Det som kallas The Xperia Legacy Project går längre än de flesta för att hålla liv i gamla telefoner från Sony Ericsson. De senaste åren har vi sett ett rejält språng i prestandan på smartphones. Från enkärniga 1 GHz-processorer till fyrkärniga 2,3 GHz-processorer, från 512 megabyte arbetsminne till 2 eller 3 gigabyte.

Naturen skyr som bekant vakuum, och såväl mobilsystem som appar har svällt upp för att ta det nya tillgängliga utrymmet och processorkapaciteten i besittning. Detta har gjort att äldre telefoner har haft det tufft att hänga med i uppgraderingarna. Den som haft en Sony Ericsson Xperia Arc kanske upplevde hur den blev nästan oanvändbart långsam efter uppdateringen till version 4.0 av Android. Det berodde troligtvis och huvudsakligen på att arbetsminnet på 512 megabyte var för lite för den nya systemversionen.

Äldre Xperia-mobiler får Kitkat

Samtidigt är detta något som ställt till med problem för Google. För om Android blir alltmer resurskrävande är det inte bara äldre mobiler som inte klarar av systemet, utan också billigare mobiler. Därför har Google i de senaste versionerna av Android börjat styra upp resursslukandet.

Ett första steg togs med Android 4.3, där man införde stöd för något som kallas TRIM. I korthet innebär detta att systemet numera städar bort raderade minnesblock. Tidigare läste nämligen operativsystemet Android tomma block efter en raderad fil som aktiva.

I senaste Androidversionen, 4.4 Kitkat, har man gått betydligt längre. Här var det uttalade målet att systemet skulle fungera tillfredsställande även på en mobil med 512 megabyte arbetsminne.

Enligt uppgifter från anställda som arbetade med projektet på Google använde man mobiler där man artificiellt strypt minnesmängden. Till en början gick telefonerna knappt att använda. Men efter ett långt arbete med att trimma och optimera både systemet och Googles medföljande standardappar ansåg man sig ha uppnått målet.

Goda nyheter för budget-Androider alltså. Goda nyheter även för ägare av Androidmobiler med ett par år på nacken, kan man tycka, när det nu finns en alldeles ny systemversion, som dessutom ska fungera bättre än äldre versioner av Android. Men här inträder ett annat problem: Varje uppdatering av en mobil är ett resurskrävande arbete som inte i sig genererar intäkter för tillverkaren, och som bara delvis går att återanvända på andra mobilmodeller.

Av detta skäl fortsätter de flesta mobiltillverkare att uppdatera sina mobiler endast under en begränsad tid, typiskt 1-2 år, oftast kortare tid för billigare modeller. De mobiler som bäst skulle behöva Android 4.4 ligger utanför detta tidsfönster. Även tredjepartsutvecklare som Cyanogenmod som normalt sett ger den företagsamme tillgång till inofficiella systemuppdateringar sätter en gräns för när de inte längre kan lägga resurser på gamla mobiler.

Men åtminstone till gamla Sony Ericsson-telefoner finns det en grupp entusiaster som kallar sig LegacyXperia Project, som ansträngt sig för att leverera senaste versionen av Android till 2011 års modeller från Sony Ericsson.

Det rör sig om en dubbelt inofficiell version av Android. Först har Cyanogenmod tagit den officiella versionen av Android, lagt på vad de anser vara en del förbättringar och ett eget utseende på menyerna och gjort tillgänglig till nyare modeller för den som är dristad att hacka sin telefon. Sedan har LegacyXperia Project tagit Cyanogens modifierade Android och modifierat den ytterligare för att köra den på gamla Xperia-telefoner.

Eftersom vi hade en gammal Sony Ericsson Xperia Arc som blev olidligt långsam efter uppdateringen till 4.0 tyckte vi att vi inte hade något att förlora på att försöka.

För att vara för öppenhet är Open source-projekt ofta förvånansvärt otillgängliga för nykomlingar, och går du till LegacyXperia Projects hemsida hittar du ingenting som säger “börja här”. Instruktionerna för hur du gör hittar du på adressen https://github.com/LegacyXperia/Wiki/wiki/Installing-LegacyXperia-for-Dummies.

Eller rättare sagt, en del av instruktionerna, för de länkar vidare till andra listor med instruktioner som ibland i sin tur länkar vidare till nya 15-punktslistor över vad du behöver göra innan du kommer igång. Det här är ingen lek för den som inte är bekväm med att textredigera .ini-filer och ändra i datorns drivrutinsinställningar för hand.

Vi tänker inte i detalj gå igenom den långa och stundtals plågsamma process som ledde oss fram till målet, utan bara beskriva höjdpunkterna.

Det första steget, det som visade sig vara mest komplicerat och orsaka flest problem, var att låsa upp telefonens bootloader. Det innebär helt enkelt att man tar bort de spärrar som finns för att ändra i telefonens system. Sony Ericsson gjorde sig känt som ett hemmafixarvänligt företag som underlättade för dem som ville låsa upp sin telefon och ändra i systemet, men det betyder inte att processen är enkel. Sonys instruktioner för att göra detta innehåller 16 punkter och involverar att mata in ditt IMEI-nummer på en webbsida för att få en kod via epost, att installera utvecklarpaketet för Android på din dator, att byta ut en av inställningsfilerna till utvecklarpaketet, att navigera i textgränssnittet i Windows och att manuellt ändra i drivrutinerna för din dator.

Tyvärr var det också flera felaktigheter i Sonys instruktioner. På punkt 14 heter mappen man ska ställa sig i platform-tools, inte tools. Och när inte drivrutinerna installerades som de skulle tog det mig mycket googlande och trial and error innan jag insåg att det berodde på att Sonys modifierade installationsfil inte tog hänsyn till om man hade en 64-bitarsversion av Windows. Här fick jag gå in och textredigera i Sonys fil för att få det att fungera.

Jämfört med detta var de övriga stegen att installera de filer som krävdes i tur och ordning på telefonen jämförelsevis enkla, om än inte helt problemfria. Jag lyckades aldrig återställa de interna förvaringspartitionerna som jag ombads göra, men det visade sig inte heller behövas.

Fungerar gör det i alla fall till slut, efter många timmars jobb och felsök. Och när man sedan slår på telefonen är inte mycket sig likt. Sony Ericssons anpassningar av Android är helt bortblåsta, ersatta av Cyanogenmods startskärmar. Telefonen blir också märkbart piggare och snabbare.

Funktionerna för e-post och kalender blir Androids standardvarianter, men kameraappen är Cyanogenmods, och den utmärker sig genom att vara riktigt snabb.

När vi kör telefonen genom olika prestandatester märks det förstås att den är gammal, värdena hamnar i samma nivå som de billigaste budgetlurarna i dag. Men telefonen känns snabbare än så i praktisk användning, och den känns betydligt snabbare än vad man förväntar sig av en tre år gammal mobilmodell.

Som väntat av en inofficiell version av Android lämnar upphovsmännen inga garantier, och reserverar sig för att buggar kan förekomma. Den enda bugg vi stöter på under testandet är en harmlös grafisk bugg i webbläsaren.

Om din Xperia-telefon samlar damm i byrålådan och du har lite tålamod och tekniskt kunnande, ge det en chans. Kanske får telefonen nytt liv?