Musikspelaren i den här telefonen känner man igen från Sony Ericssons tidigare Walkman-telefoner. Den påminner mycket om den som finns i Apple Ipod. Nivåerna glider i sidled på skärmen när jag väljer mellan album, artister och låtar.

Musikspelaren har stöd för mp3 och aac, däremot inte de nyare lite bättre formaten aac+ och eaac+. 256 megabyte är det utrymme som finns på minneskortet som följer med. Men det går att byta ut minneskortet. När telefonen kommer ut ska det enligt Sony Ericsson också släppas minneskort i M2-formatet med 1 gigabytes kapacitet. Men med tiden lär förstås kort med ännu mer minne komma ut.

Låtarna förs över via usb-sladden som följer med telefonen. Telefonen har stöd för usb 2.0, vilket ger betydligt snabbare hastighet än de näldre usb-standarden.

Förutom minneskortet följer det med stereohörlurar (öronsnäckor), usb-kabel och programvara för överföring av musik till telefonen från datorn.

Kameran i W300 är en enklare vga-kamera, och det känns till och med när jag ser bilderna på telefonens skärm att den här kameran är av det enklare slaget.Dock är det förstås svårt att dra tvärsäkra slutsatser av ett tidigt produktexemplar som detta.

Skärmen i telefonen känns också ganska liten i formatet, vilket tyder på att den här telefonen kommer att få ett ganska bra pris. Dock känns skärmen godkänd för ändamålet, och den har bra kontrast och skärpa.

På utsidan sitter en monokrom svart-orange display. När musiken spelas visas där låtnamnet, och på telefonens sida finn också särskilda musikknappar. Utan att fälla upp telefonen går de tbra att växla mellan låtar, starta och stoppa musiken, samt ändra volymen.

W300 har också Flight Mode, vilket innebär att musikspelaren kan användas till exempel på flygplan där själva telefondelen av apparaten inte får vara igång.

W300 har också en FM-radio med RDS.

Sony_Ericsson_W300_angle_puff.jpg