Trots de många nya telefoner och plattor som visades på Mobile World Congress i Barcelona i slutet av februari så var det de fyra nya operativsystemen Tizen OS, Firefox OS, Sailfish OS och Ubuntu Touch som stal showen. Man kan självfallet fråga sig om det finns utrymme för så många som fyra nya plattformar, där de befintliga utmanarna till Android och ios redan idag har svårt att övertyga kunderna att byta system. Men ger stora tillverkare som Samsung eller Huawei sitt stöd till en ny plattform så är det inte orimligt att tro att denna kan ta sig hela vägen till din ficka.

Tittar man på det som är likt i de fyra olika systemen så är grundfilosofin att plattformarna ska vara öppna och stödja såväl systemspecifika som webbappar i html 5-format. Att os:en är öppna innebär också att appar som fungerar i ett system ska kunna fungera i de andra systemen. Kanske inte idag, men i framtiden. Det ska även gå, redan idag, att köra Androidappar i alla OS. 

Plattformarna har alla samma grundtanke: att låta olika tillverkare bygga produkter som bygger på dem, på samma sätt som det finns olika tillverkare som bygger lurar med Android och Windows Phone idag. 

Den mest färdiga produkten hade Firefox OS som inte bara visade ett färdigt os utan även kunde visa en färdig telefon från Alcatel, och inte minst en imponerande lista på operatörer och tillverkare som stöder systemet. Sammanlagt är redan sjutton operatörer och fyra tillverkare – Alcatel, Huawei, lg och Sony – ombord. De flesta operatörerna som är med har kunder i regioner där smartphoneanvändandet fortfarande är lågt på grund av låga inkomster per capita. Och det är just därför Sverige inte är en primär marknad för Firefox OS under lanseringsåret.

Även Sailfish har kommit rätt långt och planerar att släppa en telefon under 2013. Bakom systemet står avhoppare från Nokias Meego-team, som vidareutvecklat plattformen. Första marknaden för Sailfishtelefonen är Finland. Där har Jolla, företaget som driver utvecklingen av Sailfish, tecknat avtal med operatören dna. Sedan blir det Kina, där Jolla ingått avtal med en stor distributör inom detaljhandel. Först därefter blir det Sveriges tur, när Sailfish börjar rullas ut i Europa. Det är dock oklart om Jollas lansering av Sailfish i Sverige sker under 2013. Vem som ska bygga själva telefonen är okänt.

Ubuntus demo av Ubuntu Touch visade också att Canonical, företaget bakom systemet, kommit långt med sitt mobila os. Det som saknas är avtal med tillverkare. Och Canonical meddelade i mars att lanseringen skulle ske under 2014 istället för 2013. Det går däremot redan idag att köra Ubuntu på några Androidtelefoner, bland annat Nexus 4, och ytterligare ett tjugotal telefoner inom en snar framtid. Men med andra ord hamnar inte många Ubuntutelefoner i svenska händer under 2013.

Tizen OS, även det med rötter i Meego, har som os inte kommit lika långt som de andra tre operativsystemen, i alla fall inte i de demoexemplar som visades i Barcelona. Det finns däremot redan klara planer på att lansera Tizentelefoner under andra kvartalet i år, hos franska Orange och japanska ntt Dodomo. Samsung, som numera står bakom Tizenprojektet med Intel, sägs också lansera en egen Tizentelefon under 2013 och nec och Fujitsu under 2014. Tillverkaren har nu bekräftat att det tidigare egna systemet Bada ska integreras i Tizen, och dessutom sagt att de inte skulle stödja Firefox os i dagsläget. Det är även i Tizens fall osäkert när en telefon skulle kunna komma till Sverige. Samsungs fokus ligger just nu helt och hållet på det Androidbaserade Galaxysortimentet.

Sailfish OS vidareutvecklar Meego

Det finns en rad intressanta aspekter i Sailfish os. För det första sker skärminteraktionerna inte bara genom att man pekar utan även via en kombination av enkla gester med hjälp av bild-, pek- och ljudfeedback.

Något som Jolla påtalar är vikten av multitasking, som gör det möjligt att använda två olika appar samtidigt, exempelvis surfa och ringa ett videosamtal via Skype. 

Meddelanden från Facebook, mejl med mera samlas ihop på ett ställe. Det är en växande trend, tillsammans med att låta användaren få samtliga funktioner i en app direkt från startskärmen, det vill säga utan att man behöver öppna själva appen. Det är något som Blackberry också erbjuder i Blackberry 10-plattformen. 

Sist men inte minst kan man göra vilken inställning som helst till en favoritinställning och sätta den på hemskärmen.

Det finns också andra aspekter som kan tilltala tillverkare och även varumärken, och därmed öka stödet för systemet. Uppgraderingar är till exempel inbyggda i systemet och det går också att integrera tredjepartstjänster direkt i operativsystemet, exempelvis erbjudanden. Även användargränssnittet kan anpassas av Jollas samarbetspartners, det vill säga varumärken, operatörer och tillverkare, för att spegla deras egna varumärken. 

Firefox OS tar webben till telefonen

Firefox är den plattform som i särklass kommit längst sett i antal tillverkare och operatörer som ska bygga och sälja telefoner med den plattformen. Men det är som sagt först och främst utvecklingsländerna samt östeuropeiska länder som är i fokus under lanseringsåret. Sannolikheten att du kan köpa en lur med Firefox os i Sverige är liten under 2013. 

Tanken bakom Firefox os är att plattformen ska kunna erbjuda bra prestanda på enklare billigare smartphones och dessutom ta upp lite bandbredd. Allt i Firefox os är html 5-baserat, vilket gör att apparna tar mindre minnesplats. Appar som kameran kan också användas offline. 

Firefox OS har också en marknadsplats för appar och även den skiljer sig från de som finns idag. Om du köper en app kan du använda den på hur många enheter du vill, exempelvis i mobilen, på plattan, datorn eller teven. Mozilla utgår från webben, vilket innebär att alla appar är indexerade på just webben och kan sökas på samma sätt som andra typer av innehåll.  Den bästa tillämpningen i sammanhanget är Firefox OS så kallade dynamiska sök: Söker du exempelvis på ditt favoritfotbollslag i telefonens webbläsare får du upp resultat i form av innehåll och appar med något om favoritlagen. Då kan man välja att ladda ner appen, exempelvis Youtube, och göra en viss sida, exempelvis Aftonbladet, till en app. Och den sökningen kan man behålla så att man alltid får det nyaste innehållet om just sökordet i alla olika typer av appar. 

Något som också kan göra att det kommer upp fler appar på marknadsplatsen, webbaserade eller skrivna specifikt för os:et, är intäktsmodellen. Det är nämligen så att en utvecklare som har ett eget betalningssystem kan behålla 100 procent av intäkterna, jämfört med 70 procent på Google Play och i App Store. 

OS:et uppdateras via webben konstant så att man inte är beroende av versionsuppgraderingar. 

Tizen OS: Samsungs nya OS-satsning

Det är som sagt viktigt för ett nytt os att få med sig både tillverkare och operatörer för att lyckas etablera sig. Med Samsung, världens största telefontillverkare, som drivkraft bakom Tizen är möjligheterna minst sagt goda. Jämfört med de andra tre nya operativsystemen såg dock den version som visades på Mobile World Congress mindre färdigutvecklad ut. 

Det är mycket i Tizen, som det ser ut i dag, som påminner om Android. Hemskärmen ger tillgång till alla appar, med en knapp för att gå tillbaka precis som i Android. En annan knapp öppnar extra funktioner som varierar beroende på den app man befinner sig i. Är man i fotoappen får man extra fotofunktioner, i mejlappen blir det extra mejlfunktioner och så vidare, vilket är praktiskt. 

Praktisk är också genvägen till inställningarna via skärmknappen i överkanten av skärmen. I just inställningarnas meny får man också snabb tillgång till de inställningar som man oftast använder.

Något som skiljer Tizen, även det html 5-baserat, från Firefox os är att webbappar kan använda inbyggda funktioner. Spelar man exempelvis en video i en webbapp används telefonens funktioner som gör att videon kan spelas upp med bättre prestanda. 

Ubuntu förenar alla dina skärmar

Det som särskiljer Ubuntu mest från de andra nya operativsystemen är att Ubuntu har tänkt »multiskärm först« istället för att tänka »mobil först«. Men vi får vänta till 2014 innan en riktig Ubuntutelefon kan komma ut på marknaden då operatörer behöver mer tid för att testa plattformen, enligt Ubuntu. Även i Ubuntu kan man använda både systemspecifika appar och webbappar.

Att kunna svepa från alla håll är något som Ubuntu satsat mycket på. Sveper man lite mot höger från vänsterkanten av skärmen får man upp en meny med favoritapparna. Sveper man mot vänster får man upp det innehåll som man oftast använder. Sveper man från höger går man tillbaka till tidigare appar man använt under sessionen.

Multitasking är också, som i Sailfish, en viktig differentieringsfaktor. Sedan tror Ubuntu, precis som Firefox os, mycket på sök. En intressant sak med Ubuntus sökfunktion är att man får upp resultat från såväl telefonen som webben.

Sist men inte minst vill Ubuntu maximera skärmanvändningen och det går därför att gömma alla telefonens funktioner och endast se skärmen.