Krönika
Mobilpriserna en signal att utvecklingen inte kan fortsätta så här
Vad är det som gör att mobilpriserna plötsligt drar iväg något hysteriskt? Delvis våra förväntningar.
Just när man börjat vänja sig vid att mobilpriserna hoppat upp ett jack till står Apple för ännu en prischock. Den nya Iphone XS kostar nu nästan 13 000 kronor och den “billiga” Iphone XR drygt 10 000 kronor. Detta kan jämföras med Iphone 6 som lanserades för fyra år sedan och var den första Iphone i det nuvarande “större” formatet. Den kostade ganska precis hälften av vad dagens motsvarighet Iphone XS kostar.
Någon inflation har vi i princip inte haft sedan dess. En del av förklaringen är en växelkursjustering från Apples sida. I USA kostade både Iphone X och XS från 999 dollar vid säljstart men i Sverige gick priset upp från 11 500 till 12 700 kronor. Å andra sidan har inte växelkursen förändrats så mycket över längre tid, så det innebär att man justerar för en reell prisökning sedan tidigare.
Samma i Androidvärlden
Den cyniskt lagde tänker säkert att Apple tar så mycket betalt som de kan och är folk beredda att acceptera de höjda priserna så höjer Apple priserna. Så nöjer man sig med det resonemanget. Men utan att ursäkta Apple har vi sett en liknande om än mindre dramatisk utveckling på den mer konkurrensutsatta Androidmarknaden. Samsung Galaxy Note 4 från 2014 kostade 7500 kronor, medan dagens Note 9 kostar 10 900 kronor.
När jag frågade Samsung om detta hade med växelkurser att göra vid lanseringen fick jag ett intressant svar. Det var en del av förklaringen, “men så har vi ju satt i lite dyrare komponenter också”.
Detta påstående är extra intressant just för Note 9, som annars är lätt att uppfatta som i det närmaste identisk med föregångaren sånär som på lite bättre prestanda. Och det är det där sista som är boven.
Moores lag ingen naturlag
Moores lag, som inte är en lag utan en målsättning från elektronikutvecklarna, säger att vi kan räkna med en fördubbling av antalet transistorer som får plats på en kretsyta på två års tid. Moores lag säger egentligen inget om priset, men vi har vant oss vid att få denna prestandaförbättring mer eller mindre gratis, det vill säga bättre och snabbare till samma pris som förra året.
Utvecklarna av halvledarteknik har flaggat för att man inom ett par år måste överge Moores lag och få ett långsammare förbättringstempo, men redan nu har kostnaderna för att hålla utvecklingstakten ökat dramatiskt. När det gäller systemkretsarna är man i färd med att gå från 10 nanometers till 7 nanometers ledningsbanor i konstruktionen, och detta innebär en enorm investering både för kiselfabrikerna som tillverkar kretsarna och företag som Qualcomm som utvecklar dem. Då smartphonemarknaden inte längre ökar explosionsartat kan man inte hämta hem den kostnaden i ökade volymer.
Men vi konsumenter har ju vant oss vid att den nya årsmodellen ska vara mätbart bättre än förra årets modell. Det går alltid att åstadkomma genom att sätta i mer minne, större batteri, kanske lyxigare materialval. Men om minneskretsarna inte förbättras så att de blir dubbelt så stora på samma yta, eller om de gör det men också kostar dubbelt så mycket, ja då kan du inte längre få både bättre än förra årsmodellen och samma pris.
Det är det jag hör Samsung säga vid Note 9-lanseringen. Telefonen blir dyrare för att den har mer minne och större batteri, och dessa blir inte längre billigare på ren teknikutveckling.
När når vi smärtgränsen?
Tillverkarna har hittills valt att göra bättre telefoner för att det är vad konsumenterna förväntar sig, med resultatet att de också blir dyrare. Det säger sig själv att denna utveckling inte kan fortsätta hur länge som helst. Jag föreställer mig att 512 GB-varianten av Iphone XS Max för 18 400 kronor är bortom smärtgränsen. Jag kan ha fel, men en smärtgräns finns någonstans, när folk inte längre kan eller vill betala så mycket för en ny toppmodell.
Vad som händer sedan får vi se. Kanske väljer tillverkarna att bromsa in tempot och fokusera på designskillnader mellan årsmodellerna, vilket ju gäller de flesta andra branscher med årliga kollektioner. Kanske blir det som bilbranschen där man inte köper senaste årsmodellen utan leasar eller köper begagnat från leasingfirmorna eller köper förra årets modell.
För ett år sedan tyckte vi att det var galet att det fanns en Iphone som kostade 13 200 kronor. Nu kostar den dyraste 18 400 kronor. Det är en signal om att något kommer att brista.
