För att förstå Android och alternativ som E OS ska vi börja med att reda ut lite grundförutsättningar. Android, som lanserades 2007, är baserat på open source och i teorin gratis för en mobiltillverkare att använda. Jag säger “i teorin” för vill tillverkaren i fråga ha tillgång till appbutiken Google Play och populära Google-tjänster som Gmail, Google Maps, Youtube och så vidare så måste de skriva under avtal och dansa efter Googles pipa. Tillverkarna förbinder sig då att bland annat verka för mindre fragmentering och bidrar tillsammans till ett växande ekosystem. I gengäld så överlåter man ju då en del av kontrollen till Google.
E OS är långt ifrån ensamma, för de är en av många så kallade Android forks, grenar ut från Android-stammen som baseras på samma kärna, men inte följer Googles regler. De mest kända här är kanske Amazons Fire OS och CyanogenMod, men vi minns även Nokia X, när Nokia släppte egna Androidmobiler, men utan Googles tjänster. Faktum är att även Encrochat som använts av organiserad brottslighet för krypterad kommunikation är en Android fork.
Som användare ställs man alltså inför ett val. Googles tjänster är ju användbara i många sammanhang. Du får gratis e-post, viss lagring, navigering i Google Maps och så vidare av Google, men delar i gengäld information om dig själv som Google kan använda för annonsförsäljning. Man kan ju till exempel i Google Maps märka allt fler annonser och Eos-grundaren Gaël Duval lyfter mer än gärna att en Android-telefon skickar 12 MB personlig data om sin användare till Google varje dag.
För att förstå Android och alternativ som E OS ska vi börja med att reda ut lite grundförutsättningar. Android, som lanserades 2007, är baserat på open source och i teorin gratis för en mobiltillverkare att använda. Jag säger “i teorin” för vill tillverkaren i fråga ha tillgång till appbutiken Google Play och populära Google-tjänster som Gmail, Google Maps, Youtube och så vidare så måste de skriva under avtal och dansa efter Googles pipa. Tillverkarna förbinder sig då att bland annat verka för mindre fragmentering och bidrar tillsammans till ett växande ekosystem. I gengäld så överlåter man ju då en del av kontrollen till Google.
E OS är långt ifrån ensamma, för de är en av många så kallade Android forks, grenar ut från Android-stammen som baseras på samma kärna, men inte följer Googles regler. De mest kända här är kanske Amazons Fire OS och CyanogenMod, men vi minns även Nokia X, när Nokia släppte egna Androidmobiler, men utan Googles tjänster. Faktum är att även Encrochat som använts av organiserad brottslighet för krypterad kommunikation är en Android fork.
Som användare ställs man alltså inför ett val. Googles tjänster är ju användbara i många sammanhang. Du får gratis e-post, viss lagring, navigering i Google Maps och så vidare av Google, men delar i gengäld information om dig själv som Google kan använda för annonsförsäljning. Man kan ju till exempel i Google Maps märka allt fler annonser och Eos-grundaren Gaël Duval lyfter mer än gärna att en Android-telefon skickar 12 MB personlig data om sin användare till Google varje dag.
För den som väljer bort Google måste så klart Eos och andra alternativ erbjuda egna tjänster och här finns, precis som i till exempel Huaweis senare mobiler, egen appbutik, egen e-posttjänst och så vidare. Men knappast då med de muskler och resurser som Google har i ryggen tack vare sina starka annonsintäkter.
