Av Erik Mörner
När det första numret av Mobil kom ut 1995 kostade mobilsamtalen sex kronor i minuten. Telefonerna hade just börjat närma sig 0 kronor med tecknat abonnemang och mobilanvändarna var fortfarande uppdelade i ett GSM- och ett NMT-läger.
Det går inte att säga något annat än att de senaste tio åren i mobilbranschen varit händelserika. Hösten 1995 var mobiltelefonen inte längre fastmonterad i bilen, men populära Nokia 2110 med sina 15 centimeter och 230 gram var långt ifrån smidig till formatet. Men det är inte bara mått och vikt som förändrats. Liksom i allt annat finns det så klart trender i hur just en mobiltelefon ska se ut.
De vikbara modellerna fanns inte riktigt i sinnevärlden när mobilerna vägde ett par kilo och förvarades fast monterade i bilen, men hösten 1995 var det vikbart som gällde och modellen du skulle ha hade namnet Star Tac. Sedan dess har Motorola som tillverkade modellen gjort vikbara telefoner till och från, men det är först på senare år den vikbara modellen fått någon position hos oss i Sverige.
Vikbara trenden fick ny fart när Panasonic lanserade sin modell GD 87. Året var 2002 och Panasonic var långt ifrån ett etablerat märke på den svenska mobilhimlen. Nästan över en natt fick man stort genomslag och anledningen var Vodafone Live. Operatören hade tagit befälet över telefontillverkarna och det skulle senare visa sig att finska Nokia gjorde ett misstag som inte släppte in operatörerna utan istället ville köra sitt eget race.
Panasonic var uppenbarligen mera lättövertalade. Tillverkaren fick tack vare Vodafones lansering av Live en snabbstart och fenomenet med operatörernas makt har sedan dess spridit sig till både andra tillverkare och konkurrerande operatörer världen över. Även Nokia blev tvungna att ge med sig.
Sverige framstående mobilnation
Enda sedan Lars Magnus Ericsson drog igång sitt telefonaktiebolag 1876 har svenska företag varit framstående inom både fast och senare inom mobil telefoni. Ericsson har som mobiltillverkare haft en stark ställning i Sverige och den minskade inte när man i oktober 2001 slog samman mobilverksamheten med japanska Sonys mobiltillverkning.
Efter en period av inkörningsproblem och barnsjukdomar tog det mesta ordentlig fart och det främst med modellen T610 som på många sätt blev en nystart för företaget och ett erkännande att man faktiskt kunde göra telefoner som sålde. För det fanns nog skeptiker till det både inom och utanför Sony Ericsson.
Men Sony Ericsson är inte ensamma om att som svenskar sätta spår i mobilvärlden. Svenska företag har bidragit med både succéer och fiaskon under de senaste tio åren.
Ett par svenska fiaskon
Ett exempel på en inte alltför lyckad produkt är den svenska handdatorn Echoo. Handdatorn var kanske före sin tid och det unika med den var att den inte lagrade informationen direkt i handdatorn utan istället skulle kopplas upp mot Echoos egna server där all information lagrades.
Med tanke på att detta var långt innan gprs var ett vanligt begrepp var det kanske inte så konstigt att Echoo aldrig blev någon försäljningssuccé och efter något år gick företaget i konkurs.
På senare tid är Neonode det främsta exemplet på svensk uppfinningsrikedom i mobilvärlden och det går inte att säga annat än att Neonode satt ordentliga avtryck de senaste åren. Störst avtryck gjorde de kanske främst innan de lanserade sin första mobil och det var på Cebitmässan redan våren 2001 som Magnus Goertz på Neonode visade upp telefonen för första gången.
Då skulle den komma till sommaren, men att som nytt företag göra en helt ny och dessutom innovativ mobiltelefon tog längre tid än man anat och efter att i slutet av 2002 ha haft en presskonferens på Fryshuset i Stockholm var det först i september 2004 som telefonen kom ut till försäljning. Med andra ord ungefär två och ett halvt år efter den ursprungliga tidsplanen.
Minicall och telefonautomater på utdöende
Telia hade innan mobilens storhetstid sin tjänst Minicall, både i form av Numerik (som sände nummer till mottagaren) men även i form av textmeddelande a la sms under namnet Minicall Text.
Minicall var ett enkelt sätt att höra av sig och framförallt smidigare och billigare än mobiltelefoni. Man ringde och lämnade sitt telefonnummer så kunde minicallanvändaren söka upp en fast telefon eller en telefonautomat för att ringa upp. Givetvis var detta under en tid då mobilerna var både dyrare, tyngre och större än idag.
Nuförtiden används faktiskt Minicall fortfarande flitigt inom vissa yrken, fast Telia har sålt systemet till lilla Generic Mobile. Läkare använder till exempel fortfarande personsökare flitigt. Minicall-mottagarna har inga inbyggda radiosändare och kan därför användas på ställen där mobiltelefoner är förbjudna, som sjukhus och andra känsliga miljöer.
I takt med att användningen av mobiltelefoner ökat har också Telias telefonautomater blivit allt färre även om mynttelefoner det senaste året blivit fler igen. Idag finns ungefär 5000 telefonautomater över Sverige att jämföras med 17000 när de var som flest 1997. Men då var också antalet mobilabonnemang betydligt färre än de som finns idag.
Smart mobil istället för handdator
Om telefonautomaterna står för den minst avancerade typen av telefon hamnar det som vi idag kallar smartphone i andra änden av skalan. Men det började långt tidigare. Nokia var först med sin Communicator 9000 som lanserades redan 1996 och då var det en riktig framtidsmaskin och föregångare.
Här kunde man inte bara ringa utan även faxa, surfa på internet, skicka e-post och sms. Dessutom fanns kalender och dokumenthantering, helt enkelt en stor del av vad vi förväntar oss av en smartphone idag. Det dröjde till 1999 innan Ericsson lanserade sitt svar R380 och då saknade den tangentbord och blev aldrig någon storsäljare. Samtidigt har Nokias Communicator förfinats och utvecklats steg för steg till de aktuella modellerna 9300 och 9500.
Idag har den smarta telefonen visat sig bli en svår konkurrent till handdatorn. I takt med att funktionerna i mobiler blivit allt fler har också flera privatpersoner nöjt sig med de funktioner som man hittar i mobilen. Kalender, kontaktlistor och anteckningar görs numera i många mobiler och samtidigt har uppkoppling blivit en viktig funktion, något som är betydligt enklare i en smartphone än det är i en handdator. Istället har den renodlade handdatorn nästan helt övergått till att bli en enhet för navigation.
Nokia gjorde mobilen personlig
Under de senaste tio åren har mobiltelefonen sett något som liknar en explosion av olika funktioner som alla proppats i telefonerna. Först ut var egentligen Nokia med sina logotyper som snabbt genererade en uppsjö av mobilföretag som tjänade stora pengar på nedladdning av loggor och ringsignaler.
I anslutning till den här trenden som bedarrat men fortfarande förekommer fanns även skal till mobilerna och andra vägar att göra sin mobiltelefon mer personlig. Nokias operatörsloggor kom under den tid innan mobilerna fått färgskärm och trots att Nokias konkurrenter lanserade EMS som något av en konkurrent till Nokias populära standard för loggor lyckades man aldrig rubba finnarnas dominans.
Nästa steg var när Ericsson strax innan de blev Sony Ericsson lanserade sin T68, den första mobilen med färgskärm. På den här tiden var givetvis färg en sanning med modifikation och inget vi skulle vara särskilt lyriska över idag. Men då, hösten 2001 var 256 färger, även om det gav klen visning av foton, det bästa man kunde få tag på. Mobilerna utrustades med tillbehörskameror och följdes snabbt av mobiler med inbyggda kameror som sedan dess fått allt bättre upplösning och fotomöjligheter.
Inget tyder på att de kommande tio åren kommer att bli mindre händelserika.
Tidningen Mobil sedan 1995
November 2005
NMT eller GSM? Mobil testar de tio hetaste gsm-lurarna och det är Siemens S4 som tar hem segern. Telefonen briljerar med batterikapaciteten och bra handhavande.
Oktober 1996
Nokia knockar med allt i ett, telefon, dator och fax i ett enda skal och har utvecklat modellen fram till dagens 9500 och vidare.
December 1996
"Superminstingen" Star Tac tar hem supertestet med sina 90 gram, 10 x 6 x 2 centimeter, ett format som "får alla konkurrenter att framstå som bojsänken".
Januari 1997
Philips Spark imponerar med två veckors standbytid. 350 timmar är rekord.
Juli 1999
Täckningstestet för första gången med Dual Band-täckning. Dessutom första trippelbandaren, en mobil som funkar i både Europa och USA.
Mars 2000
Wap kommer fram på allvar i ett test av de 43 bästa wap-tjänsterna. Text-TV i mobilen är ingen dålig beskrivning.
Maj 2000
Ericsson utmanar Nokia med en egen kommunikator och Microsoft gör entré mobilt i form av sitt operativsystem Pocket PC för handdatorn Compaq Aero.
Oktober 2000
Inte längre en yuppienalle. Businessinriktade Ericsson försöker locka ungdomar med EMS-bilder i knubbiga modellen T20.
Januari 2001
Siemens SL45 var först med MP3 i en mobiltelefon och imponerade med flärdfullt yttre och en display där ljuset tonades ner.
April 2001
Ericsson går på knock med färgskärm i nya T68an. "Färgskärm, bluetooth och gprs gör den till höstens höjdare".
November 2001
Friskt vågat och hälften vunnet? Nokia 5510 blev en av flera Nokiamobiler där ett unikt upplägg inte riktigt visade sig tilltala de tänkta köparna.
Januari 2002
Nokia 7650 debuterar med inbyggda kamera i mobilen och har dessutom java, mms och bluetooth. Ericsson satsar på T66, världens lättaste mobiltelefon.
April 2002
P800 visas för första gången och ger upphov till mycket beundran. Första intrycket från Cebit-mässan visar att P800 kan bli riktigt intressant.
Juni 2003
T610 kom sommaren 2003 och blev en tydlig vändning för Sony Ericsson och visade att svenskjapanerna verkligen kunde göra mobiler som folk gillade.
Juli 2003
Qtek och tillverkaren HTC hann före Microsofts traditionella partners och var först med Windows i mobilen. Först långt senare vaknade till exempel HP.
Oktober 2003
Fyra musikmobiler gjorde upp i test och Vodafone lanserade sitt Live-koncept med mobil portal och Vodafonemärkta mobiler.
December 2003
Nya trenden moblogging gör entré - tjänsten för att lägga up bilder från din kameramobil på nätet så alla kan se.
Maj 2004
Z1010 är Sony Ericsson första 3G-lur, tar hem högsta betyget för en 3g-telefon.
Oktober 2004
Så kom Neonode till sist och Mobil var först med test. Besvikelsen är stor efter många års väntan på att den lilla supermobilen skulle komma.
Nu och då
DåDåNuNu
Exempel Nokia 2110Exempel Nokia 2110Exempel Nokia N70Exempel Nokia N70
Band Band GSM 900 MhzGSM 900 MhzGsm 900/1800/1900 Mhz samt 3G Gsm 900/1800/1900 Mhz samt 3G
Mått Mått 148 x 56 x 25 mm148 x 56 x 25 mm109 x 53 x 22 mm109 x 53 x 22 mm
Vikt Vikt 230 gram230 gram126 gram126 gram
Batteritid Batteritid 24 timmar / 90 minuter24 timmar / 90 minuter11 dagar 11 dagar
Pris telefon Pris telefon Ca 6000 kronorCa 6000 kronorCa 5000 kronorCa 5000 kronor
FunktionerFunktionerTelefoni, kortnummer, sms, monofon ringsignal, data, fax och sms.Telefoni, kortnummer, sms, monofon ringsignal, data, fax och sms.Kalender, kontaktlista, mediaspelare, webbläsare, kamera för video och stillbild, spel, java, polyfona ringsignaler, miniräknare, e-post, röstmemo mm.Kalender, kontaktlista, mediaspelare, webbläsare, kamera för video och stillbild, spel, java, polyfona ringsignaler, miniräknare, e-post, röstmemo mm.
Pris per minut Pris per minut Ca 6 kr dagtid och 2 kr kvällstidCa 6 kr dagtid och 2 kr kvällstidCa 60 öre per minut till alla alltidCa 60 öre per minut till alla alltid
Mobilanvändare Mobilanvändare 900 000 gsm och ca 1000 000 nmt-abonnenter900 000 gsm och ca 1000 000 nmt-abonnenterFler än 9 miljoner mobilabonnenterFler än 9 miljoner mobilabonnenter
