Om man bortser från hårdvaran – vad skiljer sig åt mellan de olika mobilsystemen? Vi tittar närmare på hur de tre stora operativsystemen fungerar i mobilen respektive i surfplattan.
Möjligheterna att anpassa och skräddarsy Androidsystemet är näst intill obegränsade. Utöver genvägar och mappar på startskärmen går det att lägga till widgetar som visar dynamiskt innehåll från appar och webbplatser – till exempel en stor klocka, nyheter eller genvägar till specifika kontakter och inställningar. Vill man gå ännu längre kan man byta ut hela startskärmsappen – eller välja en alternativ app för exempelvis telefoni, kontakter, kalender eller meddelanden. Dessutom kan flera användare ha var sitt konto på en och samma Androidenhet – med personliga inställningar, mejlkonton och appar. Tyvärr finns det några irriterande inskränkningar i valfriheten. Om en tillverkare väljer att hitta på ett eget upplägg för notisfältet eller mobilens inställningar, eller fyller enheten med bloatware, går det inte att göra mycket åt saken – utan att ta till mer drastiska åtgärder som att roota mobilen och installera en specialfirmware.
De senaste versionerna av Googles egna appar står sig väl i konkurrensen med såväl tillverkarspecifika lösningar som de bästa tredjepartsapparna. De flesta funktioner går att få även på Ios, men assistenten Google Now blir lite kraftfullare och enklare att använda tack vare Googles egen startskärmsapp och den nya funktionen »Google Now On Tap« som låter sökmotorn analysera innehållet på skärmen oavsett vilken app du använder. Andra smarta funktioner är exempelvis Google Cloud Print som gör det möjligt att dela skrivare och skriva ut från mobilen även när den är uppkopplad via mobilnätet. Androidsystemet som helhet plågas dock av att det inte finns någon riktig standard för hur själva telefonifunktionerna ska se ut och fungera. Medan Google Calendar eller meddelandeappen Hangouts fungerar på alla enheter är Googles egen telefoniapp exklusiv för Nexus-serien.
+ Flera användare på samma enhet Filsystem Widgetar
- Saknar standardapp för telefoni och kontakter Begränsad tillgång till uppdateringar
Ios De första versionerna av Iphone krävde aktivering via Itunesprogrammet i datorn, men idag är det enkelt att komma igång – oavsett om du ersätter en gammal Iphone eller Ipad med en ny eller startar upp din första enhet med systemet. Enheten kopplas till ett konto – ett Apple ID – som krävs för att köpa appar, göra backup till molnet eller kommunicera via Apples tjänster. Till skillnad från Macdatorerna är Ios-enheterna begränsade till ett konto och en användarprofil åt gången. För en Iphone känns det naturligt – en mobil är ju i regel personlig – men på Ipad kan det vara en begränsning.
Ios listar alla installerade appar direkt på startskärmen och det är enkelt att organisera genvägarna i mappar eller avinstallera funktioner genom att trycka länge på en ikon. Med undantag för den röda bubblan som indikera olästa meddelanden eller uppdateringar i en app handlar det dock om statiska genvägar – Ios saknar widgetar eller andra möjligheter att anpassa startskärmen. Ios gör ett tappert försök att samla inställningarna och behörigheter för samtliga appar på en och samma plats, men många utvecklare har övergett inställningslistan till förmån för egna menyer inuti själva appen.
Annons
När Apple släppte sin första mobil år 2007 kunde man läsa i presentationen att »Iphone använder OS X – världens mest avancerade operativsystem« och många tolkade det som en möjlighet att använda samma program som i Mac-datorerna. Till en början gick det inte att köra några program alls – utöver de funktioner som fanns på plats vid leverans – men när mobilen ett år senare öppnades för apputvecklare var referenserna till OS X nedtonade och systemet fick namnet Iphone OS 2. Namnet Ios dök upp först 2010 tillsammans med den fjärde versionen av systemet. Trots att Apple varken licensierar Ios till några andra märken eller tillverkar några direkta lågpris- eller instegsmodeller har systemet en marknadsandel på uppåt 15 procent. Apples starka varumärke och förmåga att leverera en trendsättande hårdvara är naturligtvis en viktig del av framgången, men det hade inte räckt långt om köparna inte samtidigt gillat operativsystemet. Även om Android i de flesta lägen har kunnat stoltsera med fler funktioner så har Apple varit skickligare på att få användarna att upptäcka och använda finesserna. Genom att steg för steg låsa upp mobilens funktioner och anpassningsmöjligheter – från att installera appar och skicka MMS till multitasking, urklipp, wifi-samtal, molnbackup, notisfält, röststyrning och fingeravtryck har Apple lyckats skapa intresse kring varje uppdatering av systemet och upprätthålla bilden av att allt lanseras vid »rätt« tidpunkt. Med alla nya funktioner har systemet dock tappat en betydande del av sin enkelhet och enhetlighet. I tidigare versioner av Ios hittade man alltid funktioner som att backa eller skapa ett nytt objekt på samma plats och representerade av samma ikon, men systemet har blivit spretigare. Olika appar, inklusive Apples egna, löser likartade uppgifter på egna sätt och för nya användare är det inte självklart om man ska trycka, svepa, zooma eller rent av skaka mobilen för att aktivera en funktion. De senaste mobilerna med 3D Touch – där olika hårt tryck på skärmen kan öppna olika funktioner – ökar komplexiteten ytterligare.
Annons
De inbyggda apparna fungerar väldigt bra för att visa innehåll från andra tjänster- inklusive mejlkonton eller kalendrar via Windows Live eller Google. Systemet har också en kraftfull koppling till Facebook och Twitter och synkar telefonboken med information från de sociala nätverken. Apple kritiseras ofta för att inte hålla sig till standarder, men det är betydligt enklare att prenumerera på en extern kalender eller importera filer med kontaktuppgifter från webben på Iphone än på Android. Apple har inte lika omfattande datakällor att ösa ur som Google, men den nya funktionen »proaktiva förslag« – som påminner mycket om Google Now – ser trots det lovande ut. Apples röststyrning Siri fungerar bättre än motsvarigheterna från Google och Microsoft och det går enkelt att ändra språk och köra röststyrningen på exempelvis engelska medan resten av systemet är inställt på svenska.
+ Snabba uppdateringar Många surfplatteappar Kraftfull röststyrning
- Max en användare Statisk startskärm Begränsat filsystem
Windows Microsoft och Apple utvecklar som bekant inte bara mobiler, utan är också de två stora spelarna när det gäller operativsystem för skrivbordet med marknadsandelar på i storleksordningen 85 respektive 10 procent. Medan Apple drar en skarp linje mellan Ios och Mac OS när det gäller funktioner och kompatibel hårdvara så gör Microsoft sitt bästa för att Windows ska uppfattas som ett och samma system på alla typer av enheter. När det gäller nyare surfplattor är det inte bara snack – enheter som Surface 3 och 4 använder exakt samma Windows 10 som laptops eller stationära datorer. Telefonerna, och ARM-baserade surfplattor, har däremot fortfarande en egen version av systemet – Windows 10 Mobile. Den tydligaste och samtidigt mest förvirrande skillnaden mellan de båda varianterna – mobilversionen som levereras med exempelvis Lumia 950 och fullversionen på Windowsdatorer eller Surface 4 – är vilka appar och programvaror som går att köra. Skrivbordsappar – det vill säga traditionella Windowsprogram – fungerar bara i fullversionen medan båda varianterna kan köra så kallade universalappar. Till sist finns en tredje kategori av appar – utvecklade för Windows Phone 8.1 eller tidigare – som bara fungerar i mobilen.
Startskärmen i mobilen har ett rutmönster som påminner om gamla Windows Phone, men det finns betydligt fler inställningar och möjligheter att anpassa utseendet. Du kan välja en bakgrundsbild, justera hur genomskinliga rutorna ska vara och justera storleken på de olika genvägarna. Precis som tidigare finns det såväl enkla ikoner som öppnar en app som mer avancerade »tiles«, eller paneler som visar innehåll från appar och tjänster. Det går dock inte att anpassa informationen lika mycket som i widgetar på Android. Istället för att bli ytterligare en i raden av mobiltillverkare som satsar på fingeravtrycksläsare har Microsoft byggt in stöd för en iriskamera. Det är enkelt att registrera ögonen i systemet och den infraröda belysningen gör att funktionen fungerar i de flesta ljusförhållanden, men valideringen kräver åtskilliga sekunder mer jämfört med att logga in med fingeravtryck på Nexus 5X eller Iphone 6S. Utbudet av tredjepartsappar är systemets stora svaghet, men Microsofts egna Officeappar är välgjorda och man kan arbeta direkt i vanliga Word- eller Excelfiler som ligger lagrade på molntjänsten Onedrive.
Continuum är en av de mest omtalade funktionerna i den mobila versionen av Windows 10. Den innebär att du kan använda mobilen kopplad till en stor skärm – antingen trådlöst via Miracast eller med sladd kopplad genom tillbehöret Display Dock. Till skillnad från liknande lösningar för Android eller Ios är det inte mobilens vanliga skärmbild som visas, utan ett gränssnitt som är anpassat för stor skärm, mus och tangentbord. Continuum innebär inte att du kan köra vanliga Windowsprogram, men tekniken är ett stort lyft för de inbyggda mejl- och Officeapparna.
+ Skrivbordsprogram i surfplattan Flexibel startskärm Continuum
- Få appar Långsammare och fler buggar än i version 8.1.
Prestanda och säkerhet Medan apparna uppdateras var och varannan dag kan det dröja flera månader innan viktiga säkerhetsuppdateringar för Androidsystemet når ut till användarna. Undantaget är Nexus-serien. För Windows och Ios ser det bättre ut. I synnerhet Ios-enheterna får uppdateringar och nya funktioner under flera år efter lanseringen. Apples förhandsgranskning av appar kombinerat med få varianter av hårdvaran gör dessutom att Ios är relativt förskonat både från malware och från appar med minnesläckor och andra brister som gör mobilen seg. Mobilversionen av Windows 10 känns inte lika kvick och resurssnål som sin föregångare medan Android har utvecklats till ett snabbare och stabilare system från Kitkat till Lollipop och vidare till senaste Android Marshmallow. Vinnare: Ios För telefon Telefonifunktionerna på Ios är avskalade och enkla att använda, men erbjuder få finesser och anpassningsmöjligheter. Med fler funktioner på andra områden har systemet tappat en del av sin enhetlighet och saknar exempelvis en tydlig bakåtknapp. Googles egen telefoniapp finns bara på Nexusmobilerna, men den är i gengäld riktigt bra med uppkopplad nummerpresentation och sökfunktioner. Tillverkarnas motsvarigheter håller väldigt varierande kvalitet, men som alternativ finns exempelvis Truedialer. Windows 10 har ett flexibelt telefonigränssnitt där du själv kan välja vilken app som ska hantera videosamtal eller inspelade samtal. Vinnare: Android
För surfplatta Om man bortser från apputbudet finns det mycket som talar för Android framför Ios i surfplattan – till exempel möjligheten att använda inte bara tangentbord, utan också en mus via bluetooth eller USB. Android har dessutom stöd för flera användare med var sin uppsättning konton, appar och inställningar. Med Ipad Pro introducerades »Pencil« och möjligheten att köra flera appar på skärmen samtidigt, men funktionerna har ännu inte riktigt fått fäste bland apputvecklarna. Microsofts surfplattor kör den fullständiga versionen av Windows 10. Det går snabbt att växla från pekskärmsgränssnittet till vanliga Windowsprogram och exempelvis rita med den tryckkänsliga pennan i fullversionen av Photoshop. Vinnare: Windows
Apputbud I siffror har Android passerat Ios när det gäller både antalet appar och antalet nedladdningar i den officiella butiken. Däremot omsätter App Store fortfarande betydligt mer pengar än Google Play vilket medför att spel och premiumappar når Ios först och håller både högre och jämnare kvalitet – särskilt när det gäller appar för surfplatta. Det råder ingen brist på appar som fungerar på Androidplattor – däremot är de sällan lika väl anpassade för skärmstorleken som Ipad-apparna. När det gäller Windows erbjuder Surface-plattorna ett helt annat utbud av mjukvara än Android eller Ios i form av skrivbordsprogrammen. Tittar man bara på det pekskärmsanpassade utbudet ligger Windows hopplöst efter. Vinnare: Ios Funktioner Plattorna i Surface-serien med fullstor USB-port och drivrutiner för all tänkbar hårdvara har sina unika fördelar, men väger man in batteritiden och tittar på vad mobilversionen klarar blir Android ett mer intressant alternativ. Android fungerar på en stor bredd av hårdvaror och har flera smarta lösningar på tjänstesidan – till exempel Chromecast, Google Now och Cloud Print. Ios har den bästa röststyrningen, men innehåller fortfarande begränsningar på andra områden – till exempel den statiska startskärmen och svårigheten att flytta filer. Windows har flera nyheter i form av universalappar och möjligheten att koppla skärm och tangentbord till mobilen, men få utvecklare drar nytta av funktionerna. Vinnare: Android
Vinnaren: Android Med version 5 nådde Android en högre grad av mognad och går inte längre att avfärda som ett rörigt Open Source-system som bara lämpar sig för entusiaster. Apputbudet, åtminstone för mobilen, tangerar toppklass och på flera områden kan Android numera visa upp en mer enhetlig och intuitiv design än Ios. Android Marshmallow – med versionsnummer 6 – bygger vidare på samma tema och innebär ytterligare förbättringar av ett antal funktioner – till exempel apparnas behörigheter, snabbare åtkomst till Google Now och standardiserade lösningar för backup och inloggning. För surfplatta erbjuder systemet den unika kombinationen av stöd för strömsnåla ARM-processorer, flera användarkonton och tillbehör som minneskort, bluetooth-mus och USB-prylar. Frågan som återstår för Google att besvara är hur systemet ska kunna bli lika säkert och enkelt att uppdatera som konkurrenterna Ios och Windows.
Så utvecklas apparna Utvecklingsmiljöerna för de tre stora systemen går att hämta kostnadsfritt och det mesta man behöver veta finns på de välfyllda utvecklarsajterna från Apple, Google och Microsoft.
Android Den officiella utvecklingsmiljön heter Android Studio. Alla programvaror går att ladda ned kostnadsfritt för Linux, Mac OS och Windows. Programspråket som används är i första and Java, men det finns även möjlighet att använda C.
Ios Appar för Apples enheter utvecklas i C eller det nya programspråket Swift. Utvecklingsmiljön Xcode kräver Mac OS och är gratis, men för att kunna installera en egenutvecklad app på en Ios-enhet krävs en utvecklarlicens som kostar 99 dollar per år.
Windows Med Windows 10 införde Microsoft en ny typ av appar – Universal Windows Platform (UWP) – som fungerar både i mobilen och i skrivbordsversionen av operativsystemet. UWP har stöd för en rad programspråk – de vanligaste är VB.NET och C#. Fullversionen av utvecklingsmiljön Visual Studio kostar ett antal hundralappar per månad, men enskilda utvecklare kan använda gratisversionen även kommersiellt.
Andra system Även om försäljningen går trögt för mobila enheter med Windows så är det svårt att se någon uppstickare som i dagsläget skulle kunna utmana Microsoft om bronsplatsen. Flera system innehåller intressant teknik och annorlunda lösningar jämfört med marknadsledarna, men utvecklingen går långsamt och flera namn på listan ser ut att gå i graven under 2016.
Firefox OS Ett Linuxbaserat mobilsystem som bygger på en större andel öppen källkod än Android. Systemet har utvecklats av Mozilla – samma organisation som ligger bakom bland annat webbläsaren Firefox och mejlklienten Thunderbird. Systemet har ingen mätbar marknadsandel, men det går att installera Firefox OS på flera populära Android-mobiler – till exempel Nexus 5 och Sony Xperia Z3. Apparna utvecklas med webbteknik och systemet ger omfattande tillgång till hårdvaran via HTML 5 och Javascript. Mozilla väntas släppa en sista version av systemet före halvårsskiftet och därefter lägga ned utvecklingen.
Blackberry I likhet med Ios är Blackberry ett system som bara utvecklas för mobiler från ett enda märke. Systemet kom redan 1999 och hade stöd för mejl och pushmeddelanden flera år före nyare mobiler. Fokus på säkerheten och koppling till mejlsystem som Exchange och Lotus Notes gjorde systemet populärt bland myndigheter och större företag under ett helt decennium, därefter har försäljningen dalat och marknadsandelen är nu ungefär en halv procent. 2012 byggde Blackberry om systemet från grunden och släppte det Unix-baserade Blackberry 10. Idag verkar inte ens Blackberry själva särskilt engagerade i systemet – märkets senaste mobiler kör Android.
Tizen Ett Linux-system för »alla typer av enheter« enligt deras egen presentation. Samsung och Intel är de största intressenterna i projektet och Tizen kombinerar delar från det nedlagda Bada-systemet med erfarenheter från äldre mobila Linuxsystem och webbteknik i form av HTML 5. Webbtekniken utgör huvudspåret för Tizen-appar, men det finns även möjlighet att köra Android-kod eller appar utvecklade i C++ eller Python. Tizen har passerat Blackberry som nummer fyra bland mobilsystemen och systemet finns i två mobiler, en handfull kameror och smarta klockor samt ett antal teveapparater – alla från Samsung.
Sailfish OS Sailfish OS härstammar från Meego – systemet i Nokias Linuxmobiler N900 och N9. Sailfish OS påminner mycket om andra mobila Linuxsystem, men kontrolleras av det finska företaget Jolla som äger och utvecklar systemets grafiska gränssnitt. Jolla lanserade en egen smartphone för systemet under 2013 och drev en framgångsrik crowdfundingkampanj för en surfplatta, men lyckades bara producera omkring 1 000 exemplar. Efter surfplattefiaskot har Jolla lagt ned sin egen hårdvaruutveckling, men Turing Robotic Industries väntas släppa en mobil med Sailfish OS under våren.
Ubuntu Touch För servrar och för skrivbordet är Ubuntu en av de mest framgångsrika Linuxdistributionerna och Ubuntu Touch är mobilversionen av systemet. Spanska BQ har släppt ett par mobiler och en surfpatta för systemet och det är även möjligt att köra Ubuntu Touch på vissa Androidenheter – till exempel Nexus 5. Ubuntu Touch har, i likhet med Windows 10, stöd för att växla till skrivbordsläge med mus, tangentbord och extern skärm.
