Krönika
Är selfiekameran ett hot mot mobilutvecklingen?
Vivos nya mobiltelefon med dubbla skärmar väcker frågor om inte mobilutvecklingen växlat in på fel spår.
Den kinesiska mobiltillverkaren Vivo visade nyligen upp en telefon med dubbla skärmar, en på framsidan och en på baksidan. Vad hittar man inte på för att väcka uppmärksamhet och vara annorlunda, tänker jag först. Sen tänker jag att företaget kanske har hittat lösningen som mobilbranschen borde ha satsat på för länge sedan, och att den inte har gjort det kan ha lett till dyrare mobiler.
Boven i dramat
Det är selfiekameran som är boven. J,a från början var det ju inte en selfiekamera utan en videosamtalskamera. Videosamtal var ju nästa nya stora grej som skulle få oss att byta upp oss från gsm till 3g.
Det där med videosamtal blev det inte så mycket med just då, men kameran blev populär ändå när folk upptäckte att det dels var svårt att ta självporträtt om man inte samtidigt såg sig själv i mobilens skärm, dels att man faktiskt blir riktigt snygg om man plåtar sig själv med mobilen på armlängds avstånd.
Så selfiekameran gick plötsligt från att ha varit en lågupplöst videokamera till att bli prioriterad. Och när man gjorde allt mer påkostade selfiekameror väcktes frågan om man kunde använda dem till något mer. Ansiktsupplåsning av telefonen till exempel?
Prisrusning
Det här har skapat ett teknikrace som det egentligen inte vore något problem med om det inte vore för två saker. Dels vill vi ju ha så stor del av telefonens yta till skärm som möjligt, vilket har lett till olika lösningar med urgröpningar i skärmen för att få plats med kameran och andra sensorer. Dels har telefonerna dragit iväg i pris rejält på sistone, vilket har gjort att prisnivån börjat nå en smärtgräns för vad folk vill betala. Att telefonerna blir dyrare beror inte främst på att tillverkarna tar mer betalt för dem, utan mer på att man bygger telefoner med dyrare och dyrare komponenter. Vi har vant oss vid att telefonerna ska bli bättre och bättre, men elektronikutvecklingen klarar inte längre av att leverera det utan att priserna går upp.
Att vara kostnadsmedvetna i konstruktionen verkar dock inte ha varit prioriterat hos mobiltillverkarna. Tvärtom, så länge konsumenterna visar att de är beredda att köpa dyrare mobiler lönar det sig att bygga dyrare mobiler eftersom man då om man håller samma marginaler trots allt tjänar mer per såld telefon.
Duplicerar dyr teknik
Det här märks på selfiekameran, där man i princip duplicerar dyr teknik och lägger till avancerade sensorer för 3d-avläsning, gärna på bägge sidor av telefonen eftersom man vill att det ska funka lika bra oavsett vilken kamera man använder. Apples sensorpaket för ansiktsigenkänning är en väldigt dyr och komplicerad lösning bara för att bli av med fingeravtrycksläsaren.
Och allt började med att man ville se sig själv på skärmen när man tog en bild med kameran. Något man lika gärna hade kunnat lösa med en sökarskärm på mobilens baksida.
Sökarskärm annan möjlighet
Skärmen hör visserligen till en av mobilens dyrare komponenter, men vem har sagt att det behövde vara en bra eller stor skärm på baksidan? När man håller mobilen på armlängds avstånd ser man ju ändå inte så värst mycket av vad som händer på den, och man är framför allt ute efter att alla ska vara med på bild. Till det skulle det räcka med en enklare sökarskärm. Detsamma gäller ansiktsupplåsning, om nu det över huvud taget hade blivit en prioriterad funktion om man inte redan haft en avancerad extrakamera man inte riktigt visste vad man skulle ha till. Vem har sagt att ansiktsigenkänning måste ske mot mobilens framsida. Du behöver bara visuell bekräftelse på att upplåsningen lyckats, vilket sökarskärmen kan ge dig.
Djupt inkörda hjulspår
Visst bjuder denna lösning på en del designproblem, men det gör selfiekameror med 3d-skanning och hål i skärmen för kameror också. I dag har vi rätt djupt inkörda hjulspår i hur man använder en mobiltelefon och det skulle förmodligen vara ett ännu större hinder bara att lära om hur man låser upp mobilen eller tar en selfie.
Men hade man ägnat de senaste sex eller så åren med att utveckla mobiltelefonerna efter konceptet en kamera två skärmar i stället för en skärm två kameror är det fullt möjligt att de inte hade varit så dyra som de nu är. För skärmtekniken och upplösningen är i stort sett densamma nu som då, och hade knappast orsakat några stora prisstegringar i jakten på den perfekta sökarskärmen, medan vi har sett just den utvecklingen med de dubbla kamerapaketen.
Även om vi växlat in på ett annat spår tycker jag fortfarande att fler mobiltillverkare borde prova den här idén. Om vi anses vara redo för vikbara mobiler kan vi nog vänja oss vid mobiler med skärm på bägge sidor också. Och så enahanda som mobiltelefonerna blivit de senaste åren kan sannerligen lite alternativa lösningar pigga upp marknaden.
