Reportage: Uppkopplade bilen blir smart

Ibland är det inte ditt fel. Solen skiner, fåglarna kvittrar, det är en vacker tidig vårdag och ett perfekt tillfälle att ta en liten tur i din bil. Du sitter och njuter av åkturen, du håller den rekommenderade hastigheten och vägen är inte fylld med andra bilister. Du passerar under en liten bro och plötsligt släpper däckens fäste mot väglaget, bilen får ett eget liv och trots dina bästa försök att rädda upp situationen slutar färden i diket. Du kliver ur bilen, som tur oskadd, och tittar tillbaka mot den bit väg där du tappade kontrollen. I solens sken ser du ett svagt glimmer på asfalten. Det är en isfläck. Frågan är: Om du hade vetat att den fanns där, hade du kunnat undvika situationen som nu har uppstått? Svaret kan man inte veta med säkerhet men om du hade vetat att isfläcken fanns där så hade du kunnat sänka hastigheten och med större sannolikhet styrt bilen säkert igenom passagen med bibehållen kontroll. Med appen Halkvarnaren är tanken att du ska få den där potentiellt räddande förvarningen så att du har vetskap om var faran finns innan du möter den. 

– Det finns siffror som visar på att ungefär 90 procent av alla trafikolyckor beror på föraren, antingen att föraren har klantat sig och gjort fel, eller att föraren har blivit sjuk helt enkelt och inte kan hantera fordonet alls. Så där finns det mycket att göra, säger Infocars VD Per-Henrik Persson. 

Appen Halkvarnaren och tekniken som driver den har tagits fram i ett samarbete mellan Infocar, Bilprovningen och Addsecure. 

Enheten som placeras i bilen är en så kallad OBD-dongel och ansluts till bilens diagnoskontakt. Den läser av data från bilen och rapporterar med jämna mellanrum detta till en central server via mobilnätet. Just nu erbjuds enheten till en begränsad kundgrupp men när Bilprovningen gick ut med erbjudandet om att använda enheten fick man snabbt 1000 kunder som anmält sitt intresse. Med hjälp av enheten samlas information om halka in och den informationen skickas sedan till appen så att alla användare kan se informationen. De som är i närheten och riskerar att råka ut för halkan i fråga får också en varning direkt i mobilappen. 

Infocar står bakom appen, enheten som sitter i bilarna och datainsamlingen, Bilprovningen ser till att potentiella kunder blir medvetna om tjänsten och får tillgång till utrustningen, och Addsecure ser till att data som samlas in är skyddade mot obehörig insyn när den skickas och tas emot via mobilnätet. Informationen som kommer in från bilarna lagras i en tredjeparts molntjänst. 

– Vi använder Microsoft Azure. Det är en fördel att använda en stor tjänst där man kan skala upp väldigt enkelt. Vi är ett väldigt litet företag så det hjälper att inte behöva sitta på en massa servrar. Det blir väldigt mycket data, det såg vi redan med de första hundra bilarna. De skickar data var femte minut, säger Per-Ola Pettersson, utvecklare och programmerare på Infocar.  

Datan buffras i donglarna. Varje enhet har en egen GSM-uppkoppling med ett SIM-kort från Addsecure. Fördelen är att varje kort har en egen VPN-tunnel och att korten kan byta mellan olika operatörer beroende på vilken som ger bäst uppkoppling vid det givna tillfället. 

– Vi körde tidigare två pilotprojekt i mindre skala de två gångna vintrarna. Då hade vi SIM-kort från Telenor och då såg vi att det fanns ställen där Telenor hade dålig signal. Nu har vi i alla fall chans att där exempelvis Telenor är sämre så kanske Telia ger oss en bättre uppkoppling, säger Per-Henrik Persson.

När jag träffar Infocar i ett kontorshotell i Årsta så är det just en sådan där lömsk trafikdag. Solen skiner men den är inte speciellt stark än. Natten har varit kall med temperaturer kring nollstrecket. Risken för halt väglag på ställen där det finns skugga är stor. Jag funderar på om jag själv tänker i de banorna när jag kör bil eller om jag bara reagerar på situationer som uppstår. Jag kommer ganska snabbt fram till att det förmodligen är det sistnämnda och undrar om en halkvarningsapp skulle kunna ändra på det. 

För närvarande är Halkvarnaren inne i en uppstartsfas med ungefär 400 stycken Volvo V70-bilar som är anslutna till tjänsten. De finns i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö och Sundsvall. 

– Sundsvall valde vi av skälet att det är bra att ha en lite nordligare position där vintern och halkan varar längre. Och i år har det varit extrem vinter i Sundsvall just, förklarar Per-Henrik Persson.

Donglarna har delats ut av bilprovningen till kunder som har anmält ett intresse för att vara med i projektet. Planen är att bilflottan ska utökas till tusen fordon innan årsslutet, med målsättningen att bilarna ska vara spridda i de flesta svenska städer som har fler än 100000 invånare. 

Att det just blev Volvo V70 som Infocar trimmat in systemet på beror på att just den biltypen hade medverkat under pilotfasen. Dessutom är det en väldigt vanligt förekommande bilmodell i landet. V70 har varit Sveriges mest sålda bil i tjugo år och den har tillverkats i 1 250 000 exemplar sedan premiären i slutet av 1996, enligt Volvo Cars. Den sista V70 rullade av produktionsbanden 25 april 2016 och ersattes sedan av Volvo V90. Infocars system fungerar även med andra biltillverkares bilar men tjänsten kräver en viss optimering utifrån varje specifik bilmodell. 

Varningsfrekvensen måste finjusteras

Som första steg varnar Halkvarnaren, precis som namnet antyder, om just halka. 

– Ett antal bilar åker runt och känner av friktionen på vägbanan. Det kan bland annat vara is eller snöhalka men det kan också vara så mycket vatten att man riskerar vattenplaning, något som kommer framåt sommaren vanligtvis. Så det här med halkvarning är inte bara is och snö, förklarar Per-Henrik Persson.

Systemet upptäcker alltså alla sorters halt väglag, oavsett om det beror på utspilld olja, vattenfyllda spår i vägbanan som kan orsaka vattenplaning eller rullgrus. Det fungerar genom att den dongelutrustade bilen som är först med att känna av halkan, likt en frivillig försökskanin, registrerar det och skickar sedan vidare informationen till övriga bilar som befinner sig inom en mils radie av den aktuella platsen. I teorin behöver mottagarna alltså inte ha en egen dongel, det räcker med att användarna har laddat ner appen till sina mobiler. Självklart täcks ett större område in om det är fler bilar som är utrustade med donglar och i dagsläget går det inte att använda appen om man inte också ställer upp som datainsamlare. Det är dock något som kommer att förändras i framtiden. 

Halkvarningarna kommer i form av en visuell varning på appens mobilkarta, samt med en ljudvarning och/eller att mobilen vibrerar. Ligger appen och kör i bakgrunden kommer det upp en notis vid varning. Under den pågående testfasen är finjustering av varningarnas regelbundenhet ett prioriterat fokusområde. 

– Vi visar bara de färskaste halkpunkterna. Det krävs inte särskilt många punkter för att det ska bli lite för många larm. Det är en lärdom som vi har dragit. Exempelvis om en bil kör Essingeleden så är det väldigt många bilar som rapporterar in. Även med den sållning och de algoritmer som vi har haft så har det blivit lite för många larm, säger Joakim Lavenius, programmerare hos Infocar.

– Vi skruvar rätt mycket på vad vi vill ska skickas från backend till frontend. Vi lägger på filter på hur det ska synka igenom, vad som är viktigt, vad som är mindre viktigt och hur den ska varna. Det är först nu när vi fått alla data som vi kan kolla på hur vi kan få det optimerat, säger Mats Millberg, som numera är utvecklare men som började som grafiker.  

– En annan sak som vi diskuterar är att skapa halkzoner, där exempelvis Essingeleden kan vara en halkzon där du får en varning när du åker in på den och den varningen täcker in att det är halt på mer eller mindre hela Essingeleden. Då piper det bara en gång så att man får den informationen och då blir man inte störd var femte sekund, säger Per-Henrik Persson. 

En ytterligare lösning ska undvika risken att användarna blir irriterade och att de tycker att de får för många varningar och då väljer att stänga av funktionen. Den består i att Infocar utvecklar en appfunktion som gör det möjligt för användaren att själv bestämma hur regelbundna varningarna ska vara.

En annan återkoppling från användarna har varit synpunkter på att bara Android-versionen av appen släpptes från dag ett. Ios-användarna fick vänta på sin version och där blev det lite sura miner.

Appen i sig har tre flikar. Den första är själva kartbilden med ikoner som visar var det är halka. Notisen som kommer upp säger också vilken väg det är frågan om eftersom tanken inte är att föraren ska behöva stirra på kartbilden för att kunna ta till sig informationen. Utseendet är i princip samma på Android och Ios. Det enda som skiljer är vissa kosmetiska detaljer som att menyraden är på nedre delen av skärmen på Ios-versionen istället för i toppen som på Android. 

Den andra fliken är den som visar diagnostikdata och felkoder om bilen har några problem. Just den delen är den som kommer att fyllas ut med fler funktioner i framtiden. Sista fliken är inställningar där användaren exempelvis kan ställa in om den vill ha ljudsignaler eller vibrationer. En funktion som kan tillkomma i framtiden är syntetiskt tal. 

Ett exempel från verkligheten

Ett verkligt scenario där Halkvarnaren förmodligen skulle ha kunnat leda till färre skadade är den fruktansvärda olyckan som hände vid Tranarpsbron i Skåne den 15 januari 2013. Det var en seriekrock som involverade en mängd fordon. Räddningsledaren Jonas Hellsten sade i en intervju med Aftonbladet att olyckan var två kilometer lång och att 50 personbilar och 50 lastbilar var inblandade. En människa omkom och närmare 50 personer fick föras till sjukhus med varierande grad av skador. Vid olyckstillfället hade den långa bron blivit väldigt hal och dessutom rådde det dimma. Fordonen höll generellt för hög hastighet utifrån väglaget och sikten, och när den första krocken på bron hade skett hann de som kom efter helt enkelt inte med att stanna i tid. Dominoeffekten var ett tragiskt faktum.   

Det går aldrig att veta med säkerhet så här i efterhand men hade bilisterna fått en halkvarning innan de hade anlänt till bron så hade kanske olyckan kunnat undvikas, eller så hade konsekvenserna i alla fall kunnat vara mindre allvarliga. 

I framtiden är det inte bara halka som appen kommer att kunna varna för. Dimma skulle kunna vara en parameter. Det skulle vara möjligt genom att antingen använda kameran som sitter vid vindrutan i en del moderna bilar eller genom att man får information om att många bilar i ens område har slagit på dimlamporna. I dagsläget finns det dock inga aktiva planer på att implementera det, men det skulle som sagt var tekniskt möjligt. 

Det som däremot finns i planerna är en funktion som även kommer att vara till nytta för en annan stor grupp fordonsägare, nämligen motorcyklister. Under det tredje kvartalet i år kommer det nämligen att bli möjligt att få information om var det har dykt upp väggropar. Att köra över en sådan innebär för en bilist att det möjligtvis blir en skada på hjulupphängningen, men för en motorcyklist kan en rejäl väggrop innebära en allvarlig olycka. Utöver väggropar kommer appen även att kunna varna för farthinder. 

Data som visar förekomsten av väggropar kan också komma till användning på andra sätt. Väggropar uppstår oftast efter att vägarna har tagit stryk av väder och temperatursvängningar under vintern. Analyserar man informationen årligen så kan man kanske dra slutsatser kring varför vissa år är värre än andra. 

– Vi varnar inte bara utan vi bygger upp en databas över vad som brukar vara problemområden. Vi har samlat på oss mycket statistik. Det ger oss oerhörda möjligheter att analysera och sälja vidare data till andra som är intresserade, exempelvis Vägverket, säger Joakim Lavenius.

– Eftersom vi kan läsa av så många parametrar så kan vi även titta på områden som ligger utanför bilvärlden. Vi kan kolla saker som atmosfärtryck, temperatur, om det är mörkt eller ljust ute, och det skulle kunna vara intressant för företag som tillhandahåller väderinformation, säger Mats Millberg.

I slutändan så är tanken att tekniken inte bara ska finnas i Infocars app. Den kan kanske komma att integreras i bilarnas egna system, i andra GPS:er eller i tredjepartsappar. Google Maps är ett exempel där en mer detaljerad väginformation skulle vara eftertraktat och Infocar har haft inledande samtal med Google om ett möjligt framtida samarbete.   

Tjänster och gentjänster 

Hårdvaran, det vill säga dongeln som sitter i bilen, tillverkas av Infocar. Enligt företaget kommer den upp i paritet med proffsdiagnostikutrustning när det gäller att läsa felkoder. Den grunden utgör en extra morot som ska locka kunder att köra runt med en dongel i sina bilar. 

– De vill ju gärna ha något för besväret och det vi kan erbjuda då är till exempel en fullständig diagnos av deras bil där man varje dag automatiskt läser ur felkoder runt i princip alla system. Det här med fjärrdiagnos är någonting vi kommer att släppa för de första kunderna inom kort, säger Per-Henrik Persson. 

En fördel med diagnostiken är att man till exempel kan upptäcka fel tidigt, som att oljetrycket är dåligt, och då kan man kanske hinna åtgärda problemet innan man råkar ut för att motorn skär. Men även andra saker som hur bilens batteri mår kommer att finnas med. Batteriövervakningen ligger dock tekniskt sett helt fristående från den övergripande diagnosdelen av bilen. 

– Skillnaden mellan "Kina-pluggarna" och gratisappar som Torque är att de läser bara emissionsrelaterade saker, bara utsläpp, alltså bara en del av motorn medan vi kommer åt ett tjugotal olika system på en genomsnittlig Volvo-bil, säger Joakim Lavenius. 

– Exempel på system man gärna vill ha koll på är de säkerhetsrelaterade, ABS och airbag till exempel. Det finns ingen standard kring hur man pratar med de systemen utan de är olika mellan varje bilmärke och modell. Vi har haft ett tidigare samarbete med Volvo, därför har vi väldigt bra koll på i princip hur alla Volvo-modeller ser ut när det gäller den kommunikationen, säger Per-Henrik Persson.

En viktig aspekt är att den dongel som används måste vara mer eller mindre heltäckande när det kommer till funktionalitet. Anledningen är att bilar endast har en ODB-port och det går inte att grena in flera donglar på den. 

Infocars tanke är att kunderna som ställer upp med datainsamlingen inte ska behöva betala något för tjänsterna de får i utbyte. 

– Vår målsättning är att användarna inte ska betala någonting utan att det ska vara andra företag som sponsrar det. Bilprovningen är ett exempel, försäkringsbolag är intresserade av att vara med på det här så vi haft en del inledande diskussioner med dem. Försäkringsbolag är ju intresserade av alla lösningar som minskar olyckor eftersom det för dem tyvärr är krassa pengar i slutändan, säger Per-Henrik Persson.

Datasäkerheten är viktig

Det är viktigt att man inte låter användaren bestämma alltför mycket hur mycket data den kan få ut ur bilen. Mycket av informationen som teoretiskt skulle kunna visas har med säkerhet att göra. Man vill inte att användaren ska kunna se information som bland annat kan användas för att hissa ner bilfönster. 

En ofta förekommande fråga som kunderna ställer handlar om datasäkerhet och personlig integritet. Med tanke på allt som har varit i medierna den senaste tiden om exempelvis Facebook och Cambridge Analytica-skandalen är det kanske inte så underligt.  

– När vi har skickat ut de här pluggarna så har vi bara ett ID-nummer, vi har ingen aning om vilken bil den sitter i. På så sätt blir alla data anonyma eftersom vi inte vet vilken bilägare som tagit emot den eller vilken bil den sitter i. Bilprovningen vet det men å andra sidan har de inte tillgång till data som samlas in. När vi får in en signal så ser vi bara att det är till exempel bil nr 97 som har skickat den här informationen, säger Per-Henrik Persson. 

Användarna har skrivit under ett dokument där de blir informerade om vad dongeln gör och att den registrerar olika parametrar. Med andra ord kan Infocar egentligen få tillgång till informationen om vilken bil som gör vad men eftersom det inte är nödvändigt så har företaget helt enkelt avstått från det. Historiskt sett har det funnits biltillverkare som har hävdat att data i bilen tillhör dem men EU har bestämt att data som genereras i användarens bil tillhör användaren och ska biltillverkaren eller någon annan part få tillgång till den så ska användaren ha skrivit på ett godkännande.

Utöver Infocar är alltså även Bilprovningen en del av projektet och vi slog en signal till Hans Tyskhagen, chef för Produktion hos Bilprovningen, för att ta reda på hur de ser på projektet på lång sikt.

Hur kom det sig att Bilprovningen hoppade på det här projektet? 

– Det absolut första som triggade oss var att vi har både trafiksäkerhet och miljö som livsnerv i vår verksamhet. När vi fick se det här konceptet så såg vi att här har vi verkligen möjlighet att bidra till trafiksäkerhet genom att kunna varna för halka på ett mer raffinerat sätt än de vanliga halkvarningarna som finns i bilarna.

Hur kom ni överens om upplägget och antalet bilar i början? 

– Vi kom överens med Infocar om att börja med Sundsvall, Stockholm, Uppsala och Göteborg. Sedan gick vi ut med information på vår hemsida där man fick anmäla intresse och vi skickade även ut ett litet brev och fick väldigt spridda anmälningar också från övriga landet, bland annat ganska mycket från Skåne. Vi bestämde oss då för att utöka även till Skåne i det här första läget. Än så länge är det i teststadiet för oss. De vi tänker oss nå framöver är sådana som jag till exempel, som inte har en Volvo V70 utan jag har en BMW, men jag har en telefon. Det är den massan vi vill nå. 

Har ni någon tidsplan på det? 

Vi planerar för en geografisk utökning under hösten och då kommer vi bredda det här konceptet. Det är samma app men med lite andra funktioner om du inte är en V70-ägare som samlar in data utan bara är en datamottagare. 

Finns det någon tanke på att göra en dongel som fungerar med andra biltillverkares bilar? 

– Ja, det har vi också pratat om. Då kanske vi kan bredda erbjudandet och kunna erbjuda diagnoser. Där ser vi en möjlighet att erbjuda en oberoende diagnos från oss. Du kan ju göra en diagnos på vilken verkstad som helst men det är inte säkert att du kanske alla gånger får reda på alla fel. Det är därför många kunder vänder sig till oss, för att få en verkstadsoberoende diagnos, utan att fysiskt behöva komma till oss utan beställa det via en app och så gör vi den analysen. Det är väl där vi ser en framtid i det här konceptet.      

Har ni fått någon feedback från era kunder? 

– Absolut, det är jag som har de mesta kontakterna med kunderna. Det är en hel del som hör av sig och ställer frågor om inloggningar. Men de som väljer att installera en sådan här dongel är hyfsat bilintresserade eller allmänt intresserade av nya grejer. Många hör också av sig om den kommande diagnostjänsten som vi inte har släppt än.

Har de sagt något om hur de tycker att tjänsten fungerar? 

– Det har varit en del synpunkter på att det har varit för mycket varningar och att man vill ha mera färgmarkeringar. Sen har det varit synpunkter nu på våren om att varningarna ligger kvar för länge när det har varit kallt på natten. Det jobbas också på att sänka strömförbrukningen på dongeln. Det har varit några som har haft svaga batterier som har sagt att de har fått batterivarningar. Vi rekommenderar att man inte låter bilen stå i flera dygn med enheten i. Där kommer Infocar snart ut med en ny version av mjukvaran i dongeln som ska sänka strömförbrukningen rejält.

Är tanken att tjänsten ska fortsätta att vara gratis? 

– Tanken är initialt att datainsamlarna ska ha det här gratis. Men sen när vi inför fler tjänster som diagnoser och batterikoll med mera, då kan vi tänka oss att det kan bli ett abonnemang för vissa delar eller att det blir något som vi ger till våra mest lojala kunder. Vi kommer att återkomma till det och prova oss fram. Det är ingenting som vi har beslutat oss för än. Men för alla som bara kommer att ta emot data via appen, där kommer vi att kräva någon form av motprestation. Sen om det är pengar eller lojalitet, det får vi se.

Infocar är inte ensamma

Infocar är inte de enda som har tjänster som varnar om halka. Volvo själva har ett halkvarningssystem inbyggt i sina senaste bilmodeller. Även Trafikverket, i samarbete med bland annat Volvo och Luleå Tekniska Universitet, har en halkvarningstjänst som har genomgått en initial teststudie. 

”Genom att trafikanter ute på vägarna samlar in anonymiserade data – som kombineras med väderinformation av olika slag – läggs grunden för en detaljerad bild av vägklimatet i realtid, men även för kommande väglag för hela vägnätet. Sammantaget ger dessa uppgifter Trafikverket större möjligheter att utföra rätt halkbekämpning på rätt plats vid rätt tid till en mindre kostnad. En minskad saltanvändning skulle även bidra till en mindre miljöpåverkan. Informationen skulle också kunna delas mellan bilister. På så sätt skulle trafikanterna kunna varna varandra”, säger Hawzheen Karim, projektansvarig på Trafikverket, i ett uttalande i samband med lanseringen.  

Volvos egna lösning som finns i vissa XC90, XC40, XC60, S90 och C60-modeller kallas för Connected Safety. Systemet varnar andra bilar som har tillgång till tjänsten för halt väglag och om man närmar sig en bil som har slagit på varningsblinkers.