Jag har den senaste tiden testat ett par enheter, både mobiler och surfplattor, i det billigare segmentet, och jag reagerar på hur långsamma de känns. Inte så långsamma att det blir svårt att ens använda dem, men tillräckligt för att det ska kännas och märkas. Och det får mig att fundera över varför.
På ett plan är ju frågan bara konstig. Det är klart att dyra telefoner är snabba och de andra inte är det. Men samtidigt har mobilprocessorerna under de senaste tio åren genomgått en massiv utveckling i prestanda, vilket innebär att en budgetmodell idag har samma kapacitet som en kanske fem år gammal toppmodell, som inte alls kändes seg när den var ny.
Här måste jag göra en utvikning. Detta handlar om Android. Iphones är aldrig långsamma, en fyra år gammal Iphone känns precis lika snabb som en ny och Apple eldar för kråkorna och för AI-funktioner i kameran när de slänger på en ny snabbare processor varje år. Det enda tillfälle när en Iphone eller Ipad känns seg är när batteriet och minneskretsarna börjar bli gamla och man slänger på en sista systemuppdatering som egentligen är för tung för systemet innan det är dags för pensionering.
Jag har den senaste tiden testat ett par enheter, både mobiler och surfplattor, i det billigare segmentet, och jag reagerar på hur långsamma de känns. Inte så långsamma att det blir svårt att ens använda dem, men tillräckligt för att det ska kännas och märkas. Och det får mig att fundera över varför.
På ett plan är ju frågan bara konstig. Det är klart att dyra telefoner är snabba och de andra inte är det. Men samtidigt har mobilprocessorerna under de senaste tio åren genomgått en massiv utveckling i prestanda, vilket innebär att en budgetmodell idag har samma kapacitet som en kanske fem år gammal toppmodell, som inte alls kändes seg när den var ny.
Här måste jag göra en utvikning. Detta handlar om Android. Iphones är aldrig långsamma, en fyra år gammal Iphone känns precis lika snabb som en ny och Apple eldar för kråkorna och för AI-funktioner i kameran när de slänger på en ny snabbare processor varje år. Det enda tillfälle när en Iphone eller Ipad känns seg är när batteriet och minneskretsarna börjar bli gamla och man slänger på en sista systemuppdatering som egentligen är för tung för systemet innan det är dags för pensionering.
Åter till Android
Men i alla fall. Vi har mätt prestanda på mobiltelefoner länge, och den längsta dataserien vi har är i prestandatestet Google Octane. Den äldsta mobilen vi har med där är den nio år gamla Nokia Lumia 520, som fick 362 poäng. Vi jämför det med den nyss testade och rätt sega Nokia G21. Den får i Google Octane 11119 poäng. Nokia Lumia 520 var verkligen inte snabb, men även om jag inte har någon Lumia 520 här att jämföra med längre kan jag inte föreställa mig att Nokia G21 är 31 gånger snabbare. För då skulle det till exempel ha tagit två minuter att starta en app på Lumia 520.
Jag vet, olika system, vi kommer till det, men låt oss stanna vid siffrorna lite till. Om vi istället letar efter när toppmodellerna låg på ungefär denna poäng hittar vi Nokia 8 och Oneplus 5T som bägge har runt 11 i Google Octane. Bägge kom hösten 2017, så på en höft har budgetmobilerna blivit lika snabba som toppmodellerna var för fem år sedan.
Jag kan komma på tre möjliga förklaringar till att jag upplevde Oneplus 5T som blixtsnabb och Nokia G21 som rätt seg.
En är att Nokia G21 inte egentligen är lika snabb som Oneplus 5T var. Visserligen har den samma beräkningskraft, men det kan finnas andra faktorer som begränsar hastigheten såsom minneshastighet eller datahastighet. Men minnen och modem har genomgått en liknande utveckling som processorerna. Det kan fortfarande vara en bidragande orsak, men den borde vara en mindre faktor.
Den andra är rent subjektiv, att jag har blivit mer kräsen och att de 2-3 sekunder det ibland tar för telefonen att göra något uppfattade jag som blixtsnabbt 2017 och segt idag. Det ligger säkert lite sanning i det också, men som exemplet med Lumia 520 visar är det troligen inte heller huvudförklaringen.
Logisk förklaring
Den mest logiska förklaringen är istället att den ökade beräkningskraften inte främst går åt till att göra systemet snabbare utan till att driva ett system som blir allt tyngre för varje version. Det skulle med andra ord krävas betydligt mer processorkraft att få Android 11 att löpa på snabbt än Android 7.
Det går ju lite på tvärs mot upplevelsen att det inte händer särskilt mycket i varje ny Androidversion, men många små ändringar adderas upp, och dessutom är ju många av de nyheter som tillkommer sådant som sker i bakgrunden och man inte märker av i användargränssnittet men som kanske drar prestanda.
I så fall undrar jag särskilt vad som hände mellan Android 10 och 11. För Motorola har alltid varit bra på att få Android att kännas snabbt även på långsamma mobiler, men deras senaste Moto G-generation känns förvånansvärt sega. Om man jämför Moto G30 med Moto G31 har Moto G31 15-20 procent bättre prestanda men känns segare, och jag tror inte min standard för vad som känns snabbt i en mobil höjts så mycket på ett år, så den enda förklaringen som återstår är då att systemet i sig blivit långsammare mellan de mobilerna.
Google brukade då och då göra uppstädningar av Android för att göra så att systemet flöt på bättre. Med Android 4.4 Kitkat ansträngde man sig till exempel för att systemet skulle flyta på bra även på mobiler med 512 MB arbetsminne. I dag har man i stället en särskild Androidversion, Android Go, för dessa billigare mobiler. Kanske vore det dags för ännu en städning av Android?
