När vi kliver in på Sonys huvudkontor i norra Lund står en stor grön Androidfigur och välkomnar alla besökare i huvudentrén. Tills nyligen var Sony Ericsson huvudkontor men sedan årsskiftet har Sony tagit över som  ensam ägare av telefontillverkaren.

Karl-Johan Dahlström, ansvarig för utvecklarrelationer och Fredrik Ekstrand, som jobbar med mjukvara inom produktplanering, tar emot och vi sätter oss i ett konferensrum som för tankarna till ett rymdskepp. Det är nästan bara sittpåsarna och legoklossarna som saknas för att man ska tro att man hamnat hos Google.

Och även om inte Sonys konferenslokaler behöver likna Googles rent fysiskt så är Sony i alla fall väldigt beroende av den amerikanska sökmotorjätten med sitt ekosystem för mobiltelefoni. Det är heller ingen slump att Sony gjort en kraftig satsning på sitt kontor i Redwood City i Kalifornien, för att kunna vara närmare såväl Google som övriga bolag i Silicon Valley.

Hur känns det att vara så beroende av Google och bygga ovanpå deras mjukvara?

Vi ser det inte som att vi bygger ovanpå, utan vi använder Googles mekanismer för att ge användaren en Sony-användarupplevelse, säger Karl-Johan Dahlström.

Han säger att de har lärt sig mycket sedan bolaget började arbeta med Android. Bland annat har de insett att det är viktigt för konsumenterna att ha den senaste Androidreleasen. 

Han påpekar också att Android visserligen är Sonys huvudspår just nu, men att företaget även tittar på andra plattformar och utvärderar dem.

Karl-Johan Dahlström har ett team som jobbar med många olika utvecklare. Det är hans team som ska förse utvecklarna med all möjlig information så att de kan utveckla allt från spel till tjänster och nyttoappar.

Öppen innovation

För några år sedan var man ett hemlighetsfullt företag som höll det mesta för sig själva. Men när Bert Nordberg tillträdde som vd 2009 började bolaget skifta mer mot öppen innovation, en försvenskning av uttrycket Open Innovation. 

Det är ett begrepp som myntades av Henry Chesbrough 2003 och innebär att företag och organisationer arbetar med både in- och utflöde av kunskap – för att på så vis bli bättre på innovation internt.

För dåvarande Sony Ericsson innebar det inte bara att bolaget växlade upp sin verksamhet i Silicon Valley, där i dagsläget flera hundra Sonyingenjörer arbetar, utan också att öka mängden externa samarbeten – inte minst lokalt i Öresundsregionen.

Öppenheten återspeglas också i det vardagliga arbetet. Karl-Johan Dahlström berättar att de senaste Sony Ericsson-telefonerna har en öppen bootloader, alltså den programvara som laddar in operativsystemet i telefonens minne. De telefoner som inte är simlåsta går alltså att låsa upp och kunden kan därmed lägga på en egen Linuxkärna eller Androidversion.

Hur arbetar ni med den väldigt starka community som finns kring Android?

- Vi har bland annat börjat stödja communityn för modifierade Androidversioner, så kallade custom rom, inom ramen för de regler som vi har. Att stödja communitys som CyanogenMod hade varit totalt omöjligt bara några år tillbaka, säger han.

Sony jobbar nära personer i communityn och hjälper bland annat till genom att ge dem telefoner. Och när det var dags för uppdatering från Gingerbread till ICS berättade man helt enkelt vad som är på gång för gänget som håller på med CyanogenMod. På så vis kan de dra nytta av varandras arbete. 

När Google släppte ICS gjordes det på en telefon från Samsung, som tillsammans med chipsettillverkaren Texas Instruments då hade ett försprång jämfört med andra tillverkare. Sony Ericsson hade inte tillgång till källkoden före någon annan, utan fick den samtidigt som resten av världen. 

- Vi hade redan ett handplockat utvecklingsteam redo och så fort vi fick koden i våra händer körde vi igång med arbetet. Att få upp en första ICS-version på telefonen gick rätt fort och vi släppte en alfaversion bara fyra veckor efter att vi fick koden, för att på så vis kunna visa upp var vi står, säger Fredrik Ekstrand.

Snabba uppdateringar

De första Androidlurarna som kom för några år sedan från Sony Ericsson uppdaterades inte speciellt mycket. Men enligt Karl-Johan Dahlström har företaget sedan dess lärt sig vad användarna vill ha – och det är bland annat snabba uppdateringar som följer med under en stor del av telefonernas livstid. Hela portföljen från 2011 kommer att uppdateras till ICS, vilket hyllas på forum och i communityer. 

- Om man tittar tillbaka några år så visste ingen, inte ens Google, hur länge som en telefon skulle uppdateras. Nu är vi dock med i en branschgemensam Androidstrategi som garanterar uppdatering under ett visst antal månader. Generellt kan man säga att vi framöver kommer att jobba stenhårt med att uppdatera så många telefoner som möjligt, säger Fredrik Ekstrand.

Steget mellan Froyo (Android 2.2) och Gingerbread (Android 2.3) var inte så stort. Efter Gingerbread kom Honeycomb (Android 3.0), som dock aldrig lanserades till telefoner utan bara till läs- och surfplattor. Det gjorde att hoppet till ICS var rejält, med många anpassningar som följd.

Det mest tidskrävande arbetet med ICS var dock inte själva anpassningarna av koden, utan stabiliseringen och processen med certifiering. Några certifieringar gäller i hela världen – andra måste sökas specifikt för varje land.

Ett viktigt krav från Google för ICS, jämfört med Gingerbread, är att tillverkarna måste baka in "Holo"-temat redan på operativsystemnivå. "Holo"-temat är i princip ett antal widgetar och designelement som ska göra att användaren lättare känner igen sig. 

Att Google sätter utseendemässiga krav på hårdvaruplattformar innebär samtidigt att alla telefoner och andra Androidenheter blir mer och mer lika varandra, vilket i sin tur kan göra det svårare för användare att välja lur. För oinsatta konsumenter kan det bli svårare att motivera ett köp av en mobil från Sony om en telefon från Samsung ser nästintill identisk ut.

Så, hur ska Sony differentiera sig från andra Androidtillverkare?

- Vi har under en längre tid närmat oss Sony, till exempel genom att integrera Sonyteknik och tjänster i telefonen. Exempel på detta är Exmor R-sensorer i mobilens kamera, vilket gör det lättare att ta bilder i svagt ljus. Och telefonens skärm har en Braviamotor, som ska ge en så bra bild som möjligt. Bland annat gör integration mot Sony Entertainment Networks, Playstationcertifiering och mycket Sonyteknik i telefonerna att vi differentierar oss, säger Karl-Johan Dahlström.

Den gröna Androidfiguren i entrén blickar ut över alla medarbetare som går förbi. Han kan glädjas åt att Ice Cream Sandwich blivit en succé, men han vet samtidigt att Sonys framtid i mobilbranschen hänger på honom. 

Från källkod till uppgradering

När Google i november förra året lanserade källkoden för Ice Cream Sandwich, ICS, drog ett intensivt arbete igång i Lund. Företaget var tidigt ute och berättade i ett blogginlägg hur hela processen skulle gå till. I korthet handlar det om två stora faser: Integrering och certifiering. 

En stor del av koden som först släpptes av Google var skriven för hårdvara från Texas Instruments, medan Sony Ericsson-telefonerna i Xperiaserien använder en hårdvaruplattform från Qualcomm. Det innebar att Sony Ericssons ingenjörer behövde skriva en hel del hårdvaruspecifik kod, som i sin tur påverkade telefonens funktioner.

I fallet med ICS påverkades bland annat kameran, ljud, wifi, gps, bluetooth och ett antal sensorer såsom accelerometer och kompass. Alla Xperiaprodukter som lanserades använder samma chipset från Qualcomm, men varierar med avseende på skärmupplösning, minne och liknande.

Som om det inte vore nog med att anpassa ICS till Qualcomms plattform behövde Sony Ericsson även anpassa ICS till all övrig hårdvara i telefonen.

I integreringsfasen görs en stor mängd anpassningar av Googles kod. Men Sony delar även med sig av anpassningarna på nätet, för att på så vis hålla nere antalet olika anpassningar som användare själva gör. 

– Faktum är att av alla mobiltillverkare är vi den som har flest bidrag till Android Open Source Project, säger Karl-Johan Dahlström.

När koden för alla funktioner är klar och testad i labbmiljö kör Sony både stabilitetstester och tester med vanliga användare. Parallellt med detta är det dags för nästa fas – certifiering. 

Några moduler är i det här läget dock redan certifierade, eftersom en modul görs redo för certifiering så fort den är tillräckligt klar.

Certifiering innebär att mjukvaran i kombination med hårdvaran godkänns. Det handlar om allt från elektromagnetisk strålning till intellektuella rättigheter. Godkännandet sköts av flera olika organisationer och medan vissa delar godkänns globalt kräver andra godkännande för varje specifik region eller land. Vid en uppdatering behöver dock inte allting certifieras på nytt, utan det beror på vilka delar som uppdateringen rör.

– Certifieringsfasen är faktiskt den som tar mest tid. Det är framför allt för att se till att vi följer olika lagar och regler. Samtidigt är det någonting som communityer för custom ROM inte behöver tänka på. Det gör att det hela går lite långsammare än vad utvecklarcommunityn oftast vill, säger Karl-Johan Dahlström.

Efter att all certifiering är på plats är tillverkaren redo att skicka mjukvaran till slutanvändare och operatörer. Uppdateringen rullas ut via operatörerna eller genom verktyget PC Companion, alternativt direkt via nätet genom en så kallad FOTA-uppgradering (over the air).