man då i slutändan kom fram till att det var mobilt Bank-id som vi ska använda.
Återigen, kunderna måste verkligen känna att det här är tryggt och säkert, det är deras pengar det handlar om. Därför föll valet i slutändan på den här lösningen.
Bara det första steget
De kundundersökningar som har gjorts har visat att det finns ett stort intresse av tjänsten och Länsförsäkringar bank, med cirka 300 000 vardagsekonomikunder, har på bara en vecka fått 7 000 Swish-anslutningar. Frågar man Per-Olof tror han att den siffran bara kommer att öka med tiden.
– Vi tror att när Swish väl används i det vanliga livet så blir det ett rätt enkelt steg att välja det som betalning. Vi tror och vi hoppas att kunderna tar till sig det här istället för att använda pengar och har man väl börjat använda ett sätt och blivit inkörd på det så blir det ett favoritsätt.
Det finns redan nu funderingar och tankar kring hur vi kan vidareutveckla Swish, som betalningar mot näringsidkare. Samtidigt kan man hävda att bankerna sedan länge har varit på efterkälken. Om man kollar på Paypal och liknande företag, så har ju de funnits ett tag och har dessutom tjänster både mot handeln och privatpersoner emellan.
– Ja, visst kan man alltid hävda att bankerna är på efterkälken och alltid har varit det, samtidigt ska man vara medveten om att som bank så kan du inte springa allt för fort. Det är väldigt kostsamt att ligga i teknikens framkant och som bank har du ett ansvar för dina kunders pengar. Sen kommer det alltid att finnas aktörer som är betydligt snabbare och kommer ut med häftigare, mer hajpade tekniska lösningar än vad bankerna gör. Jämför du oss med Paypal så är självklart vi en trögare organisation. Med trögare lägger jag givetvis en positiv värdering i det. Vi kan inte ta risker med kundernas pengar för att det är kundernas pengar, men samtidigt får vi inte vara alltför långt efter för då kommer kunden att flytta sina pengar, antingen till en bank som erbjuder bättre tjänster eller till någon helt annan aktör. Det är någonting som alla banker givetvis bevakar väldigt noga.
