Det är strax ett år sedan Telia slog på sitt lte-nät från Ericsson i Stockholm och blev först i världen med den teknik som brukar kallas 4g. Att vara först i världen med ny teknik leder inte alltid till positiva associationer. Ni minns väl 3g-lanseringen, med stora klumpiga mobiltelefoner med usel batteritid och usel täckning. Men någonting är annorlunda den här gången.
– Om man jämför med tidigare implementeringar av ny teknik, som 3g, gprs och gsm, så har driftstarten gått mycket mycket snabbare och bättre. Det har varit mycket mindre inkörningsproblem, säger Erik Hallberg, chef för mobilitetstjänster på TeliaSonera.
På Ericsson som bygger Telias nät har man samma bild.
– Vi har lärt oss hel del, alla har det. Vi har också haft fokus på att fortare nå upp till hög kvalitet på våra produkter, säger Thomas Norén, produktansvarig för lte på Ericsson.
Till viss del beror det säkert också på att tillverkarna lärt sig att inte sälja produkten innan den är klar. Oavsett vilket, Telia ångrar inte att man var först ut, och uppmanar nu även andra operatörer att inte vänta. Som på Huaweis evenemang Global Mobile Broadband Forum 2010, där Tommy Ljunggren från Teliasonera förklarade för andra operatörer att om de ändå funderar på att uppgradera sina 3g-nät är extrakostnaden för att lägga till 4g mycket liten. Han varnade också för dumsnålhet:
– Det finns auktioner som du inte har råd att förlora, och operatörer som inte får 4g-licenser blir antingen tvungna att samarbeta med dem som har det eller lämna marknaden.
Telia om någon borde veta, företaget har ju ingen egen 3g-licens utan är tvunget att samarbeta med Tele2. Ett elakt rykte säger också att orsaken till att Teliasonera är så heta på lte är att de desperat vill komma ur sin beroendeposition till Tele2 för mobilt bredband. Det skulle också vara därför Telia väljer att bygga sitt eget nät i stället för att samarbeta, som Tele2 och Telenor gör.
Inte bara bredband
Bengt Nordström, vd på analysföretaget Northstream, tror inte på det ryktet, utan ser en annan förklaring.
– Det är inte så konstigt att det marknadsledande företaget väljer att ha eget nät. Det är ganska vanligt i ett land att den före detta monopolisten har ett infrastruktförsprång, och att man vill behålla det. Sedan blev det ju inte så med just 3g för Telias del.
Eller för att uttrycka det annorlunda: Telia har rykte om sig att ha Sveriges bästa mobiltäckning, någonting man vinner kunder från konkurrenterna på, och då gäller det att fortsätta göra sig förtjänt av det ryktet även när det kommer nya tekniker. Förväntningarna på lte är annars att det kommer att ta lika lång tid som det tog för 3g innan man har väl fungerande produkter och bra nät. Det verkar dock som om det skulle kunna gå betydligt snabbare.
– Nu kommer flera leverantörer med modem. Det är viktigt att lte-kretsarna blir standardiserade för att få ner priserna så att de kan byggas in i enheter. Jag tror att volymprodukter med inbyggt lte kommer om ett år, ungefär, säger Erik Hallberg.
Det här ser Teliasonera fram emot. 4g ses inte bara som en teknik för mobilt bredband till datorn via dongel, även om bredbandsdonglar har varit en enorm succé de senaste åren. Det börjar nu plana ut, samtidigt som datatrafiken från smartphonetelefoner och Android börjar skjuta fart på allvar. Stora förhoppningar läggs även på pekplattor som Ipad och Galaxy Tab.
– Dongelfasen används för att ta sig igenom alla barnsjukdomar, de första lte-telefonerna kommer att vara mycket bättre än de första 3g-telefonerna, tror Thomas Norén.
Vad ska man då ha den högre datahastigheten till? Och hur är det tänkt att operatörerna ska tjäna in sin infrastrukturinvestering? Bengt Nordström tror inte operatörerna kan hoppas att nya tjänster ska dra in pengarna.
– Den stora fördelen är att de får upp hastigheten och därmed får mer kapacitet. Över tiden kommer det nya nätet också att bli billigare för operatören. Den plattare arkitekturen, med ip-teknik i hela nätet, ger billigare administration. Däri ligger hela drivkraften, anser han.
Erik Hallberg på Telia markerar visserligen att uppgraderingen av näten till lte är rätt omfattande. Dels måste man dra fiber till alla basstationer, vilket inte behövdes med 3g, dels använder lte ett annat frekvensband med signalegenskaper som gör att det inte är självklart att man alltid kan använda samma master som man i dag använder för gsm och 3g. Men visst ser även han kostnadsfördelar på sikt.
– Produktionskostnaden per megabyte kommer snabbare att bli attraktiv än var det blev för 3g. Men de första megabyten var hyggligt dyra, säger han med ett skratt.
Däremot håller han inte med om att nya tjänster inte skulle vara en drivkraft. Visst, Telia är inte företaget att utveckla nya tjänster, men man ägnar sig redan idag åt att paketera och sälja vidare tjänster som utvecklats av tredje part, och kanske förbättrats med specialfunktioner beställda av Telia. Han ger som exempel Spotify, som Telia säljer som tilläggstjänst till mobiltelefonen för 100 kronor i månaden.
Samverkar med gsm och hspa
Spotify är kanske till och med ett bättre exempel än vad Erik Hallberg tänkt sig, för det är en tjänst som lätt får problem med de begränsningar som råder i 3g-näten på mängden tillgänglig kapacitet. Med normalt lyssnarbeteende kan man förbruka den tilldelade månadskvoten av gigabyte data på ett par dagar.
På Telia anser man att man har löst detta på tillfredsställande vis, men inte utan en hel del trixande och trimmande från Spotifys sida. Spotify är helt enkelt en tjänst som förmodligen trivs bättre i lte.
Hur som helst ser sig Telia gärna som återförsäljare av denna typ av tjänster. Erik Hallberg tänker sig också att det kommer att bli vanligare att man säljer just tjänsten, med den datakapacitet som krävs för att den ska fungera inkluderad, snarare än datakapaciteten i sig. Som exempel ger han att man laddar ner en film, och den datamängd som krävs för att få hem filmen är inkluderad i priset.
Erik Hallberg tror också att Quality of Service (qos) kommer att bli en viktig funktion i lte-näten. Qos-funktionaliteten i lte-nätet möjliggör att vissa kunder eller vissa typer av trafik kan få prioritet eller reserverat utrymme i nätet.
– Det kan handla om att en kund behöver ha garanterat 1 mbit/s i upplänken, eller att en kritisk applikation prioriteras före e-post. Den här typen av funktioner är viktiga redan i dag i det fasta nätet. Tv-sändningar är en annan tjänst som verkar behöva mer bandbredd för att kunna slå i mobilen och därför kan lyfta med lte. Dagens tv-sändningar i mobilen har i regel rätt låg bildkvalitet, och idén om att bygga en helt ny infrastruktur i form av dvb-h för marksänd mobil-tv har inte vunnit något större gehör.
Både Erik Hallberg och Thomas Norén nämner m2m, kommunikation antingen mellan maskiner eller mellan människor och maskiner, som ett viktigt område för lte.
Dels kan det handla om fjärrövervakning av maskiner, vilket ofta sker med rörlig bild som helst ska ha hög kvalitet. Men även för betydligt mindre krävande styrfunktioner kan lte vara lämpligt.
– Med lte kan man även ha väldigt smalbandig kommunikation utan att ta upp radiokapacitet i onödan. Användarna kan dela på radiospektrumet på ett väldigt effektivt sätt.
Dessutom samverkar lte mycket effektivt med gsm och hspa så att man kan utnyttja de nät som redan finns byggda. På Ericsson tror vi att vi år 2020 kommer att ha 50 miljarder anslutningspunkter i radionäten världen över, säger Thomas Norén. Så många abonnenter, människor såväl som maskiner, kräver förstås en hel del kapacitet i nätet, och förutom den höga datahastigheten i sig är lte en teknik som lätt kan förtätas.
När det gäller mobilnät är det annars lätt att man bara tänker i termer av lång räckvidd och täckning, men med hög trafiktäthet blir det minst lika viktigt att kunna sätta upp många basstationer med kortare räckvidd.
Det är en konst i sig: Man vinklar ner antennerna så att de täcker mindre ytor och måste planera frekvenserna så att inte två basstationer med samma frekvens överlappar. Lte är alltså lättare att förtäta på detta sätt än äldre tekniker.
Läs mer:
Så funkar LTE
Tjänster som drar nytta av 4G
>> Streamingtjänster för film, musik eller annan media
>> Tjänster som kräver snabb responstid som till exempel nätverkspel
>> Kommunikation mellan maskiner eller mellan människa och maskin. Till exempl maskinövervakning med högkvalitativ rörlig bild
>> Så kallade Quality of Service-funktioner där en operatör vill prioritera en viss typ av trafik framför andra mot betalning.