Smarta klockor är hetare än någonsin och vi bestämde oss för att titta närmare på sex olika modeller av dem för att se vilken som är bäst, men även besvara frågan om de behövs alls.
Sex klockor tänker ni som är lite mer insatta. Det är ju vad som går att räkna upp enbart med Android Wear. Antalet klockor vi kan få tag i här i Sverige som via valfri sorts koppling till mobilen kan kallas för smartklocka är ju precis hur stort som helst. Jo tack, vi vet det. Men med vårt första större test av den här typen av prylar behövde vi begränsa oss. Att ta ett axplock ur Android Wear-skaran och att ha med såväl Apples som Pebbles olika varianter var ju givet. Samtidigt går det inte riktigt att ignorera en av de tidigaste jättarna på området, Samsung, och som en liten joker i sammanhanget fick Garmin vara med och leka. Gemensamt för samtliga är att de vill kunna göra lite mer än att “bara” ge dig notiser till din handled så att du slipper ta upp telefonen så ofta.
I dagsläget finns det många olika varianter på armbandsenheter som gör allt ifrån att bara vibrera när något händer till att i textform visa vad som hänt. För att börja bena ut det hela satte vi det ett pinnhål högre i syfte att försöka utröna vad du kan ha en smart klocka till, och om det på något sätt är nödvändigt över huvud taget.
Kanske den mest oturliga klockan i testet då dess uppföljare Pebble Time redan gjort knakelibraksuccé på Kickstarter och även börjat leta sig ut till de som slängde pengar på Pebble under den perioden. När detta skrivs finns den däremot inte att köpa på normal väg, så vi håller oss till föregångaren. (Red's anmärkning: Vi har nu fått in Pebble Time, och ett separat test kommer senare.)
Annons
Här spelar det ingen roll om du väljer ursprungsmodellen eller metallutgåvan Pebble Steel. Båda två har exakt samma funktioner, men den senare är gjord i metall och kan fås med antingen metall- eller läderarmband.
Som smartklocka finns det några saker som sticker ut hos Pebble och några som är lite tokiga, även om det inte direkt är Pebbles fel. För det första är det här, tillsammans med Garmin Fenix 3, klockan i testet som faktiskt pratar med både Iphone och Android (och Windows Phone lite inofficiellt). För det andra, och antagligen nästan allra viktigast, är att Pebble utan någon som helst tvekan har den mest robusta kopplingen mot både Iphone och Android. Den är sammantaget lika bra som den Apple har mot Apple Watch, men Pebble är precis lika bra till Android (där till och med många av Android Wear-enheterna har problem). Uppkopplingsproblem är så pass sällan förekommande att vi knappt hört talas om dem.
Som klocka vinner Pebble enormt mycket på att e-bläckskärmen alltid är påslagen och således alltid visar tiden för bäraren. Systemet med notiser handlar mest om att visa upp nyinkomna sådana, och det är egentligen bara samtal som du på något sätt kan agera på. Det är lite trist, men notiserna känns åtminstone enkla.
Tittar vi på appar så finns de till Pebble, där stegräknare från Jawbone och Misfit samt träningskoppling mot Endomondo och Runkeeper är det som fungerar bäst. Vi säger bäst, eftersom begreppet appar på en Pebble är en väldigt varierad påse där egentligen ingen utvecklare som vill ha en koppling mot telefonen verkar ha ansträngt sig för att koda bra. Miniräknare och liknande funkar så länge de enbart finns på telefonen, men där ligger istället begränsningen i att du inte kan styra något med en pekskärm, utan enbart med knappar. + Batteritiden - Inte så funktionsrik
Garmin Fenix 3
Är det en smartklocka du är ute efter så är det inte Garmin du kommer att gå till först, så är det bara. Är du däremot en träningsnörd som alltid vill ha GPS-klockan med dig, räkna steg, ladda upp pass via mobilen och liknande och samtidigt inte mår dåligt av att få notiser från luren i samma veva är det här rätt pryl.
Det ska sägas att det handlar om en väldigt … fullvuxen klocka. Den är med en hårsmån störst i testet och kräver sin handled för att inte se fånig ut. Vid sidan av storleken har Garmin däremot lyckats riktigt bra med klockans design jämfört med tidigare och nu kan du faktiskt bära den ute på stan utan att se ut som om du är redo att slänga dig in i ett triathlon på ett ögonblick (särskilt med ett metall- eller läderarmband, då blir det riktigt snyggt).
Tillsammans med Pebble är det här den enda klockan som pratar med både Iphone och Android i testet. Till Iphone fungerar det utan några direkta problem och till Android fungerar det. Vi säger fungerar, eftersom alla notiser och övriga kopplingar fungerar som de ska, men för varje notis klockan meddelar dig om tycks den även vilja berätta att den tappat och återfunnit kopplingen mot telefonen. Ytterst störande. Notiser går heller inte att göra något med, utöver att klicka bort dem, och stundtals blir det någon bugg i typsnittet så att notisen är oläsbar. Kopplingen till luren medför även väderrapporter, kalender och möjligheten att styra musiken i telefonen direkt från klockan.
Som träningsklocka finns allt utom pulsmätare inbyggt (men det kan du såklart koppla in). Stöd för en rad olika sporter, även simning och utförsåkning, finns med från start och via en sorts appar kan du utöka funktionerna om så önskas. Stegräknare av den riktigt exakta typen finns också, med en liten påminnelse om du sitter still för länge. Det är just i träningssammanhangen som Garmin skiner lite extra, men övriga smartklockefunktioner känns tyvärr ganska påklistrade. +Träningsfunktionerna -Inte speciellt bra notiser
Samsung Galaxy Gear S
Ska det se ut som en ren techpryl är det väl lika bra att gå all in? Det verkar ha varit Samsungs filosofi för Gear S. Klockan är generation tre eller fyra, lite beroende på om du vill räkna med Samsungs Android Wear-klocka Gear Live eller ej, bland Samsungs smarta klockor och precis som merparten av dem är det företagets egna Tizen som körs på enheten. Utöver att det kräver en helt egen appbutik och ett helt annat tänk i hur appar fungerar gentemot Pebble och Android Wear som får ses som närmast konkurrerande, innebär det även en uppvisning i koreanskt storhetsvansinne eftersom enbart Samsungs egna telefoner (och då inte ens alla sådana) är kompatibla med klockan.
Skärmen är som synes fyrkantig, men den är samtidigt både böjd och i sammanhanget smått enorm vilket gör att den inte liknar någon annan klocka. Inbyggt finns även SIM-kortplats, wifi, GPS och så vidare. Det skulle kunna göra att klockan kunde användas helt fristående utan en inkopplad telefon, i teorin. I praktiken är det en fantastisk uppvisning i att inte tänka hela vägen då vissa saker fungerar utmärkt fristående i klockan, medan andra kräver telefon utan någon rimlig anledning till det. Hoppandet mellan bluetooth, wifi och mobilnät verkar dessutom orsaka lika mycket huvudvärk för klockan som det gör för oss.
Det finns helt enkelt väldigt många funktioner hos Gear S, men samtidigt är det väldigt få av dem som över huvud taget känns genomarbetade. Ska vi se den enbart som smartklocka sköter den kopplingen (mot de telefoner som har stöd för den) riktigt bra, men hanteringen av notiser slutar tyvärr ganska ofta i att mindre information än vad konkurrenterna klarar av visas och att klockan istället hänvisar oss till motsvarande app i telefonen. Med ett tydligare fokus och lite mer utvecklingstid hade det här kunnat bli hur grymt som helst. Nu är det mest virrigt. +Coolt koncept -Känns inte genomtänkt
LG Watch Urbane
LG:s tredje försök med Android Wear är också deras första försök att närma sig den mer klassiska klockvärlden. Rund skärm är nyckelordet här, en skärm som däremot omges av en inte alltför smickrande klump metall både ovanför och under skärmen. Det får den att kännas både en aning klumpig och faktiskt ganska fyrkantig. Vanliga klockarmband passar såklart till den, om du skulle tröttna på det läderband som medföljer. Stilmedvetenheten återfinns även i laddningsdockan med rundad design och magnetfäste som ska göra om armbandsuret till en sorts nattklocka.
Det behövs, eftersom batteriet räcker ungefär lika länge som till många andra klockor. Att ladda den över varje natt är inga ovanligheter direkt. Däremot ska LG ha beröm (vilket visserligen är trist att det ens ska behöva nämnas) för att lämna en enkel klocka på även när skärmen är i viloläge. Då behöver du inte fumla med någon rörelsemanöver för att tända skärmen som ändå aldrig funkar tillfredsställande, utan armbandsuret går faktiskt att använda som ett armbandsur.
Till skillnad från testets andra Android Wear-klocka saknas inbyggd GPS. Däremot finns en optisk pulsmätare (alltså en lampa) på klockans baksida. Antingen använder du den i LG:s egen app för det hela, där den är tämligen poänglös, eller så kan exempelvis Endomondo plocka din puls därifrån under ett löppass. Eftersom det rör sig om en lampa är den dock ganska ljuskänslig och till skillnad från andra optiska pulsmätare finns det ingen tillbyggnad för att hindra störljus mot sensorn, vilket också gör att vi kan få en hel del flummiga värden som absolut inte har med verkligheten att göra.
Där Sonys Android Wear-klocka glänser visar sig LG i stället ha lite problem, nämligen i kopplingen. Det är inte alls ovanligt att både klocka och telefon meddelar oss om tappad uppkoppling, utan att något egentligen har gjorts från användarens sida. Förhoppningsvis jobbar LG på problemet och rätar ut det längs vägen. +Appmenyn -Batteritiden
Apple Watch
Elefanten i rummet innan den ens hade hunnit bli tillkännagiven offentligt är så klart Apple Watch. Nu är den (från 17:e juli) här och bland testade klockor är den dyrast i testet, men innebär det även att den är bäst? Vi skulle snarare säga att den känns oerhört förvirrad och framhastad för att vara en Appleprodukt.
Gillar du dina smarta klockor fyrkantiga är det svårt att tycka illa om Apple Watch. Byggkvaliteten är grym, storleken är pytteliten jämfört med allt utom Pebble och skrollhjulet på sidan (även om det är sjukt störande att det inte sitter centrerat på sidan) är stundtals briljant. Batteritiden hamnar på ett slags mellanläge. Ungefär en dags användning får knappast ses som godkänt, men samtidigt är det något Apple Watch knappast är ensam om i det här segmentet.
Negativt däremot är hanteringen av appar och gränssnittet i allmänhet. Även om det går ganska fort att vänja sig känns det aldrig riktigt logiskt att hålla reda på när det är tänkt att vi ska använda strömknappen, skrollhjulet för att snurra, skrollhjulet för att klicka eller dubbelklicka eller när vi helt enkelt ska ge oss på Apples nya pekskärmsmanöver Force Touch. Huruvida skrollhjulet används för att rulla i listor, zooma eller helt enkelt är dött är också en källa till förvirring. Appar pratar med motsvarande app på telefonen och drabbas ofta av kopplingsproblem och tar orimligt lång tid att starta. Även om mycket ligger hos utvecklare är det även dålig konsensus i vad du kan göra med notiser. Inte ens Apple verkar veta hur de vill göra, då det är ett väldigt hoppande mellan att sköta saker på telefonen eller i klockan när vi gör alla grundinställningar för den. Lägg sedan till att skärmen är avstängd för det mesta och inte alltid vaknar när du behöver kolla tiden och irritationsmomenten är ganska många.
Med större delen av navigationssystemet i ryggmärgen och överseende med att appar startar långsamt fungerar däremot mycket av driften och Apples lattjo specialfunktioner (som att skicka dina hjärtslag till andra Watch-användare) rätt bra. Men på det stora hela känns det tyvärr som om Apple har snott det mantra vi misstänker är Samsungs inofficiella slogan: “Tänkte inte hela vägen”. +Byggkvaliteten -Virrigt gränssnitt
Sony Smartwatch 3
Smartwatch 3 är mer av en uppvisning i tekniskt kunnande än ett försök att göra en klassisk klocka, på gott och ont. Faktiskt kändes föregångaren med möjligheten att montera dit vanliga klockarmband mer klocklik än den här (även om metallutgåvan är förbaskat snygg). Här handlar det istället om fyrkantig skärm, som på de flesta av testets klockor, och ett kalt gummiarmband som utgör designen.
Därmed inte sagt att vi ogillar Smartwatch 3, tvärtom. Även om andra klockor, både genom att släppas efter och genom mjukvaruuppdateringar, har börjat komma ifatt kvarstår ändå faktum att Smartwatch 3 innehåller ett par specialfunktioner som inte andra Android Wear-klockor har. Även om den bara fungerar med ett fåtal appar finns GPS inbyggt för att du ska kunna ge dig ut på löprunda utan telefonen inblandad. Vill du lyssna på musik fanns tidigt stödet för att använda det interna utrymmet för att lagra sådan och sedan para klockan med ett bluetooth-headset. Efter en uppdatering finns även stöd för wifi i klockan, vilket kanske inte är helt nödvändigt men det lättar i alla fall på kravet att luren ska vara i närheten. Den enda funktion som saknas är egentligen optisk pulsmätare. Mjukvaran i sig är förvånansvärt befriad från Sony-specifika prylar, vilket känns rätt skönt.
Tre andra funktioner som gör att Smartwatch 3 sticker ut från både Android Wear-klockorna i testet och många andra med systemet är både kopplingen och batteritiden. Medan många andra smarta klockor räcker någon dag brukar det sällan vara problem att kräma ut 2–3 dagar ur Sonys klocka. Trots det är skärmen alltid påslagen och visar tiden, detta genom ett slags viloläge där klockan visar urtavlan i gråskala och sedan måste väckas för att börja kunna användas. När det gäller uppkopplingen märks det att alla Android Wear-klockor inte är skapade lika, då Sonys klocka utan tvekan är den som drabbas absolut minst av kopplingsproblem mellan telefon och klocka. +GPS -Saknar pulsmätare
Hälsa och träning
Samtliga klockor kan, antingen inbyggt eller via appar, hålla koll på dina steg (mer eller mindre vettigt) under dagen. Många kan också, förutsatt att du har kvar batteri nog för det, hålla koll på din sömn.
Längre än så börjar det bli ganska spretigt med vad som går. Apple och Samsung har en relativt omfattande träningsdel inbyggd, medan Android Wear-klockorna och Pebble förlitar sig nästan helt på vilka appar de kan prata med i telefonen. Sony vinner mycket på att likt Garmin och Samsung kunna användas för en löprunda utan att telefonen är med. LG och Samsung är tillsammans med Apple rätt vettiga att ha för att mäta pulsen vid träning (även om Garmin kan göra det med externt pulsband också).
Sett till funktioner för träning är det däremot promenadseger för Garmin. Klockan är gjord för triatleter och skogsmullar redan från start och det är där merparten av alla funktioner finns. Som tidigare nämnt är det mest en bonus att mobilkoppling finns med i paketet, för det är träningen Garmin kan bäst.
Vinnare: Garmin Fenix
Notiser
För att vara den funktion som nämns allra först i alla lägen när det pratas om nytta med en smartklocka blir vi faktiskt lite förvånade över hur löjligt begränsade vi är på det här området. Garmin är tveklöst mest begränsad, då den inte riktigt vill visa alla notiser som kommer in, hugger av dem lite godtyckligt och inte ger några större möjligheter att ens agera på samtal. När det gäller att presentera notiser är det annars ganska jämnt. Samsung vill inte alltid visa allt som visas på en telefon, men annars är alla rätt bra på att just visa saker. Pebble lämnar ganska få möjligheter till interaktion – du kan besvara eller avvisa samtal men annars är det mest att se en sammanfattning och klicka bort som gäller.
Apple Watch och Android Wear-klockorna är ganska jämna i både uppvisning och vad som går att agera på, det vill säga rejält begränsat. Android Wear-klockorna vinner dock på ett lite bredare stöd för röstkommandon (även om Siri till Apple Watch nu börjat förstå svenska kommandon) och större möjligheter för appar att interagera med notiserna, exempelvis nummerkollen från Truecaller.
Vinnare: Sony Smartwatch 3 & LG Watch Urbane
Appar
Det här med appar då, spelar det någon roll? I och med att egentligen alla klockor i sammanhanget utom Samsungs kör på devisen att merparten av alla “appar” mest är tomma skal som strömmar information från moderappen på telefonen känns det till viss del som ett haltande begrepp.
Garmins appar handlar mycket om träning och är i många fall antingen beroende av data från telefonen eller helt enkelt en remix av de data som klockan redan kan visa upp. Samsung kör på appar i sin klocka, men vill ofta stödja sig mot telefonen samtidigt som utbudet är ganska skralt jämfört med Apple och Google. Apple har ett enormt utvecklarstöd för sin klocka, vilket ger dem en fördel. Samtidigt funkar många av apparna ganska dåligt och samtliga av dem tar alldeles för lång tid att starta för att det ska kännas riktigt bra. Android Wear förlorar en hel del på att inte ha någon form av applåda i grunden (LG:s klocka har en inbyggd dock, och det kan lösas även via tredje part), men den lider kanske mest av att det är ganska svårt att veta vilka appar som har klockstöd eller ej. Vissa finns i en specialavdelning i appaffären, men långt ifrån alla. För Pebbles del är appbutiken logisk, upplägget begränsat (endast åtta stycken kategorier) men vettigt men samtidigt känns många appar som skrangliga hemmabyggen samtidigt som utvecklarfokus helt klart ligger hos Apple och Google. Egentligen finns det ingen klar vinnare här, men då apparna kan integreras mer i systemet hos Android Wear vinner de med en hårsmån och då lyser LG:s klocka klarast eftersom du slipper fjanta runt med röstkommandon för att hitta apparna.
Vinnare: LG Watch Urbane
Gränssnitt & Användning
Skulle vi lista alla funktioner är Garmin vinnare igen, för mängden tränings- och outdoor-funktioner där är helt galen. Räknar vi bort dem i och med att det redan är en kategori hamnar Garmins klocka någonstans i mitten när både gränssnitt och funktioner räknas med. Android Wear placerar sig både sist och högt upp eftersom påfundet med att alla funktioner i en klocka ska styras med röstkommandon antagligen är det dummaste någon kunnat komma på. Det går att lösa som användare, men LG har i alla fall fixat en applista redan från start, vilket är vettigt. Väger vi in robusthet i uppkoppling vinner dock Sony poäng även i den här kategorin.
När det gäller Apple har vi redan pratat en del om inkonsekvensen i gränssnittet, som går att få koll på men som samtidigt knappast ger den någon förstaplats.
Faktiskt är det ganska jämnt lopp mellan den till synes enklaste klockan, Pebble, och den till synes mest avancerade sci-fi-skapelsen Gear S. Båda är väldigt enkla att lära sig, även om det så klart tar längre tid med alla funktioner hos Gear S. Samtidigt får Gear S rejäla minuspoäng då den bara funkar med enstaka Samsungtelefoner (Apple är nästan lika illa, men deras klocka fungerar åtminstone till alla Iphone Apple fortfarande vill kännas vid). Sett till hur mycket klockan faktiskt klarar av utan att bristen på pekskärm känns påtaglig eller att de fyra knapparna känns ologiska har vi en förkärlek för Pebbles gränssnitt eftersom det lämnar oerhört lite utrymme eller ens möjlighet för frustration.
Vinnare: Pebble
Material och byggkvalitet
Även om det inte är någon av klockorna som gör bort sig direkt lyckas Pebble med bedriften att hamna både klart sist och i toppen. Plastmodellen är helt enkelt väldigt mycket plast, medan metallutgåvan med stålarmband har svårslagen kvalitetskänsla.
Annars handlar det mycket om smak. Har du bestämt dig för en Android Wear-klocka har du tveklöst flest valmöjligheter, vilket de två klockorna med systemet som vi har med här visar. Till Android Wear blir det mycket en kamp mellan rund eller fyrkantig skärm, medan den frågan är mindre påtaglig om ens förekommande till andra system.
På det stora hela är nivån väldigt hög annars och det märks att elektroniktillverkarna som helt plötsligt sadlat om till klockmakare ganska snabbt har lärt sig varför armbandsuret har överlevt som accessoar under så lång tid. Samtidigt får vi ändå säga att det märks redan på den billiga modellen att Apple Watch har fått rätt mycket designkärlek. Särskilt med tanke på materialkänslan i kombination med att den är en av de minsta klockorna i testet.
Vinnare: Apple Watch
Vinnare: Pebble Smartwatch
Vi ska vara ärliga med att det här är ett segment som fortfarande har väldigt många barnsjukdomar och som fortfarande väntar på sin riktiga Killer App, så att säga. Därför handlar det väldigt mycket om tycke och smak för smarta klockor, men även att du själv funderar ut vad det är du vill använda dem till.
I dagsläget skulle vi säga att smarta klockors främsta existensberättigande är att ge dig notiser från telefonen så att du vet när den måste plockas upp eller ej. Alla andra eventuella funktioner hamnar under personliga preferenser. Som en av två klockor med stöd för både Iphone och Android (och inofficiellt stöd för Windows Phone också) samt en enormt robust uppkoppling mot vilken telefon som helst i kombination med ett fånigt enkelt handhavande och en batteritid som slår de flesta vinner Pebble med en hårsmån sett till att det är en notismaskin du vill ha på armen.
