När begreppet M2M, eller machine to machine, kommer på tal brukar skeptiska röster hävda att ämnet är alldeles för brett för att kunna klassas under en term. Detsamma gäller för ett delområde inom M2M, som idag går under flera namn. Livsloggning, m-hälsa, e-hälsa, Quantified Self och liknande termer är en del av samma enorma område, men med lite olika inriktningar.

Just Quantified Self, eller livsloggning om vi ska försöka hitta en svensk term för det, myntades 2007 av Gary Wolf och Peter Kelly på Wired som ett samlingsnamn för att mäta olika aspekter ur ditt liv och av din kropp, logga det och se trender och förändringar över tid. Själva fenomenet har givetvis funnits mycket längre än så, men det har kommit att bli ett samlingsnamn för alla appar som håller koll på din motion, vad du äter och så vidare samtidigt som hårdvarutillverkare som Fitbit och Withings använder sig av termen för att beskriva vad deras stegräknare, personvågar och blodtrycksmätare gör.

Under de senaste åren har termen fått ett enormt uppsving i samband med att marknaden för personlig hälsa, ofta kopplad till mobilen eller en webbtjänst, formligen exploderat med en uppsjö olika tillbehör. Samtidigt har bluetooth 4.0, med dess strömsnåla egenskaper, kommit att spela en betydande roll för den nya vågen av hälsoprylar.

– Bluetooth är över lag en väldigt välanvänd teknik för den här typen av enheter, mycket på grund av det lättanvända gränssnitt tekniken erbjuder. Men det finns fler faktorer som gör att vi börjar se den här typen av enheter i stor skala först nu. Dels handlar det om trådlös kommunikation i bägge riktningar, som gör det enkelt och extremt kostnadsbesparande att underhålla och uppgradera enheter jämför med förut. Dels handlar det också om att teknikerna först nu blivit kostnadseffektiva nog att vara skalbara och nå ut till den breda massan.

Det säger Laurent Vandebrouck, chef på Qualcomm Life i Europa, som jobbar mycket med M2M-lösningar inom hälsa och då med stort fokus på företagets egen 2Net-lösning för sjukvård i hemmet.

– Ytterligare en faktor är att systemen och mjukvarorna börjar bli bättre på att kommunicera med varandra, något som standardiseringsorgan som Continua har spenderat åratal på att jobba fram. Nyligen framlagda lagförslag i Europa och USA trycker också hårt på den här typen av frågor, vilket kommer att fungera som en katalysator för hela branschen.

Och branschen växer fort. Även om det är svårt att ge exakta siffror på grund av ämnets bredd är det tydligt att tillväxten är enorm.

– Det finns många olika uppskattningar. GSMA uppskattar att hela marknaden kommer att växa med 50 procent till 23 miljarder dollar i omsättning fram till 2017, medan andra undersökningar visar att antalet hälsoappar växte med 158 procent under 2012 till 97 000 tillgängliga appar. Allt eftersom patienter, myndigheter och operatörer tar till sig tekniken väntar vi oss en ännu större tillväxt.

Nöjeshälsa först ut

Medan sjukvården är det stora målet i det här fallet så är det på konsumentnivå som det rör på sig i dagsläget. Här handlar det som sagt mycket om stegräknare, personvågar, sömnmätare och så vidare som loggar dina vanor och ger dig en översikt över tid, samtidigt som många av dem kommer med förslag över vad du kan förändra för att förbättra din hälsa.

– Det är först på senare tid som det kommer prylar som konsumenterna klarar av att använda, förklarar Ola Cornelius, grundare av Seven Things och en av Sveriges främsta röster inom Quantified Self. Tidigare har enheterna varit hyfsat bökiga och användaren har fått skriva in mycket manuellt, medan dagens enheter blir alltmer automatiserade.

Han tror även att det vi ser i form av konsumentprodukter idag kommer att leda till en revolution inom sjukvården.

– Just nu handlar det mest om nyfikna personer som testar nya prylar för att själv hålla koll. Men de data som samlas in kommer även att kunna användas av läkare för att ge relevant vård. Just nu befinner vi oss bara i startgroparna och vi kan jämföra det med hur Iphone var när den kom jämfört med vad vi kan göra med den idag, det är en enorm skillnad som vi antagligen inte väntade oss 2007 och samma sak gäller för uppkopplade sensorer där vi idag bara sett en liten del av vad vi har att vänta oss.

Enligt Ola Cornelius är det även lätt att se vilka delar som kommer att gå lättare eller trögare att få igång på området.

– Marknaden för Fitbit och liknande sensorer är för den breda massan och där är det än så länge lätt att tjäna pengar. Nästa steg kommer att handla om kroniskt sjuka, som Parkinsonsjuka eller diabetiker.

I USA lider 30 procent av befolkningen av någon slags kronisk sjukdom och om de får en bättre överblick och förstår mer med hjälp av sensorer och appar innebär det en enorm marknad bara där.

Laurent Vandebrouck är av samma åsikt.

– Kronisk sjuka är det område där vi snabbast kommer att se tillväxt, medan befolkningen över 65 år kommer att vara långsammare att ta till sig tekniken. Det är mycket där som vi jobbar med 2Net för att göra det så enkelt som möjligt för de som är ovana vid tekniken.

Högre krav på sjukvården

Med större insikt från den enskilda inp>

– Många läkare ogillar redan de som googlat fram sina symptom, berättar Ola Cornelius. Det är något som bara kommer att öka och samtidigt kommer kraven på tekniken att öka eftersom konsumenterna redan använder den för personligt bruk. Just sjukvården är en av de sista stora industrierna som fortfarande inte effektiviserats på samma sätt med uppkopplad teknik.

Samtidigt kommer uppkopplad sjukvård att innebära en revolution i fattigare länder, eller områden där det är stora avstånd mellan boende och sjukhus. Exempelvis tillverkar Masimo, som normalt gör utrustning för sjukhus, en pulsoximeter som kopplas till Iphone för nästan halva priset mot vad en traditionell mätare kostar.

– Vår vision är att sjukvård en dag ska finnas tillgänglig överallt, säger Laurent Vandebrouck. Idag har fler tillgång till en mobiltelefon än till rinnande vatten, elektricitet eller ens en tandborste och vi ser att den här typen av teknik redan börjar få fotfäste i utvecklingsländer för bland annat mödravård. Utrustning för mobilhälsa drar enormt mycket nytta av att den är billigare än traditionell utrustning så att den kan nå fler.

Samtidigt uppstår frågan om vi kan lita på de billiga sensorerna som kopplas till mobilen, när professionell utrustning kostar betydligt mer.

– Fitbit och liknande prylar för privatpersoner bygger inte på någon speciell standard, även om det är på väg, och därför kan vi inte vara säkra, säger Ola Cornelius. Men tittar du på blodtrycksmätare eller blodsockermätare finns det sedan länge standarder som måste följas och fler är på väg så där finns det inte någon större anledning till oro.

Säkerheten intressant

Samtidigt uppstår självfallet frågan om säkerhet och integritet och hur vi kan vara säkra på att våra data skyddas från obehöriga.

– När vi tog fram 2Net var säkerheten givetvis huvudfrågan, berättar Laurent Vandebrouck. Alla enheter har fått godkännande av myndigheter i både Europa och USA och alla data krypteras och anonymiseras. Tyvärr kan det inte sägas om andra aktörer i branschen, särskilt när det nu finns så många. Därför bör köparen av tekniken undersöka noga hur tillverkaren ställer sig till säkerheten.

Ola Cornelius håller med om att säkerhetsfrågan är viktig och kommer att ge upphov till många diskussioner och standarder som ska följas, men samtidigt ser han andra vinklar med hur våra personliga data kan användas.

– Det kommer att bli en väldigt intressant diskussion framöver, särskilt eftersom det börjar bli allt vanligare med att exempelvis analysera sitt dna. Vad händer om Google får tag i sådana data om dig och börjar rikta annonser efter det? Och hur kommer ditt försäkringsbolag att ställa sig till sådana data? Samtidigt kommer det att vara intressant att använda den här typen av data anonymt. Om vi kan crowdsourca hälsodata över en region eller ett land finns det mycket som både samhället och inp>