Sedan Kickstarter, världens största plattform för crowdfunding, lanserades år 2009 har över 7,5 miljoner personer stött 75 000 projekt med över 1 miljard dollar. Det är därmed långt ifrån konstigt att allt fler uppstartsbolag, inte minst svenska och mobila sådana, söker sig till plattformen och för den delen även till konkurrenten Indiegogo för att finansiera sin utveckling. 

Det finns även andra sätt, i synnerhet att pitcha sin affärsidé till riskkapitalister och så kallade affärsinkubatörer för att få in det nödvändiga kapitalet. Och det är inte bara antalet mobila uppstartsbolag som växer i Sverige utan även riskkapitalsanskaffningen. Enligt siffror från Creandum investerades det 335 miljoner kronor i uppstartsbolag i Sverige under 2013, en ökning med 60 procent jämfört med året innan.

Det är dock viktigt i sammanhanget att se bortom de pengar som trillar in i kassan eftersom kapitalanskaffning handlar om mer än kronor. Förutom pengar når man nämligen via crowdfunding riktiga kunder som är beredda att investera i en produkt som ännu inte finns. Det är därmed ett ypperligt sätt att testa sin marknad. Men där krävs någonting konkret som en konsument lätt kan ta till sig. Se bara på Pebble, som slog rekord på Kickstarter och numera är en av smartwatch-ledarna. Finns det en stor och helst global kundpotential för en tjänst, snarare än en produkt, är i många fall riskkapital ett bättre alternativ. På ”köpet” får bolaget coachning och råd och ofta lite längre tid på sig att uppnå lönsamhet.

Med det sagt utesluter inte det ena det andra. Oftast använder uppstartsbolag båda i olika syften, beroende av hur långt de kommit samt vilken typ av produkt eller tjänst de vill sälja.

Fördelar
Riskkapital ger mentorer och ett nätverk medan crowdfunding medför direktkontakt med kunder och tvingar dig att fila på konceptet.

Nackdelar
På minussidan för de två metoderna ger riskkapitalet större påverkan på bolagets organisation och crowdfunding å sin sida genererar ofta mindre summor.