På Mobil har vi haft en unik inblick i Nokia under den tid som de nordiska länderna generellt och Nokia specifikt dominerade mobilbranschen. Här tar vi dig med på hela resan.
När man ser på besluten som togs, så här i efterhand, kan man nästan tro att Nokia misslyckades med flit. Visserligen är det så klart enkelt att vara efterklok nu med facit i hand, men från att ha varit ledande med en marknadsandel på 39,1 procent, med ett brett utbud av telefoner, tappade Nokia initiativet helt till Apple och Google.
Nokia använde operativsystemet Symbian S60 i sina telefoner och under ett par år runt 2010, för att förkorta händelseförloppet grovt, släppte Nokia först telefoner med systemet Meego, satte sedan allt på det då nya Windows Phone, blev uppköpta av Microsoft, släppte under Microsofts flagg ett fåtal Android-telefoner för att sedan retirera genom att finska företaget HMD Global köpte rättigheterna att använda Nokias varumärke på telefoner och det är de Nokiatelefoner vi känner i dag.
Stora redan när det bara handlade om att ringa
När man ser på besluten som togs, så här i efterhand, kan man nästan tro att Nokia misslyckades med flit. Visserligen är det så klart enkelt att vara efterklok nu med facit i hand, men från att ha varit ledande med en marknadsandel på 39,1 procent, med ett brett utbud av telefoner, tappade Nokia initiativet helt till Apple och Google.
Nokia använde operativsystemet Symbian S60 i sina telefoner och under ett par år runt 2010, för att förkorta händelseförloppet grovt, släppte Nokia först telefoner med systemet Meego, satte sedan allt på det då nya Windows Phone, blev uppköpta av Microsoft, släppte under Microsofts flagg ett fåtal Android-telefoner för att sedan retirera genom att finska företaget HMD Global köpte rättigheterna att använda Nokias varumärke på telefoner och det är de Nokiatelefoner vi känner i dag.
Redan innan vi fick smartphones hade så klart Nokia arbetat sig fram till en stark ställning. Nokia 2110 som lanserades 1994 var bolagets första riktiga succé men då handlade det fortfarande om GSM och en liten svartvit skärm.
Annons
I det här reportaget ska vi titta på vad det faktiskt var som hände och vilka telefoner och viktiga beslut som kantat Nokias väg i med- och i motgång. Skandinavien var en självklar medelpunkt för den mobila utvecklingen och i centrum var så klart Nokia och Ericsson, senare Sony Ericsson. Det här var långt innan Apple eller kinesiska uppstickare som Huawei och Oneplus gjort entré och mobilvärlden hade på den här tiden Skandinavien som självklar medelpunkt.
Eftersom många av de viktiga besluten togs här har vi på Mobil haft en unik möjlighet att följa vad som skett och tack vare närheten var vi ofta först i världen med att testa nya produkter och det hände även att vi fick se och utvärdera produkter som senare visade sig inte ens komma ut på marknaden. Mobilmarknaden fungerade helt enkelt annorlunda på den här tiden.
De flesta som haft en mobiltelefon under Nokias storhetstid har nog en relation till Nokia och deras telefoner. Den enskilda produkt som imponerat mest på mig var nog Nokia N95, en telefon som inte bara överträffade konkurrenternas telefoner på många områden då den lanserades, utan även fick uppdateringar och nya funktioner år efter säljstarten och därmed höll sig konkurrenskraftig. Den 26 september 2006 var jag på plats på Nokias lansering i New York där Nokia N95 presenterades.
På den här tiden var bara färgskärm nästan en imponerande sak i sig och N95 toppade det genom att även vara först med gps i en mobiltelefon och den hade så klart den bästa mobilkameran, för att nämna några saker. Det här var året innan Apple visade Iphone, det var två år innan vi för första gången fick se Android i prototypform och det var tre år innan Nokia själva lanserade sin appbutik under namnet Ovi Store.
Appar, internet och GPS i mobilen redan för 15 år sedan
Redan Nokia N95 med sitt operativsystem Symbian S60 hade dock möjlighet att installera appar, eller program som det kallades då. Appbutiker fanns även de och hette saker som Handango eller Getjar, men framförallt var du hänvisad till apputvecklarnas egna individuella sidor för att ladda ner deras program. De var inte integrerade i telefonen och kopplade till betallösningar på samma självklara sätt som idag. Bland de populära apparna fanns bland annat funktioner som ses som mer eller mindre självklara i telefoner idag. Till exempel fanns programmet Joikuspot som gjorde det möjligt att dela ut mobilens uppkoppling i form av ett wifi-nät och det fanns särskilda program som gjorde det möjligt att ta skärmdump av telefonens skärm. Opera Mini fanns som webbläsare att ladda ner och en särskild fördel med Nokias telefoner var att här fanns stöd för Flash, så att man via mobilens webbläsare kunde se på webbsidor med den numera utdöda tekniken integrerad.
Symbian var alltså operativsystemet som drev några av de första smartphones som fanns. Nokia dominerade, men de var inte ensamma om att använda Symbian som plattform. Motorola och Samsung släppte även de smartphones med Symbian S60 och Sony Ericsson släppte till exempel sina P800, P900 och P910 med Symbian, dock med användargränssnittet UIQ istället för S60.
Kamera, färgskärm och sen pekskärm
Symbian och S60 var en stor bidragande orsak till att Nokia dominerade under den period när mobiltelefonerna fick kamera, färgskärm, gps och blev en självklar del av nästan varje människas vardag, vilket var långt ifrån fallet innan dess. Nästa stora steg i mobilutvecklingen stod Apple för 2007, och året efter kom det som skulle vara Nokias svar. Många såg det i alla fall som ett svar, men Nokia påpekade gärna att den här telefonen riktade in sig på en helt annan publik, inte minst eftersom den kostade en bråkdel av vad Iphone kostade. Telefonen Nokia 5800 Xpress Music hade pekskärm men byggde fortfarande på Symbian S60.
Istället för att som förut styra en markör på skärmen med hjälp av knappar eller en liten joystick eller flervalsknapp kunde man nu trycka direkt på skärmen. Den var inte lika blixtsnabb i responsen som Iphone, eftersom Nokias pekskärm var av så kallad resistiv typ. Det här innebär att du till skillnad från Iphone som bara reagerar när du trycker med fingret på Nokia 5800 kunde använda en pekpenna, fingret, naglar, vantar eller vad som helst. Men nackdelen blir att reaktionen blir lite fördröjd, att du måste trycka hårdare för att få en reaktion än du behövde på Iphoneskärmen. I allt större grad förvandlas Nokia från dominant till utmanare, eller outsider och Iphone såväl som Android vinner snabbt allt större mark på Nokias bekostnad.
Brevet och ett radikalt strategibyte
Februari 2011 befinner jag mig i London. Några dagar tidigare har Stephen Elop, Nokias dåvarande vd, skickat ut ett brev internt där han konstaterar de misstag han tycker begåtts och att Nokia behöver ett radikalt strategibyte. I brevet som alltså skickades ut internt, men som snabbt läckte, dömde Stephen Elop ut det egna bolagets möjligheter att konkurrera med Android och Ios och menade att det var dags att hoppa från den brinnande oljeplattformen han beskrev Nokia som.
Brevet inleddes med en historia om en man som vaknar på en brinnande oljeplattform och inser att han måste göra valet att hoppa ner i det kalla vattnet, och lämna det som tidigare inneburit trygg mark under fötterna för att överleva. I brevet beskrev då Stephen Elop att Nokia gjort en lång rad misstag och istället för att agera förnuftigt hällt bensin på lågorna.
Vid den här tiden var Nokias telefoner med operativsystemet Meego försenade och Apple hade visat att kunderna ville betala för väldesignade premiumtelefoner. Google hade kapat åt sig en stor del av marknaden för både mellan och högprissegmentet, tittade på lågprissegmentet och samtidigt utmanades Nokia av en rad uppstickare från Kina i de lägre prissegmenten.
Ny statistik visade att Android just gått om Nokias Symbian S60 i kampen om vilket system som fanns i flest telefoner globalt. Att fortsätta som tidigare var enligt Elop uteslutet och nu spekulerades det om att Nokia antingen skulle ansluta sig till Android-lägret eller satsa på Windows Phone. Elop själv rekryterades ju från Microsoft och hade därmed täta band till det bolaget.
Ut med gammalt in med nytt
Utanför hotellen vid Londons Hyde Park Corner trängdes Nokiaanställda på rökpaus med trädgårdsmästare som rev upp gammalt och planterade nytt. Jag fick med kort varsel ta mig hit för att bevittna Elops redogörelse för den nya strategin. På trottoaren öser regnet ner och Londonbor i genomvåta kostymer stressar förbi på sin lunchpaus. Trädgårdsmästaren river bort gammal mossa och planterar nya lökar, precis som Elop några timmar sedan skulle riva ut det som varit och ta en helt ny väg. Vägen framåt skulle dock visa sig vara långt ifrån rak och trots att Nokia tog vägen mot Windows och Microsoft skulle man lansera en rad telefoner med Symbian fram tills dess, bland annat flaggskeppet Nokia N86 som jag fick se bara dagar senare efter att ha tagit flyget från London direkt ner till den stora mobilmässan i Barcelona.
Utvecklingen kunde samtidigt ha gått en annan väg. Det fanns en plan som skulle lotsa användare och appar från Symbian till Nokias nya Meego-system. Tidpunkten då ett företag ska gå från ett system till ett annat är en kritisk tidpunkt. På datorsidan har vi sett Apple göra flera generationsskiften och på mobilsidan ligger det idag nära till hands att anta att både Ios och Android inom inte alltför lång tid ersätts av helt nya system som är anpassade för framtiden och inte behöver dras med förlegad teknik. Redan idag har Huawei dragit upp riktlinjerna för sitt system Harmony OS som enligt bolaget ska fungera i såväl telefoner som i klockor, bilar och snart sagt alla uppkopplade och smarta prylar. Hur långt man kommit är dock lite oklart.
Rustade för framtiden
2009 hade Nokia använt Symbian S60 i nästan tio år och samtidigt utvecklat systemet generation efter generation. Uppdateringar tillför nya funktioner som brukligt i operativsystem, men kärnan var i stort densamma även om vi fick se nya versioner med jämna mellanrum. Just 2009 presenterade Symbian sina planer för slutet för S60-systemet. Från och med Symbian 4 skulle applikationer baseras på QT. Det är i grunden ett sätt att utveckla program enklare för flera plattformar och baserades på Nokias tidigare köp av norska firman Trolltech.
På Nokias utvecklarkonferens 2009, då Mobil var på plats i Monte Carlo var det en tydlig nybyggaranda och utvecklarna på plats skulle övertygas om att det här var nästa stora och viktiga steg. Steget till att utveckla i Qt skulle visserligen innebära att äldre Symbian-program inte längre skulle fungera i det nya systemet, men med Qt rustade man för framtiden. För en applikation skriven i Qt skulle kunna användas i Symbian 4 men även i Nokias kommande Meego-telefoner som man då såg framför sig. Som exempel utvecklades programmet Google Earth, fick vi veta av Nokia, för PC med hjälp av Qt och kunde sedan göras Mac-kompatibelt med enbart ett fåtal rader kod.
Nokia hade dock väntat länge på att göra sitt val och när utvecklarna på Nokias utvecklarkonferens i Monaco samlades för middag under kvällen, åt buffé och underhölls av konstsim i poolen på området så hade alltså Ios och Android båda fått starka ställningar globalt. Samtidigt som Symbian genomgick ett generationsskifte släppte flera tillverkare nya telefoner med systemet, inte bara Nokia. I samband med att övergången från Symbian 3 till Symbian 4 aviserades hade Nokia nyligen släppt flaggskeppet Nokia N97 och Sony Ericsson hade lanserat Sony Ericsson Satio, båda baserade på den version av Symbian-systemet som skulle fasas ut.
Jämför vi Nokia med andra tillverkare vid den här tiden så hade flera om inte tagit det definitiva steget och valt sida i alla fall sett till att placera sina ägg i olika korgar för att vara säkra på att inte hamna på efterkälken.
När smartphones gjorde sitt intåg och telefonerna fick allt fler möjligheter valde till exempel Samsung att släppa telefoner med i stort sett alla operativsystem som fanns tillgängliga. Vi har sett telefoner från Samsung med Symbian S60. med det egna systemet Bada som Samsung hade ett tag, med Windows Phone och med Android. Även om Sony Ericsson först fokuserade på UIQ med Symbian som bas så provade de S60 ( i Sony Ericsson Satio) som Windows i tangentbordsmobilen Xperia X1 innan de sedan fastnade för Android och lade all tyngd bakom den satsningen.
I första vågen av Windows Phone-telefoner hösten 2010, med Windows Phone 7, fanns HTC, Samsung och LG. Det var alltså det här gänget som Nokia anslöt sig till och ett år senare, hösten 2011 kom Nokia Lumia 800 och Lumia 710.
41 megapixel
Nokia var etablerade kameramästare på mobilsidan precis som Samsung och Huawei tampats om de senaste åren i dagens telefonutbud. Förutom att Nokia släppte några av de första telefonerna med inbyggd kamera var Nokia N95 särskilt framstående och mobilfotokungen Nokia kröntes när de under Mobile World Congress, 27 februari 2012 i Barcelona, släppte Nokia 808 Pureview.
Det här var telefonen som med hjälp av en sensor på då smått ofattbara 41 megapixel tog zoom till mobiltelefonen och var innovativ på en lång rad vis. Den morgonen hade jag turen att tillsammans med min kollega sitta på Nokias presskonferens raden bakom de två ingenjörer som var hjärnan bakom tekniken. Eero Salmelin berättade för oss att det varit en utmaning utöver det vanliga att klämma in en så stor sensor och passande objektiv i en telefon. De 41 megapixlarna på sensorn gjorde att du dels kunde zooma in digitalt och med lägre upplösning på bilden användes sensorn för att leverera mer information till varje pixel för att ge skarpare bilder och utöka möjligheterna att ta bra bilder även i sämre ljus. Nokia var definitivt föregångare på det här området även om Pureview 808 var lite av ett tekniskt experimentet. Nokia hade ju redan valt sida och skulle ta Windows Phone-vägen. Pureview 808 var en Symbianmobil av den äldre sorten.
Året efter mognade tekniken i och med att den tog plats i Nokias Lumia 1020. Medan Pureview 808 var utmanande att faktiskt få bra bilder med och resultaten långt ifrån självklara, så var Lumia 1020 mer av en kameramobil för fler. På plats under lanseringen i New York där telefonen släpptes först fick jag prova zoom och kameraappen som nu var verkligt pedagogisk. Just kameraappen utvecklade Nokia under flera år som följde och den var en av anledningarna till att de fortfarande länge behöll sitt initiativ i mobilkameravärlden. Det är inte konstigt att många av Nokias kameraexperter numera har framstående positioner hos till exempel Huawei och Apple med samma uppgift, att ta mobilkameran till nästa nivå.
Under lanseringen i New York kunde jag sätta zoomen på prov och blicka ut genom eventlokalens fönster ut mot Hudsonfloden. Utöver de rent ingenjörsmässiga bedrifterna som Nokia manifesterade med Nokia Lumia 1020 fick kameraappen under de kommande åren också en rad kreativa funktioner som vi senare sett i till exempel Apples kameraapp, inte så konstigt som sagt eftersom Nokiaanställda som kameranestorn Ari Partinen gick vidare till en anställning just hos Apple i samband med att Nokias mobildel blev en del av Microsoft. Med appen Nokia Smart Cam kunde du till exempel få skapad rörelsoskärpa, ta bort föremål som rör sig från bilden i efterhand och visa händelseförlopp med rörelse i en och samma bild. En del av det här ser vi nu i Apples kameraapp tack vare funktionen levande bilder som även den, liksom Nokia gjorde, spelar in en kort film i anslutning till varje stillbild och använder den filmen för att skapa olika effekter.
Sidospår med Android
Måhända var det därför två år senare överraskande att Microsoft, som Nokia då var en del av släppte sina första Androidmobiler. Det var en stolt Stephen Elop, nu alltså tillbaka under Microsoftflagg, som presenterade en hel serie Android-telefoner från scenen framför våra ögon. Det var den 24 februari 2014 som vi fick titta närmare på Nokia X, men det var inte vilka Androidtelefoner som helst. De tre telefonerna använde Android i botten, men precis som Huawei idag tvingats använda egna tjänster tog Nokia självmant den vägen och ersatte Googles appbutik med en egen butik, Google Maps med den egna kartappen, och musik i form av den egna Mix Radio-tjänsten. Dessutom hade Nokia skapat en egen hemskärm som lånade idéer från Windows Phone. Det var samma form av rutor och det här gjorde att du direkt utan att öppna en app på din hemskärm kunde se till exempel hur många mail du fått eller se ett smakprov av de senaste foton du tagit.
Det var enkelt att kastas tillbaka i tiden och fråga sig hur mobilmarknaden sett ut om Nokia istället för Windows Phone tagit steget direkt till Android. Visst ryktades det om att Nokia testat Android internt innan de beslurade sig för Microsoftspåret. Android har alltid gjort sig känt för sina stora möjligheter till anpassningar. Det var inte mycket i Nokia X-telefonerna som avslöjade att det faktiskt var just Android som låg där i bakgrunden och skötte allt. Ett av Nokias argument när de valde bort Android till förmån för Windows var att möjligheterna för Nokia att sticka ut på en Androidmarknad där många av konkurrenterna redan fanns var begränsad. Jag tycker att Nokia med Nokia X-serien bevisade att de haft fel om det. Nokia X liknade inget vi dittills sett i Androidvärlden. Nokias eget tillägg Fastlane där du får en tidslinje med kalenderposter, appaviseringar och annat och som fanns både i Nokia X och i Nokias Asha-serie av telefoner förstärker ytterligare intrycket att Nokia mycket väl hade kunnat hävda sig även bland dyrare Androidtelefoner. Särskilt när man adderar deras styrkor inom hårdvara och design.
Dagens "Nokia" hyr bara namnet
Den som är intresserad av nästa steg för Nokia ska veta att det bolag som idag gör telefoner under varumärket Nokia, HMD Global, egentligen har väldigt lite att göra med det Nokia som hade sin storhetstid med Nokia N95, Nokia 3310 och andra tidiga storsäljare. När Microsoft lade ner mobiltillverkningen i Nokias namn så tog inte HMD Global över verksamheten. Istället så licensierar HMD Global rätten att använda Nokias varumärke på sina produkter och Nokia själva har representant i bolaget så att de kan säkerställa att de produkter som släpps är tillräckligt bra för att inte skada Nokias varumärke. Avtalet tecknades 2016 efter en tids frånvaro på mobilmarknaden för Nokia som varumärke. Bolaget HMD Global startades enbart med syfte att blåsa liv i Nokia-varumärket på just mobiltelefoner igen och överenskommelsen innebär även att Nokia får royalties på HMD Globals försäljning av Nokiatelefoner. Avtalet sträcker sig tio år, fram till år 2026 alltså. Vad som händer efter det återstår att se.
Nokia själva är ju idag ett bolag som framförallt levererar mobilnät, med mobiloperatörer som sina kunder. På samma sätt som de delar ut licens för att göra smartphones till HMD Global så låter dock Nokia ett indiskt bolag som heter Flipkart göra laptops med namnet Nokia, ett företag som heter Richgo gör hörlurar under Nokias varumärke och Streamview gör teveapparater som det står Nokia på.
Dagsformen för HMD Global kan man beskriva som halvdan. Dels på grund av faktorer bolaget inte kunnat påverka, dels på grund av strategiska val, så har de haft svårt att riktigt sticka ut i konkurrensen på sistone. HMD Global etablerade sig som ett alternativ för den som vill ha ren Android och snabba uppdateringar kombinerat med Nokias varumärke. En del draghjälp fick de också med väl planerade pr-trick i form av återlanseringar av välkända Nokia-mobiler från förr, men i ny uppdaterad form. Android One var Googles initiativ just för att få ordning på tillverkarnas uppdateringar av Android, men det gör det samtidigt svårt för HMD Global att erbjuda särskilt många unika, egna funktioner. Idag har Android One i det närmaste spelat ut sin roll eftersom allt fler tillverkare lovat uppdateringar snabbt helt oberoende av det initiativet. Samtidigt är HMD Global, särskilt jämfört med forna Nokia och med alla sina konkurrenter, fortfarande en väldigt liten organisation utan stora resurser att utveckla unika tjänster och funktioner, även om vi sett försök på senaste tiden genom att HMD Global 2020 meddelade att de skulle öppna ett utvecklingscenter för mjukvara i Finland.
Vem som kommer leda de kommande årens tekniska utveckling på mobilsidan vet ingen säkert. När ett teknikskifte kommer är det svårt för den som då dominerar att ta risken att förlora det man redan har. Idag är framförallt Apple, Google och Samsung dominerande, men det återstår att se om du klarar de kommande årens teknikutveckling och samtidigt lyckas behålla sin dominans.
Tidslinje: Milstolpar
1979: Startade mobiltillverkaren Mobira tillsammans med Salora