Nästan varje människa i de rika länderna, ung eller vuxen, har idag mobiltelefon. Spridningen har skett exponentiellt i samhället.
I fattiga länder, där människor tidigare knappt sett en telefon, ökar användningen av mobiler snabbt från ingenting till något som betyder mycket för ekonomisk och social utveckling.
Under senare år har världens mest mobila medium blivit en oundgänglig fjärrkontroll i de flesta människors vardagsliv.
Mobilen har världen över raskt introducerat nya mänskliga beteenden och handlingar som inte tidigare varit möjliga eller tänkbara. Idag ser vi människor överallt som pratar i sina händer, som vore de inneslutna i en annan värld. De pratar rakt ut i luften fram medan de går, cyklar, kör bil, åker tåg, sitter på kafé, gör ett jobb, deltar i möte eller är på fest. Vi ser många som koncentrerat stirrar ner i sin hand och låter tummen fladdra frenetiskt eller smeksamt över tangenterna. Vi kanske själva också gör allt detta. Alla är vi involverade i mobilkommunikation; vi samtalar, skickar meddelanden, vi hämtar information.
Den är inte bara en enklare telefon - även om många än så länge använder den enbart för samtal - utan den representerar en avancerad och lättillgänglig plattform för en mängd olika sociala användningssätt; för att samarbeta, att sköta företag, att hålla samman en grupp eller att nå sin marknad. Mobilen påverkar och förändrar - som ingenting tidigare i historien - sättet som vi människor möts på, dejtar, umgås, älskar, arbetar, krigar, köper, säljer, leder företag, skapar nya idéer, begår brott. Att nästan alla har en egen mobil ger samhället många fördelar. De positiva effekterna överväger de negativa. Det utan jämförelse mest positiva som mobilen hittills gett för människors vardag är den självklart enkla och omedelbara kontaktmöjligheten med andra personer - inte platser - i omvärlden. Det leder till ökad social kontakt med familj, vänner, kolleger.
Särskilt ungdomar - som i mobilen funnit en ny frihet - har ivrigt experimenterat fram nya sätt att kommunicera.
Mobilen förenklar kommunikationen i vardagen på hittills okänt sätt. Livskvaliteten kan öka genom att mobilen ger ökad flexibilitet, vilket passar in i ett samhälle där just kraven på flexibilitet ständigt ökar. Kanske i sig en effekt av mobilen?
Vi kan föra en aktivare och effektivare livsstil och bekvämare klara av en rad praktiska ärenden. En del av jobbet kan vi sköta medan vi är på språng, i tidsmellanrummen - i interspace - då inget annat tidigare gått att utföra. En tidspressad hantverkare med flera uppdrag på olika platser får med mobilen bättre kontroll över sitt arbete. En byggnadssnickare kan från sitt pågående bygge beställa material, konsultera byggledningen vid problem, osv.
Mobilen skänker oss säkerhet, trygghet och hjälp ifall det skulle uppstå situationer, små och stora. Mobilen kan rädda liv, i varje fall reda ut plötsliga problem och behov. Medvetenheten om detta är stor. Ingen lämnar mobilen medvetet efter sig med risken att inte kunna kommunicera när man behöver.
Den sociala tsunamin
Även framöver kommer den största betydelsen vara att alltid - var som helst, när som helst - kunna stå i direkt kontakt med omvärlden via den egna mobilen. Tekniskt sett ökar möjligheterna att dela med sig av information och upplevelser i den stund de äger rum, genom att skicka bilder och video, röst och musik till andra. Sådana små steg stärker sociala relationer bland vänner, inom familjen och bland arbetskolleger.
Mobila datatjänster kommer att användas alltmer genom att nya mobiler får allt bättre förmåga att hantera och kommunicera stora mängder data. E-post, tillgång till olika informationstjänster, musik och underhållning, streaming video och tv blir naturliga inslag i mobilen. Detta får än större betydelse för såväl arbete som fritid.
Nästa steg i mobilanvändningen kan innebära något av en social tsunami över världen. Idag går att se tidiga signaler på sådant som kan bli en kraftfull våg av mobilanvändning framöver. En sådan företeelse är "people power smart mobs". Det var så som president Joseph Estrada på Filipinerna störtades efter kraftfulla demonstrationer organiserade via SMS 2001. Människor med gemensamt intresse och mål, men utan att känna varandra, agerade orkestrerat, i samklang, efter att SMS-budkavlen hade spridit sig som ringar på vattnet i deras mobiler. En stor eller liten smart mobb kan samarbeta på sätt som tidigare inte var möjligt och med valda signaler via mobilen styra utvecklingen i den riktning de vill.
Vi ser också hur det växer upp mobilbaserade nätverk kring olika specialintressen, till exempel stalking av kändisar för att via mobilen kontinuerligt sprida information av var de är och vad de gör eller fågelskådningen för att dokumentera med hjälp av ljud och bild sällsynta fågelarter i bestämda miljöer. Vem som helst kan fungera som reporter på språng och fotografera en situation och rapportera till en redaktion.RUTA A
RUTA B
Genom mobilen blir information och nya tjänster tillgängliga. Det förändrar i små steg vårt sätt att fungera i vardagen. Förutom att kommunicera, kan vi hämta specifik information medan vi är på språng, betala parkering eller biobiljetten, se på TV, låna pengar, skänka pengar, få lägesangivelser, vägbeskrivningar, trafikinformation, få nyheter, aktiekurser, väder, direkta sportresultat, reklamerbjudanden från lokala butiker eller vi beställa taxi som automatiskt kommer till platsen där vi befinner oss ... en fjärrkontroll för det mesta. Listan på användningsområden växer snabbt. Muslimer har redan mobiler som visar riktningen mot Mecka och påminner om bönetiderna.
Världen kommer närmare, både den stora och den lilla. Reportrar använder kameramobiler för att rapportera direkt inifrån en krissituation rakt ut i massmedierna - Irak-kriget var ett sådant tidigt tillfälle då detta gjordes. En växande skara privatpersoner producerar mobil-bloggar med bilder från sin vardag och lägger ut på nätet till allmänt beskådande.
Mobilens avigsidor
Det finns visst även påfrestande sociala nackdelar. Miljontals människor bär mobiler som i stort sett alltid är påslagna och tillgängliga för samtal. Det värsta som många upplever är att alltid vara nåbar. Vi förväntas ständigt vara tillgängliga in i minsta vrå, aldrig vara fria från telefonen - hemma, på jobbet och under resa. Mobilen plötsligt bryter pågående aktiviteter. Ett mobilsamtal, voicemail eller SMS förväntas numera bli besvarat utan längre dröjsmål. Detta kan ge många människor frustration över att ständigt vara utryckningsklar, på alerten, i jour, eller att vara övervakad. Gränsen är svår att hålla mellan fritid och jobb, mellan olika aktiviteter, arbete och vila. För en del människor är "always on" stressande. För andra är det lugnande genom att man kan ha kontroll, vara med i det sociala sammanhanget.
Frågan som många grubblar över är: hur ska jag kunna vara onåbar och ostörd, utan att för den skull förolämpa/störa/irritera/oroa någon? Att inte vilja bli störd är inget nytt. På hotelldörren hänger vi ut skylten "Stör inte" på. Vi utvecklar lite till mans olika strategier för att undvika att alltid själva svara i mobilen. Man kan stänga av. Låtsas vara upptagen. Låter den ringa, utan att svara. Koppla den till voicemail. Koppla den vidare till någon annan. I vilket fall som helst är detta nödlösningar för att vi inte vill svara i telefon just nu. Ibland behöver vi vara fria från mobilens grepp om oss. Vi vill slippa uttrycka oss, ha en åsikt, svara upp mot andra.
Mobilen kan vara en social inkräktare. Den privata kommunikationen flyttar ogenerat ut bland mer eller mindre främmande människor i det offentliga rummet. Det är en synnerligen indiskret teknik som läcker privat information omkring sig. (Inte minst läcker den elektronisk information om var vi befinner, vem vi kommuncierar med, och så vidare.)
Klart är att mobilen omdefinierar uppfattningen om vad som är privat och publikt utrymme. Vanligt är att människor talar högt och obehindrat i mobilen på tåg, restaurang, i skolan och på möten - som vore de mentalt inneslutna i sitt eget rum uppenbarligen utan väggar. För omgivningen är det störande, en källa till irritation, ibland förargelse.
Mobilen har förmågan att, som inget annat, plötsligt avbryta pågående social interaktion på flera plan. Den utmanar god ton i etablerade sociala miljöer, till exempel i restaurangen (i efterhand lär vi oss strategier för att undvika använda mobilen på fel platser).
På en mikrosocial nivå uppstår en rad störande element när man tvingas tjuvlyssna till ena sidan av ett samtal.
Frågan är om dessa problem behöver vara så stora. En svårighet tills vidare är vi ännu inte allmänt lärt oss de rutiner och regler som behövs för att minimera de problem som många upplever.
RUTA D
När vår mobil ringer i sociala sammanhang agerar vi på ett eller annat sätt: vi svarar eller avstår. Om vi svarar ursäktar vi oss kanske inför övriga och övergår snabbt till att fungera socialt över telefonen. På något vis "fryser" vi situationen, vi sätter vår pågående aktivitet i vänteläge medan vi genomför mobilsamtalet som kan vara av mer eller mindre personlig karaktär och kräva mer eller mindre engagemang. När mobilsamtalet är klart, handlar det om att kunna återgå till det fysiska samtalet eller den sociala samvaron. Kanske måste man också göra något för att reparera den eventuella skada som det avbrytande samtalet kan ha orsakat.
Men hela mobilutvecklingen ses också som samhällsfara. Det finns en utbredd oro och osäkerhet om riskerna med radiofrekvent strålning från antennmaster och från mobilerna själva. En del människor är elöverkänsliga eller känner obehag om de kommer alltför nära radiofrekventa strålningsfält. Rädslan finns att för framtida men genom exponeringen av strålning. I praktiskt taget varje land - särskilt i tättbefolkade länder som Tyskland och Schweiz - finns ett opinionstryck för begränsa förekomsten av mobiler och antenner, just för att vara på den säkra sidan med strålning som kan vara skadlig för mänskliga organismer. Det håller i någon mån tillbaka utbyggnadstakten hos infrastrukturen. Innan forskningen kan ge entydigt klara besked om riskerna, kommer det här motståndet sannolikt att bestå.
Den virtuella närvaron
Ringsignaler har alltid brutit tystnaden eller koncentrationen på det som just pågår i rummet. När det ringer någonstans, är vi som Pavlovs hundar, vi lyfter på huvudet, öppnar öronen, sätter igång hjärnan ... vem är det som ringer till mig? Det har alltid varit så sedan vi fick telefoner.
Med dagens alla mobiler följer att vi kan höra en mängd olika ringsignaler i offentliga miljöer - en del mer personliga och fantasifulla än andra. En mer avancerad mobilanvändare kan ha olika ringsignaler för olika personer i adresslistan eller för lika typer av samtal. Vi kan tolka om det är just vår mobil som ringer i ett sällskap. Men säkra kan vi inte vara, det blir gärna en pavlovsk reaktion närhelst det ringer i vår närhet. En källa till disharmoni?
Förr var det kyrkklockorna som fick oss att lystra och bereda oss på att gå till kyrkan. På samma sätt ger mobilens ringande resonans i oss. Skillnaden - och obehaget - är att mobilsignalen kommer från en mycket privat plats (någons ficka, hand eller väska). Men den hörs publikt. Kyrkklockans kallande var allas angelägenhet, mobilens signal gäller endast en viss person. Alla vi andra kallas, men vi är uteslutna från samtalet.
Barn och tonåringars liv har förändrats radikalt genom mobilen. Dagens ungdomsgeneration är den första som kan uppleva en helt ny frihet genom att kommunicera via mobil. Nu är ingen längre hänvisad till den fasta hemtelefonen, med alla restriktioner den kunde ha. Nu "hänger de ute" med mobilen på samma sätt som de förr hängde ute med sina kompisar. De kommunicerar med vem de vill, när de vill och ingen kan avlyssna eller lägga sig i. Denna gränslösa frihet - som sträcker sig så långt man kan betala - kan pågå dygnet runt med samtal, mängder av SMS och bilder. Med mobilen dokumenterar unga människor sina liv, på gott och ont.
RUTA E
Textkommunikationen, som SMS, text-chatt och nu också MMS, är mycket viktigt för tonåringar. Genom att "messa" kommunicerar de - snabbt och praktiskt taget gratis - utan att någon tjuvlyssnar. Därför är SMS särskilt populärt bland tonåringar (som för bara tio år sedan var "tvungna" att använda den fasta telefonen hemma i familjen för att ha telekontakt med sina vänner). Den som vaknar på morgonen och inte under natten ha fått minst ett SMS, känner man sig lätt bortglömd. Det är livet att skicka och få många SMS.
Denna kommunikationsfrihet är en väsentlig utvidgning av de ungas privatliv genom att den är helt platsoberoende. Man bygger sig en egen och rörlig plats för nära och förtroliga samtal med andra. Det går att ha en öppen kanal tillsammans med flera andra.
En effekt av att unga använder mobilen så mycket är att de lite förlorar uppfattningen om tid och plats. Genom ha en mobil, är det möjligt att komma för sent (med mobilen kan man alltid meddela när man kommer). Yngre tar beslut här och nu. De delar inte in dagen så noggrant i timmar och minuter eller gör tidsbaserade planer på samma sätt som äldre gör och alltid gjort. Det har bland unga skett en uppmjukning av den traditionella uppfattningen om tid och avtal.
Begreppet "närvarande" har ändrat innebörd. Genom mobilen är det för många frikopplat från rent fysisk närvaro. Så länge man deltar i gruppens aktiviteter via en mobil kommunikationskanal - till exempel med röst eller bild - så uppfattas och känner sig personen som närvarande.
De flytande nätverken
Många ungdomar ägnar mycket tid åt att spela spel eller leka i mobilen eller med mobilen. Ett sådant populärt spel, som bygger på att en mobil kan känna av var den fysiskt befinner sig, går ut på att varje mobilägare som deltar i spelet antar en virtuell skepnad eller persona (en programbaserad "bot" som representerar spelaren). Spelarna orienterar sig i riktning mot varandra och deras botar kan sedan när de kommer inom räckhåll utkämpa strider.
Det förekommer att ungdomar spontant ordnar fester - samlingar, konserter, festivaler, demonstrationer, etc. - genom att initiativtagare sänder SMS till alla i sin adressbok som i sin tur skickar vidare i allt vidare kretsar. Genom detta flytande nätverk kan festen snabbt äga rum på viss tid och plats. Rätt SMS fungerar som entrébiljett. Och alla som kommer har rimligtvis något centralt intresse gemensamt.
Det förekommer också SMS-mobbing och man på nätet sprider kränkande bilder tagna i skolan med kameramobiler. Mobilen har påtagligt blivit närvarande i skolan och det är en fråga som diskuteras livligt. Många tar med sig mobilen in i klassrummet. Problemet är att mobilen anses vara störande på lektioner, att den distraherar eleverna och skolarbetet. Argumenten för mobilen är att den blivit en oundgänglig del av vardagslivet. Föräldrar vill kunna ha kontakt med sina barn.
Mobilen har också blivit en symbol för tonåringar (och unga vuxna) för att göra sig gällande bland kompisar eller den man uppvaktar. Så långt man har råd är det för många viktigt att ringa och SMS:a för att hålla kontakten utöver det tidigare vanliga. Det visar att man inte bara har råd utan också att man är tekniskt kompetent.
Tonåringens sociala nätverk utvecklas både på bredden och på djupet genom mobilen. Antalet rader i mobilens kontaktlista är ett mått på ens popularitet, liksom antalet samtal och SMS. Likaså att man har vissa kontakter i sin telefonbok av värde för statusen i det sociala nätverket. Antalet kontakter i telefonboken varierar starkt med ålder och kön. Män i 20-25-årsålder kan ha runt hundra namn, kvinnor har generellt 20 procent färre. I åldrar över trettio sjunker antalet namn efterhand. Pensionärer kanske har 10-talet namn i sin mobil.
Det räcker inte för tonåringen eller den unga vuxne att enbart ha mobilen till hands i det sociala umgänget. Det är dessutom viktigt för att ha den rätta mobilen, det rätta märket, de rätta funktionerna enligt dagens mode. Den måste användas och visas upp på rätt sätt. Många lägger ner tid och pengar på att skapa och upprätthålla sin identitet på detta sätt.
Mobilen blir, mer än någon annan teknik, lite av en fetisch, en sak med magisk kraft, som vi inte gärna släpper ifrån oss. Vi gillar att hålla den i handen, använda den, leka med den, känna att vi alltid har den med oss, redo att brukas. Vi programmerar den, vi anpassar den till våra behov, lägger in listor på våra kontakter, byter skal, lägger in bilder. Mobil blir något av en ikon av användaren eller rent av ett personligt smycke.
På kort tid har mobilen omdefinierat dels hur det är att vara ung idag, dels sättet att frigöra sig som från föräldrarna. Ungdomar betraktar mobilen som sin främsta nyckel till frihet.
Allestädes närvarande
Många finner att hemmet blivit erövrat av jobbet genom telefonen och Internet. Det går allt bättre att sköta allt mer av jobbet hemifrån. Mobilen homogeniserar ytterligare jobbet med hemmet.
Tidigare när vi körde bil eller satt på ett tåg, var vi avskurna från alla andra som inte samtidigt satt i samma fordon. Idag kan vi alltid vara tillgängliga för ett hjälpande eller vältajmat samtal. Visserligen kan man säga till mobilentusiasten att, ta det lite lugnt, var en stoiker - förr eller senare får du reda på det saken gäller, det fungerande ju bra förr, eller hur? Nej, det gjorde det naturligtvis inte, fast vi visste inget annat då.
Inom familjen har det någonsin funnits en tid då till exempel man och hustru, föräldrar och barn, har kunnat stå i sådan nära och tät kontakt med varandra? Inte ens i det gamla lokala bondesamhället förekom det, såvida inte vuxna och barn arbetade sida vid sida på åkrarna hela dagarna och så var sällan fallet. Idag, med mobilen, kan kommunikationen inom en familj vara mycket intensivare än så, även om alla fysiskt befinner sig på många olika platser under dygnet.
För den som idag reser över världen, är det möjligt att vara lika närvarande i sina pågående livsprocesser trots avstånden. Så nyligen som för tio år sedan gällde inte detta. Resenären på andra sidan jorden, journalisten på uppdrag fann sig då praktiskt taget avskurna från kommunikation, annat än vid kort tidsfönster då man kunde passa in telefonsamtal, ta emot telex, lyssna på kortvågsradio, etc. - alltsammans synnerligen besvärligt och komplicerat för den som behövde vara uppdaterad med utvecklingen hemma eller rapportera om situationen under resan.
Mobilen i världsresenärens hand förändrar detta förhållande. Medieforskaren Marschall McLuhan talade under 60-talet om att the "global village", en global gemenskap, skulle komma att växa fram genom mediernas utveckling. Det ser ut att kunna bli verklighet genom just mobilens spridning och användning.
Med mobilen och dess globala standard kan vi röra oss fritt mellan delarna i den globala gemenskapen och ha tillgång till all den information och kommunikation vi kan tänkas behöva. En sådan global gemenskap kan vara fruktbar på många vis. Baksidan är en homogenisering, att allt och alla blir lika till slut. Och för människor är olikheterna viktiga för att driva fram innovationer. Idealet är att den globala gemenskapen bygger på en hälsosam heterogenitet mellan olika delar.
I jättekatastrofer som 11 september 2001 och den asiatiska tsunamin 2004 pågick en bred användning av mobiler. Det ledde till att kunskapen om vad som skedde blev känd. Snabbt, direkt. Kontakterna sträckte sig till många även långt utanför krisområdena. Människor mitt inne i katastrofsituationen, kunde via sina mobiler vara i direkt förbindelse via röst eller SMS med andra i omvärlden från det snart sammanfallande World Trade Center och från det kapade flygplan som snart skulle störta. De använde sina mobiler inte bara för att larma och informera om behovet av hjälp, utan också för att samtala med sina nära och kära ända in i det sista. Samma gällde från assistansbehövande mitt inne i det tsunamidrabbade området i Thailand. Mobilen tjänade här - som aldrig tidigare - som en livlina i ordets rätta bemärkelse.
Just 11 september påverkade amerikanens attityder rejält till mobiler. Många använde sig intensivt av mobiler för kontakter under 911. Alltfler fick upp ögonen för hur användbara mobiler kunde vara. SMS hade dittills inte vunnit gehör i USA av olika anledningar, men när mobilnäten den 11 september och därefter dignade under belastningen från alla som ville kommunicera, fungerade den asynkrona SMS-tekniken väl.
Tryggheten och odjuret
Mobilanvändning föranledde en del nya vanor - och ovanor.
En otvetydigt riskabel situation är när människorna talar i sin mobiler medan de kör bil. För många bilförare är det en (o)vana att alltid använda tiden för bilkörning till att sköta kommunikationen med andra. Det visar - inte helt förvånande - att förarens koncentration på trafiken blir lägre. Det sker olyckor och incidenter. Därför är mobilen vid ratten inte tillåten i många länder. Inte ens handsfree gör situationen säkrare. Även om vi vet att det är farligt att köra bil och samtidigt prata i mobilen, verkar det för många finnas en starkt motivation att använda mobilen i just dessa situationer. Mobil och bil har kommit att bli en vanlig kombination.
Med mobilen utnyttjar vi alltmer stunderna i vardagen. Alla har vi etablerade sociala fält; hemma, arbetet och i olika delar av det sociala livet. Med mobilen har utvecklats ett nytt socialt fält i tids- och platsmellanrummen mellan de etablerade. Detta nya territorium - interspace - får snabbt allt större vikt. Medan vi förflyttar oss mellan de formaliserade sociala fälten, kan vi numera kommunicera. Mobilen passar väldigt bra in i alla dessa mellanrum som uppstår i vardagen, sådana övergående stunder där vi inte har kunnat göra så mycket annat ... när vi väntar på bussen, sitter på tåget, promenerar, kör bil, fri tid där vi inte har några andra krav på oss.
FM, eller Före Mobilen, bestämdes tidsanvändningen av var inp>EM, eller Efter Mobilen, är kommunikationen frikopplad från det fysiska rummets. Mobilen tänjer på gränserna för det sociala rummet och tiden. Vi kan organisera, samordna, avtala, hålla sällskap. Man kan underhålla sin identitet utan att behöva förflytta sig så mycket. Framför allt behöver man inte befinna sig på en viss plats.
Vi har alla en identitet, ett "jag". Socialt har vi också olika identiteter, så som andra ser oss; hemma (förälder), på jobbet (revisor) och i alla andra sociala miljöer bortom hemmet och arbetet där vi är delaktiga.
FM var varje social roll eller identitet tätt kopplad till den omgivande fysiska miljön och övriga personer som befann sig där. Med mobilens natur "anytime, anywhere" ändras detta. Det är inte omedelbart uppenbart för den som ringer var inp>Vi kan med mobilen hålla i gång flera sociala identiteter och agera på olika sociala fält. Med olika ringsignaler går det att hålla reda på sina olika identiteter. Möjligheten att kommunicera medan man befinner sig i interspace och frikopplad från normala fysiska uppehållsplatser, ger potentiell möjlighet att ta sig identiteter som är totalt fristående från någon fysisk plats. Ett yttersta tecken på detta - ett fenomen vanligt särskilt i Japan - är att skapa en helt virtuell identitet som kan delta i mobila gemenskaper.
Vi använder interspace mycket flitigt under en dag för att mobilkommunicera. Mängden SMS och röstsamtal har ökat mycket kraftigt just i interspace. Det kan vara en mycket komplex kommunikation som sträcker över flera olika sociala fält. Ett skäl till kommunikation kan vara att addera djup till tidigare och framtida händelser i ens liv. Om jag använder restid under dagen till att SMS-kontakta mitt nätverk om en gemensam upplevelse, innebär det att jag stärker min identitet inom just det sociala fältet. En annan viktig kommunikation i interspace är sådana kontakter som bekräftar en annan persons identitet. Det är kontakter som stärker och berikar relationer och som ger bättre förutsättningar för fysiska möten.
Den gamla tidsplaneringen i minuter, timmar, dagar och veckor håller på att malas sönder i en ständig ström av förhandlingar, omdispositioner och förändringar av planer (som tidigare nämnts är det de unga som visar vägen).Det linjära livet har ersatts av simultanitet med flera parallella liv som är möjliga att fjärrstyra från samma rörliga plats.
Att i förväg planera sin tid, att organisera och schemalägga förefaller inte längre så viktigt. Med mobilen verkar följa en återgång till de spontana oförutsägbara handlingsmönstren i det sociala livet. Nu gäller det att ad-hoc samordna och organisera det man gör under dagen med utgångspunkt i plötsliga infall och löpande förändrade omständigheter. Det är lätt att bli transaktionsstyrd. Det sociala livet blir därför mer oförutsägbart. Mer komplexa former av socialt samarbete mellan människor kan bli svårare att skapa och upprätthålla.
Vi har fått fler möjligheter att styra och ställa med våra olika sociala fält utan att - som Före Mobilen - behöva vara på specifik fysisk plats för att ordna ett visst fält. Nu har vi förmågan att ordna med önskat fält från vilket annat fält som helst. Till exempel kan vi under arbetet skicka festinbjudningar med SMS till vännerna, flytta tiden för ett arbetsmöte medan vi motionerar, och så vidare. Kommunikation och gränser mellan olika sociala grupperingar har blivit mera flytande. Resultatet är att medan människor fysiskt befinner sig på en plats och spelar en roll, kan de tvingas in i en helt annan roll (fastän kvar i samma fysiska omgivning) genom ett mobilsamtal från någon som befinner sig i ett helt annat sammanhang.
Klart är att aktivitetsträngseln inom interspace har ökat kraftigt genom mobilen. Och klart är att detta ökar stressnivåerna. Så det gäller väl att med en dos sunt förnuft hålla det virtuella odjuret i schack.
Mobilen river pyramiderna
Mobilen påverkar sociala och samhälleliga strukturer. Förr behövde man gå någonstans för att träffa någon. Vi behövde ringa någonstans - till en plats - för att kommunicera med en viss person. Systemet med fasta telefoner har primärt stött centraliserade formaliserade organisationer, hushållet som den fysiska medelpunkten för familjen, osv.
Mobilen undergräver alltmer dessa traditionella sociala ordningar. Nu är det möjligt att gå förbi de mekanismer som hittills säkrat åtskillnaden mellan olika sociala system eller fält. Det behövs inga mellanled. Alla kan ta direkta informella kontakter inom eller över de sociala fältgränserna. Dessa direkta kopplingar sker mellan bestämda inp>Mobilen ökar räckvidden och kapaciteten för decentraliserade, informella system där inp>För en del personer kan mobilen vara en bekväm väg för att undgå okända publika möten. Det kan vara frestande att dra sig undan mer komplexa multilaterala situationer genom att istället använda mobilen till det kända, den trygga kretsen av vänner. Man undviker egen osäkerhet i valsituationer genom att kontakta någon annan för att få råd och hjälp. Men det begränsar också möjligheterna till att utveckla en mer krävande social kompetens.
Mobilens socialt inkluderande och samhällsutvecklande verkan sker idag i flera u-länder. Där leder mobilanvändningen tillstora och positiva sociala förändringar och bidrar till ekonomisk tillväxt.
Bättre tillgång på telekommunikationer har alltid gett klara effekter på ekonomin och livskvalitet. Mobiltekniken används offensivt för att överbrygga de klyftor som finns mellan rika och fattiga länder. Utvecklingsländer tar nu stora språng direkt till moderna och avancerade mobiltelenät, utan att behöva tyngas av de tidigare undermåliga fasta näten - de går från "ingenting" till det allra senaste. Avkastningen blir betydande av investeringen i en infrastruktur för mobilkommunikation.
Kina och Indien, världens största marknader för mobiltelefoni, har fler mobiler än fasta telefoner och mobilspridningen fortsätter i rasade fart.
Människor i utvecklingsländer värderar möjligheten att använda mobilen särskilt högt. De lägger en betydligt större andel av sin disponibla inkomst på mobilanvändning, än vad människor i rikare länder gör. I Chile lägger fattiga mer på mobilen än på rent vatten. Ett chilenskt medelklasshushåll spenderar mer på mobiltrafik än på vatten och el tillsammans.
De största ekonomiska och sociala lyften märks på lands- och glesbygd där det hittills knappt funnits några telekommunikationer, i varje fall inte välfungerande eller allmänt tillgängliga. När mobilen kommer till byn, kan människor hålla kontakten med andra som aldrig tidigare. De får lättare tillgång till information, sjukvård, mediciner, utbildning och banktjänster. Odlare, fiskare, hantverkare, småföretagare börjar få bättre avsättning för sina produkter och tjänster när de med mobilen kan hålla bättre kontakt med marknaden. Nytt företagande växer fram, till exempel turism blir möjligt genom bättre kommunikationer.
Produktivitetsvinsterna är betydande när mobilen kommer in i företagen. Särskilt småföretagen kan arbeta mera flexibelt med små resurser. Med mobilen kan de minska improduktiv restid, förbättra logistiken, fatta snabbare beslut.
När ett företag behöver öka eller minska sin verksamhet kan man lättare anpassa kommunikationskapacitet. När företaget flyttar följer telefonnumret med utan vidare insats. Detta har hittills varit synnerligen tidskrävande, praktiskt taget ogenomförbart, i länder med dåliga telekommunikationer. Att efterfrågan på mobila tjänster över hela världen är så dramatiskt mycket högre än på fasta telefoner, beror på den låga marginalkostnaden för att koppla in en ny abonnent. Dessutom är leverantörerna av mobila tjänster ofta innovativa konkurrenskraftiga företag som kan ge kunderna attraktiva erbjudanden.
Det är förhållandevis enkelt, även för fattiga och outbildade människor, att använda mobiltelefon. Kraven är inte alls så stora på användaren som med en PC eller Internet. Det kostar inte heller alltför mycket att använda en mobil, flera kan dela på en mobil, det går att låna ut mobiler, och den ekonomiska tröskeln till användning kan vara extremt låg genom användning av förbetalda kontantkortI u-länder i Asien, Afrika och Latinamerika råder stor optimism om de potentiella förbättringar som en utbredd mobil telefoni kan ge människor. Runt mobilen drivs projekt för att bekämpa fattigdomen i Uganda och Tanzania, att tillhandahålla utbildning i Bangladesh, och att utveckla det sociala livet och affärsförutsättningarna i Rwanda. Många sådana offensiva satsningar med stora förhoppningar på samhällsförbättring genom mobiltelefoni pågår i merparten utvecklingsländer.
Under de 50 år som flytt har mobilen genomgått en evolution från en boy toy (den kallades ju för "yuppie nalle") till ekonomisk och social möjliggörare som skapar ett nytt hopp för framtiden.
RUTA F
B G Wennersten
Bg@wennersten.se
Ruta A:
När det någonstans dyker upp en vilseflugen kohäger eller ismås går storlarmet över mobilen. Nu kan vilken dagsplanering som helst vändas upp och ner till förmån för den sällsynta fågeln. Inom några minuter drar hundratals artjägare aka. raritetsskådare under stor hets och iver mot den uppgivna platsen för att kunna "kryssa" fågeln på sin samlarlista. Den mobilbaserade larmtjänsten Bird Message Service spelar en central roll för att alla i nätverket med detta raritetsintresse ska hinna fram med tubkikaren innan fågeln flyger sin väg. Kan man kryssa fågeln är lyckan gjord, ett missat larm är en smärre katastrof för hängivne skådaren som försöker samla så många observationer som möjligt.
Ruta B:
Den som behöver ökad säkerhet kan använda en mobil med trygghetsfunktioner. Blir en person angripen eller råkar ut för en olycka, kan ett tryck på mobilen ge direkt kontakt med en larmcentral. Larmcentralen hör (och kanske också ser) vad som händer på platsen och kan samtidigt spåra personen med GPS och satellit. När personen är spårad kan undsättningen rycka ut. I kampen mot kvinnovåldet får utsatta kvinnor får tillgång till mobiltelefon med direktlarm till polisen.
Ruta C:
Att blogga på internet är ett växande stort nöje för många, särskilt unga som skriver personliga dagböcker och publicerar allehanda information till allmänt beskådande. Med kameramobilen ökar möjligheterna och räckvidden. Kontinuerligt kan man via mobilen mata sin personliga blogg med material; foto, ljud, text och video. Och alla som vill kan se vad som händer i ens liv; till exempel på fester, konserter, resor eller i den vanliga vardagen.
Ruta D:
På Stockholms tåg och bussar finns numera mobilsamtalsfria zoner. Telefonen får bara användas i en nödsituation. Att skicka SMS är dock inga problem. Men den bryter mot mobilförbudet straffas inte av annat möjligen medresenärenas protester. Det handlar främst om en trivselfråga och att visa hänsyn.
Ruta E:
Nu finns kameramobiler i praktiskt taget varje hand. Det leder till olika former av missbruk. Det är framför allt unga som filmar slagsmål, misshandel, våldtäkter och andra övergrepp mot människor. Det ger dem en extra kick att sedan sprida de kränkande bilderna (vilket i sig kan vara ett brott) snabbt till andra mobiler i en viss krets eller ut på Internet där de blir allmänt tillgängliga med ytterligare stor skada som följd. På liknande vis använder allt fler unga flickor sina kameramobiler för att exponera sig avklädda på nätet, utan att reflektera över möjliga följder av att publicera dessa mycket personliga bilder.
Ruta F: TBC (kommer)
