Första intrycket av Huawei Mate S

Främsta intrycket av Huawei Mate S när man får den i handen är att den är tunn.  Dessutom är storleken inte lika gigantisk som föregångare utan är utrustad med en 5,5 tum stor skärm istället för en på sex tum. Format och design till trots är det framförallt ett par olika tekniker under skalet som gör den intressant. Jag tänker framförallt på Force Touch.

Jag märker snabbt att det finns flera olika versioner av Huawei Mate S för det är bara i en av de olika versionerna på plats som den nya funktionen Force Touch finns tillgänglig. Det är så klart i versionen Huawei kallar för Luxury. Antalet användningsområden är begränsade men det gör att man kan göra lite fler saker utan att tvingas använda båda händerna. Ska du zooma in i en bild trycker du lite hårdare och ju hårdare du trycker desto mer zoomas det in i ett litet runt fönster som visas där du trycker.

Funktionen med att använda knogarna har nog mindre förutsättningar att förenkla vardagen och den fanns redan sedan tidigare i Huawei P8 även om funktionen nu uppgraderats en aning. Att rita på skärmen med knogarna är först och främst lite obekvämt men funktionen som erbjuds är i alla fall att beskära bilder eller teckna en bokstav på skärmen, till exempel M för musik så hamnar du direkt i musikspelaren. Du kan välja själv vilken app som ska associeras med vilken bokstav. När jag ska försöka ta en bild av när jag själv ritar med knogen märker jag att det bara fungerar om man håller i telefonen med ena handen och ritar med den andra handens knoge, inte om telefonen ligger på ett bord.

Fler användbara funktioner erbjuds istället genom fingeravtrycksläsaren som ni ska vara 100 procent snabbare och mer exakt påstår Huawei. Utöver att låsa upp telefonen kan du bläddra mellan bilder i galleriet, dra ner notismenyn för att nämna något. Båda dessa gör alltså att du kan göra mer saker utan att du behöver använda två händer.

Designen var något som Huawei själva poängterade flera gånger och i skenet av det är designen inte så spektakulär. Linjerna på baksidan som visar var antennerna sitter är nästan i samma färg som telefonen i sig. Glaset på skärmen är lätt kurvat runt om på kanterna men metallramen är skarp och kantig så avrundningen går så att säga inte hela vägen. 

Efter det korta testet på plats i Berlin tycker jag att Force Touch behöver lite tid för att utvecklas. Då är fingeravtrycksläsaren ett bättre styrmedel i den här telefonen. I alla fall så här långt.