Krönika: Gränssnittet avgör vad din smartphone kan göra

Ibland får jag frågan när jag sitter med mobiltillverkare vilken av de innovationer som skett de senaste åren som jag värderar högst. De tänker då främst på saker de själva gjort. Visst har kamera, prestanda, skärmar och annat tagit stora kliv, men jag landar ofta i vad gränssnitten bidragit med. Ingen teknik är ju värdefull om den inte är lätt att ta till sig och faktiskt används.

Ett särskilt lyckat gränssnitt som jag brukar återkomma till är när Samsung lanserade One UI 2018. Det släpptes när de flesta föredrog ett rent, avskalat Google-gränssnitt och Samsung visade en annan väg, ett gränssnitt som faktiskt lade till funktion snarare än skalade av. Och det var en tydligt finputsad kontrast till det Touchwiz-gränssnitt som de erbjöd tidigare. Sedan One UI lanserades har dock väldigt lite hänt och det är tydligt att ett välfungerande gränssnitt kräver ständig översyn. 

Det slår mig hur uppenbart utmanande det är för tillverkare att bibehålla ett attraktivt gränssnitt. Konsekvens och hårda prioriteringar är de viktigaste framgångsfaktorerna. Det märks även på ett bredare plan om man inte jämför Android-tillverkare utan ställer IOS mot Android. Apples system var grafiskt finputsat och pedagogiskt enkelt när det kom. Sedan dess har funktion på funktion adderats och IOS kan knappast klassas som lika enkelt idag. Android kom från andra hållet. Många funktioner och anpassningsmöjligheter, men mindre estetiskt fulländat. Idag har de båda systemen mer eller mindre mötts på mitten.

Viktigaste fokusområdena

Skulle jag idag utforma ett nytt gränssnitt så skulle jag först utgå från vad vi framförallt behöver våra telefoner till. Det här skiljer sig så klart åt och ska jag med mitt gränssnitt attrahera så många som möjligt får jag välja ut ett antal fokusområden. Att styra det smarta hemmet och andra prylar skulle vara ett. Här vill jag ha direkt översikt över olika enheter, släcka lampor och automatisera händelser från något av ett kontrollcenter i telefonen. Kommunikation och sociala medier kan vara ett annat fokusområde. Här behövs dels översikt, men även filter och hjälp att sålla fram enbart den viktigaste informationen, så att mobilen inte slukar onödigt mycket av min tid. Ett tredje område kan vara kontakter, mina närmaste vill jag alltid ha tillgängliga.

Appar har en central roll i våra telefoner idag. De och dominansen av Apple och Google är anledningen till att inga andra system lyckats utmana. Samtidigt krävs utveckling för att de funktioner apparna erbjuder ska bli mer lättillgängliga. Det är därför jag i fokusområdena ovan fokuserar på användningsområden och inte appar i sig.

Xiaomi låter som de tänker rätt när de säger att deras nya system ska vara vad jag tolkar som decentraliserat, inte bara finnas tillgängligt i telefonen utan binda samman hela produktsortimentet, från telefoner till klockor via smarta hemmet-enheter och bilar. Jag vill ju bara få saker gjorda, inte tänka på vilken enhet jag för närvarande utnyttjar för att uppnå det.

De första läckta bilderna på Xiaomi Hyper OS, om de stämmer, är dock en besvikelse, för de visar inte ett tecken på nytänkande.