Google-mobilen HTC G1 testad
Google har gjort nytt och gjort rätt på första försöket. HTC:s bidrag till framgången är mera tveksamt.
Eftersom Android, operativsystemet i G1, är helt nytt skiljer det sig från det du är van vid sedan tidigare. Det betyder dock inte att det är svårt att lära sig.
Programmen som finns i din G1samlas i en liten utdragslåda på sidan av skärmen. Den kan du klicka fram för att se ikoner för alla program och inställningar på telefonen.
Jag nämnde att telefonen har sensorer, men till skillnad från andra telefoner med samma accelerometer används den inte så flitigt. Skärmbilden ändrar till exempel inte orientering om du vänder telefonen. Det styrs istället helt av tangentbordets läge.
Precis när vi testar G1 passar Google själva på att lansera programmet My Track, som visar sig vara ett utmärkt sätt att visa vad gps:en i G1 verkligen går för. Precis som lyckade programmet Sportstracker i Nokias msarta mobiler visar My Track i G1 rundorna du joggar, cyklar eller går.
Det märks att Google står bakom Android, men ändå är det inte så uppenbart synligt i systemet som jag hade väntat mig. Man måste ange sitt Google-konto för att ens kunna starta telefonen, men sedan kan man ange mejlkonto utan att använda Googles eget Gmail.
Kontakter och kalender är mer lidande av den exklusiva kopplingen till Google. Man kan alltså inte synka telefonen mot till exempel Outlook i datorn.
Man kan kalla G1 mycket men någon kameramobil värd namnet är den knappast. På kamerasidan imponerar alltså inte G1 alls och trots att mediafunktionerna verkar nedprioriterade så finns här en rätt bra musikspelare.
Till det yttre är telefonen onekligen rätt klumpig. Men orsaken är att den har det mesta, inklusive tangentbordet då. Det tycker jag är lite svårt att skriva på. Tangentbordet i sig är på tyska, vilket man kan förklara med att T-Mobile som säljer telefonen till sina kunder kommer just från Tyskland. Det tyska tangentbordet innebär att det finns ä och ö. De ligger som andraval på tangenten så man får fram de bokstäverna genom att samtidigt hålla ner alt-tangenten.
Själva systemet i telefonen är det mest positiva, nu när vi avhandlat själva hårdvaran. En av de absolut smidigaste detaljerna i Android är den lilla menyraden som ligger i toppen av skärmen. Där visas ikoner för påminnelser och andra saker man vill veta.
Webbläsaren är inte Googles nyligen lanserade Chrome som finns för datorer, men de två har en del gemensamt. Den visar både mobilanpassade och stora webbsidor bra, men liksom Iphone så saknar den stöd för Flash i webbsidor.
Android som system verkar vara en utmärkt utgångspunkt för vidare utveckling och kommer alldeles säkert möta framgång. Av HTC krävs dock att man anstränger sig mer än så här.
Läs hela testet här.
