Höstens Iphonelansering var förmodligen det tillfälle då många började känna att mobilpriserna har passerat smärtgränsen. När Iphone X släpptes 2018 skrattade man lite åt att folk kunde vara beredda att betala 12 000 kronor för en mobiltelefon, men då fanns ju fortfarande Iphone 8 från 8000 kronor som alternativ. Nu kostar Apples “budgetmodell” Iphone XR 9500 kronor, och vill du ha en Iphone för 18 300 kronor så kan Apple stå till tjänst med det också.
Även i Androidvärlden har vi sett en liknande utveckling, där Samsungs S-serie försiktigt har tassat upp från 7300 kronor för 2016 års Samsung Galaxy S7 till 10 000 kronor för årets Galaxy S10.
Sverige är känt för att vara en marknad där det är svårt att sälja mobiler i mellanprisklass. Antingen köper folk billigast möjliga mobil kontant, eller så tar man det bästa med förhöjd månadskostnad på mobilabonnemanget. Ett par hundringar i månaden gör att totalkostnaden för mobilen inte känns så dramatisk.
Annons
Men när dessa hundringar nu börjar närma sig tusenlappen i månaden för mobilabonnemang plus mobil med avbetalning börjar nog även vi svenskar se oss om efter bra alternativ även i lägre prissegment. Och visst gör det det. Vi drar oss för att kalla 6000 kronor för budget eller mellanpris när det egentligen är rätt mycket pengar för en mobiltelefon även det, men kanske 2014 års toppmodellpriser?
I detta prissegment hittar vi flera mobiltillverkare som gjort den till sin, bland annat kinesiska Xiaomi, som numera har fullvärdig distribution i Sverige. Xiaomis Indienchef Manu Kumar Jain sade förra året att han inte kunde föreställa sig någon teknik som kunde få deras telefoner att gå över 7000 kronor i pris.
En annan tillverkare är Oneplus som med smart marknadsföring, begränsad lagerhållning och mycket telefon för pengarna har karvat ut en nisch både internationellt och i Sverige. Även Oneplusmobiler har ökat dramatiskt i pris från de 2500 kronor Oneplus One kostade, men de ligger fortfarande en bra bit under Apples och Samsungs toppnoteringar.
Huawei är inte längre ett lågprismärke men man har ett lågprismärke, Honor, som får ta del av Huaweis teknikutveckling och system till att lansera egna billigare toppmodeller ett par månader efter moderbolagets flaggskepp.
Samsung och Apple har i sin tur radikalt olika strategier för att tackla detta prissegment. Apple hänvisar helt sonika till tidigare årsmodeller som fortsätter att produceras ett par år efter lansering. Den enda modell som kommer under 6000 kronor som fortfarande säljs av Apple är Iphone 7. Samsung har å sin sida gjort en egen modell för prislappen, som kombinerar en del unika egenskaper med lite bantad prestanda.
Vad får man rent generellt ge upp om man går ner i pris från de dyraste modellerna? Inte nödvändigtvis prestanda i alla fall. Flera av telefonerna i testet hör till de snabbaste mobiler vi testat. Detsamma gäller batteritiden. Kvalitetskänslan behöver man oftast inte heller kompromissa med. De allra dyraste mobilerna har ofta lite mer att bjuda på när det gäller kamerafunktioner, men betydligt mindre än man skulle kunna tro.
Trådlös laddning, stereohögtalare och IP-certifiering som garanterar att telefonen tål att sänkas ner i vatten hör däremot till de funktioner som vanligtvis försvinner när du går ner i pris. Vi skriver vanligtvis, för alla tre egenskaperna förekommer i det här testets mobiler. Du får inte heller den allra högsta skärmupplösningen på mobilen, men skillnaden är svår att uppfatta utan förstoringsglas.
Som helhet är känslan efter att man har spenderat tid med mobilerna i 6000-kronorsklassen att man får 90 procent av mobilen för halva priset jämfört med de dyraste toppmodellerna.
Över till de deltagande i testet.
Apple Iphone 7 32 GB
Apple Iphone 7 med 32 gigabyte lagring är den enda Iphone som säljs av Apple fortfarande för under 6000 kronor. Tittar man i Apples webbutik kostar den 5800 kronor, men du hittar den i andra butiker för så lite som 4900 kronor. En så stor prisskillnad mellan Apple, som brukar hålla koll på marginalerna, och återförsäljarna är ovanlig. Iphone 7 har sålts i flera olika minneskonfigurationer men den enda som Apple fortfarande producerar har 32 gigabyte lagring.
Iphone 7 lanserades i september 2016 och har alltså 2,5 år på nacken. Det är förstås intressant i sig att jämföra hur en 2,5 år gammal toppmodell står sig i dag. Att mycket har hänt på den tiden råder det inget tvivel om, och allt är inte nödvändigtvis till det bättre.
Iphone 7 känns till exempel i det här sammanhanget som en oerhört nätt och smidig telefon. Det finns visserligen smidigare Androidmobiler än telefonerna i detta supertest, men även om man jämför med senaste Iphone XS är Iphone 7 tunnare och smalare, och du hittar inte en toppmodell i dag som väger under 140 gram, vilket Iphone 7 gör.
Vad är det som har gjort att tjocklek och vikt dragit iväg? En sak kan vara trenden med glasbaksida. Iphone 7 har aluminiumhölje, vilket har många fördelar och egentligen bara nackdelen att du inte kan ha trådlös laddning. Det saknar i och för sig de flesta av detta tests telefoner, glasbaksida eller ej.
En annan trend som säkert kan bidra till att telefonerna behöver mer volym är att en större del av mobilens framsida täcks av skärm. Har man väl vant sig vid detta ter sig 16:9-skärmen på Iphone 7 som ett patetiskt litet fönster på en yta med stora onödiga ramar.
Skärmen har lägre upplösning än någon annan skärm i testet, både sett till totalt antal pixlar och till antal pixel per tum, men man märker inte så mycket av det på en så här liten yta. Liksom Honor View 20 är det en LCD-skärm där svärtan aldrig kan bli riktigt svart, medan färgåtergivningen är bättre än för testets OLED-skärmar.
Fördelar och nackdelar, således. Vad som är en ofrånkomlig nackdel är att Iphone 7, med dagens mått mätt och oavsett om vi jämför skärmtid eller arbetstid vid belastning, har riktigt dålig batteritid. Bättre batteritid är ju det folk önskar sig mest av sin telefon, och större batterier har säkert bidragit till att telefonerna blivit större. Här känns det verkligen som ett högt pris du får betala för att telefonen är liten.
Systemet i telefonen behöver förmodligen ingen närmare presentation. Ios är sig likt sen många år till det yttre, men under ytan har det gått från att vara ett rätt enkelt och lättanvänt system till en smula överlastat och nästan svårtillgängligt för nykomlingar. De extrafunktioner du får vare sig du vill eller inte är i alla fall huvudsakligen av godo, från molntjänsten Icloud som håller din mobil synkad till betaltjänsten Apple Pay och skärmtidskontrollen som låter dig begränsa hur mycket tid du tillbringar med valda appar.
Ett område där Apple är oomtvistat överlägsna jämfört med konkurrenterna är uppdateringar. Trots att detta är en 2,5 år gammal telefon har den senaste versionen av Ios, och det har för den delen även den 5,5 år gamla Iphone 5S, så trots sin ålder kan nog den som köper en ny Iphone 7 i dag känna sig mer trygg med framtida uppdateringar än vad du kan om du väljer någon av de andra mobilerna i testet.
Telefonens prestanda är ett intressant kapitel. I rå beräkningskapacitet är chipsetet i Iphone 7 inte i närheten av senaste Iphone, men Apple har å andra sidan hela tiden legat steget före Androidvärldens chipset, och dessutom är Ios ett mindre resurskrävande system än Android.
Mätt i prestandatester ligger Iphone 7 strax över Galaxy A9 och presterar lite mer än hälften av vad de bästa Androidmobilerna i testet kan leverera. När det kommer till grafik ligger däremot Iphone 7 jämsides med de bästa.
I praktisk användning är Iphone 7 riktigt snabb, och känslan är snarast att Apple med de två senaste prestandalyften inte riktigt har vetat vad de ska göra av den ökade beräkningskapaciteten. Iphone 7 känns därför inte det minsta trött eller långsam jämfört med nyare Iphones eller testets Androidmobiler. Däremot är 32 GB lagring för lite för normala behov i dag, i synnerhet när det inte finns någon minneskortsplats.
Iphone 7 hade inte en av de bästa mobilkamerorna när den lanserades 2016, och sedan dess har ett antal mobilkameragenerationer passerat. Det märks. I bildkategori efter bildkategori presterar Iphone sämre än de andra telefonerna i testet, och dessutom saknas en del av de specialfunktioner vi börjar ta för givna, såsom oskarp bakgrund.
Plus: Liten och smidig Minus: Ont om lagring, batteritiden, kameran
Honor View 20
Honor är Huaweis budgetmärke, men det är inte direkt något som märks på designen. Att skärmen inte har krökta kanter som Huaweis senaste toppmodell är mer en smaksak än en kvalitetsskillnad, och det är väl främst på den lite tjockare plastramen runt skärmen, vilket vi ser på de flesta av detta tests mobiler, som man ser att det här inte är någon 10 000-kronorsmobil. Fingeravtrycksläsaren finns på telefonens baksida, är lätt att hitta och fungerar bra.
Honor View 20 säljs med 128 eller 256 gigabytes lagringsutrymme och det finns ingen minneskortsplats, så du kan inte utöka minnet i efterhand. Varianten med 256 gigabyte går för en bit över 6000 kronor, så det är 128 gigabyte-varianten som deltar i detta test.
Honor View drivs av chipsetet Hisilicon Kirin 980, tillverkat i en 7-nanometersprocess av ett dotterbolag till Huawei. Det är snäppet vassare än det Snapdragon 845-chipset som sitter i Oneplus 6T och Xiaomi Mi Mix 3, men skillnaden är inte stor i våra prestandatester. Viktigare är ändå att telefonen känns snabb när man använder den, för det gör den.
Skärmen är av LCD-typ, till skillnad från testets andra Androidmobiler som har OLED-skärm. Det innebär både för- och nackdelar. LCD-skärmar har rykte om sig att ha bättre färgåtergivning och jag tycker mycket riktigt att färgerna på Honor View 20 känns mer naturliga än på Oneplus, Xiaomis och Samsungs telefoner. LCD-skärmarna har också högre upplösning vid samma angivna pixeltal, eftersom det på OLED-skärmarna bara är en av de tre färgpunkterna som finns i det angivna antalet. Jag tycker att man kan uppfatta denna skillnad i skärpa på testtelefonerna, även om den inte är dramatisk.
Till nackdelarna med LCD hör att hela bakpanelen är upplyst, vilket gör att det svarta inte kan bli riktigt svart. Honor gör ett riktigt bra jobb här med att filtrera bort bakgrundsljuset, men man kan ändå urskilja var den svarta skärmen slutar och telefonens ramar börjar. Den viktigaste nackdelen är dock att LCD-skärmar drar mer batteri. Honor View 20 får bra batteritid i vårt videotest för att vara en mobil med LCD-skärm, men den hamnar ändå klart efter telefonerna med OLED-skärm i testet.
Skärmen har smala ramar på alla sidor och selfiekameran ryms i ett hål i skärmen. Lösningen är funktionellt jämförbar med den droppformade panelen på Oneplus 6T – bägge skär bort en del av statusraden men lämnar gott om plats över till klocka, batteriindikator, notifieringar med mera, och bägge hindrar i praktiken film i bredformat från att kunna utnyttja hela skärmen. Vilket man föredrar är en smaksak.
Honor View 20 har senaste versionen av Android 9 med EMUI … förlåt, Magic UI 2.0.1. Ja, Honors användargränssnitt är förstås omöjligt att skilja från Huaweis i dagsläget även om Honor hävdar att det kommer att ändras med tiden. Här finns rätt mycket tillägg och ändringar av systemet. Många till det bättre, som att man har svepgester som gör att hela skärmen kan utnyttjas till annat, i stället för standard-Androids aviga sveplist.
Andra fördelar är en egen molntjänst för backup, medan nackdelarna är en hel del förinstallerade appar som du kanske inte vill ha, till exempel partyläget där du kan koppla ihop flera Honormobiler för att spela musik tillsammans, vilket med telefonens dåliga högtalarljud knappast får det hela att låta bättre. Jämfört med Samsungs system som också har många tillägg har i alla fall Magic UI inte en massa bakgrundstjänster som spammar ner dig med notifieringar och får telefonen att kännas långsammare.
Huvudkameran i Honor View 20 använder Sonys nya 48-megapixelsensor, som levererar riktigt bra resultat överlag. Normalt används fyra pixlar för varje pixel för att generera en 12-megapixelbild med bättre noggrannhet, men om man zoomar in utnyttjas den högre upplösningen till att ge skarpare digital zoom på bekostnad av lite sämre ljuskänslighet.
Plus: Skärmen Minus: Onödiga extrafunktioner
Oneplus 6T
Oneplus 6T finns i olika utgåvor med allt från 6 till 10 gigabyte arbetsminne och 128 eller 256 gigabyte lagring. I sitt dyraste utförande kostar den 7600 kronor, men den billigaste varianten med 6 gigabyte arbetsminne och 128 gigabyte lagring går på 5800 kronor. Arbetsminnet är mer än tillräckligt men du bör betänka att telefonen saknar minneskortsplats när du bedömer om 128 gigabyte är nog eller om du ska lägga ett par hundralappar till på att få 256 gigabyte.
Designen är extremt typisk för det senaste årets toppmodeller, gränsande till anonym, med sin rundade glasbaksida och metallram. En trevlig detalj är skjutreglaget på sidan som låter dig växla mellan ljud, vibration och ljudlöst läge. Skärmen på framsidan har smala ramar runtom och en droppformad sensorpanel som lämnar gott om utrymme åt klocka, mottagning, batteriindikator och notifieringar på vardera sidan, men däremot låter sig denna del av skärmen normalt inte utnyttjas för film eller webbläsare. Eftersom skärmen är av OLED-typ blir denna del helt svart och märks inte när den inte används. OLED-skärmen och ett relativt stort batteri bidrar till att ge telefonen bra batteritid.
Färgåtergivningen på Oneplus 6T:s skärm känns lätt överdriven, även när jag ställer om färgåtergivningen till naturlig, och trots att det är en av tre OLED-skärmar med ungefär samma upplösning i testet känns den lite sämre kalibrerad än skärmarna på Samsung Galaxy A9 och Xiaomi Mi Mix 3.
Vill du ha hela nederdelen av skärmen har Oneplus även egenutvecklade svepgester som ersätter funktionsknapparna. I skärmen finns också en optisk fingeravtrycksläsare. Det är tyvärr ingen bra lösning, den är känslig för smuts på skärmen och trots att jag har lagt in varje finger flera gånger lyckas jag sällan låsa upp telefonen. Då får den osäkrare ansiktsupplåsningen komma till min räddning.
Oneplus 6T är snabb på pappret med de snabbaste kretsarna som fanns att tillgå när telefonen lanserades. Utöver det säger sig Oneplus ha trimmat minneshanteringen så att appar man använder ofta sparas i arbetsminnet och därmed öppnas de snabbare. I våra prestandatester får telefonen utmärkt resultat, men ännu viktigare är ju att telefonen känns snabb i praktisk användning, för det är Oneplus duktiga på.
Systemet i telefonen är Android 9.0 med Oneplus pålägg Oxygen OS. Oxygen OS håller nere på förinstallerade appar och egna tjänster för en mer Google-nära systemupplevelse, men samtidigt räds man inte att lägga till funktioner och inställningar där man tycker att det saknas i Googles system. Exempel på detta är medföljande anteckningsapp och filhanterare, eller snabbgester som man kan rita på skärmen för att väcka den och starta en viss app. Som helhet finns det inte så många extrafunktioner att berätta om, men de som finns känns ofta väl genomtänkta och tillför ett mervärde. På många sätt en gyllene medelväg mellan Googles Pixelmobiler och ett egenutvecklat system.
Du får förstås inte Googles intyg på garanterade systemuppdateringar, men Oneplus har, delvis tack vare att man håller nere antalet mobilmodeller, varit duktiga på att uppdatera sina mobiler snabbt och under längre tid.
Kameran på Oneplus 6T levererar bra resultat i de flesta bildkategorier, men är snarare jämn i alla kategorier än bäst på någon. Nämnas kan bra resultat på bilder med sämre belysning.
Plus: Systemet, prestanda Minus: Få tilläggsfunktioner
Samsung Galaxy A9 (2018)
Samsung Galaxy A9 (2018) säljs på Samsungs webbsida för 6500 kronor men en del återförsäljare säljer den för så lite som 4500 kronor.
Samsung Galaxy A9 (2018) är testets största telefon, vilket inte vill säga lite med tanke på att telefonerna från Oneplus, Honor och Xiaomi inte precis är små de heller. Skärmen mäter 6,3 tum, men eftersom den har ett mer fyrkantigt format än de tre andra nämnda telefonerna är ändå skärmytan störst i testet. Bra om du gillar stora skärmar men kanske ett problem om du har små händer. En trevlig detalj är att telefonen har plats för både minneskort och dubbla SIM-kort.
Du får svarta ramar i över- och underkant av skärmen men på sidorna har telefonen inte mycket ramar. Faktiskt så lite att jag får problem med feltryck på skärmen på grund av mitt grepp, något som inte händer med testets övriga telefoner. En annan konstruktionsdetalj som stör mig är att telefonens enda högtalare sitter precis där jag håller fingret vid normal användning.
Samsungs variant på att ta bort knappraden och frigöra mer skärm består av tre smala lister på samma ställen som knapparna, som du sveper upp för att aktivera. Det är en snygg lösning som är lätt att lära sig.
Samsung Galaxy A9 (2018) drivs av chipsetet Snapdragon 660, som bara är ungefär hälften så snabbt som toppchipseten som sitter i testets andra Androidmobiler. Samsung är inte heller fantastiskt bra på att få sitt användargränssnitt att flyta på fritt, så man märker att det är en långsammare mobil, även om man inte ska överdriva skillnaden heller. Till telefonens styrkor hör å andra sidan batteritiden som är klart imponerande tack vare kombinationen OLED-skärm, stort batteri och strömsnålare processor.
Samsung Galaxy A9 (2018) har inte den senaste versionen av Android, och därmed inte heller Samsungs mindre stökiga användargränssnitt One UI. Eftersom den inte riktigt är en toppmodell är den inte heller lika prioriterad av Samsung när det gäller systemuppdateringar. Den är på gång att få Android 9.0 Pie och One UI men man ska inte räkna med fler systemuppdateringar än så. Vi noterar också att den senaste säkerhetsuppdateringen är tre månader gammal när vi testar.
Det finns gott om extrafunktioner i Samsungs system, men tyvärr är det ungefär lika många försämringar som förbättringar. Den egna epostläsaren som är bättre än Gmail uppvägs av en egen appbutik som inte gör någon glad. Man duplicerar flera Google-funktioner utan uppenbar anledning, såsom lösenordssparfunktionen, webbläsaren och en egen molntjänst som är sämre än Googles. Praktiska funktioner som antivirusskydd och möjlighet till hemliga mappar på telefonen kontras av den digitala assistenten Bixby vars knapp är placerad så att det både är väldigt lätt att slå på den av misstag och svårt att använda den om man faktiskt skulle vilja, vilket händer sällan.
Ironiskt nog saknas den Samsungspecifika funktion som jag tror att flest användare är genuint intresserade av. Telefonen stöder inte betaltjänsten Samsung Pay.
De funktioner man inte vill ha kan man ofta strunta i, men värre är att Samsung är tokig i notifieringar. Telefonen plingar stup i kvarten. För att tala om att jag har nått halvvägs till mina stegmål för dagen, för att tala om att en app har stängts i bakgrunden för att spara energi eller, såvitt jag kan bedöma, bara för att väderprognosen är uppdaterad. Det går att få ner antalet distraktionsaviseringar men det kräver arbete.
På pappret imponerar kamerorna hos Samsung Galaxy A9 (2018) stort, med inte mindre än fyra linser på baksidan. Desto större besvikelse när resultatet från kameran så sällan blir riktigt bra. Vidvinkeln och zoomlinserna är visserligen bra, men fotona i de flesta standardsituationer blir märkbart under snittet i testet, och särskilt i sämre ljus gör kamerorna inte särskilt bra från sig.
Xiaomi är inte som andra mobiltillverkare. Det märks bland annat på att företaget har minst ett halvdussin toppmodeller, och ingen av dem kostar mer än 6000 kronor. Vi har till exempel spelmobilerna i Black Shark-serien, max-min-mobilen Pocophone F1 och den nyligen lanserade Mi 9, som kan mäta sig med årets andra toppmodeller men till ett pris av 5000 kronor. Den hann vi dock inte få i tid till detta test, så i stället har vi tagit med Mi Mix 3, som är en toppmodell utöver det vanliga samtidigt som den fortfarande håller sig under 6000 kronor.
Mi Mix-serien är den telefonserie där Xiaomi tar ut svängarna, och den första Mi Mix kan sägas ha varit den telefon som startade trenden med att försöka minimera ramarna runt skärmen och leverera en telefon med nästan bara skärm på framsidan.
Med Mi Mix 3 har man fått till en skärmyta på hela 93,4 procent av framsidan, och mycket längre kan man nog inte komma. Detta har man åstadkommit genom att göra telefonen i två delar, där du kan skjuta upp bakstycket för att få fram selfiekameran.
Det är inte helt lätt att få till detta med telefonens glatta yta, men du får i gengäld en utmärkt selfiekamera med dubbla linser, och använder du selfiekameran bara undantagsvis kommer du förmodligen att uppskatta den obrutna skärmen mer än du stör dig på åbäket att fälla fram selfiekameran.
Skjutfunktionen gör inget annat än att just dölja och aktivera selfiekameran, medan baksidan i keramik ger liknande känsla som glas men är betydligt mindre känslig för repor, vilket bidrar till att telefonen känns lite lyxigare. Nackdelen är att det också blir en ovanligt tung telefon.
Skärmen är av OLED-typ och här hade man möjligen kunnat önska lite högre upplösning på den stora ytan. Som det är nu kan man ana pixligheten, även om färgåtergivningen är i nivå med Samsungs och bättre än Oneplus. OLED-skärmen bidrar till att ge telefonen riktigt bra batteritid, och prestanda är det inte heller något fel på. Telefonen placerar sig strax under testets snabbaste, och känns även snabb i praktisk användning. Man kan sakna minneskortsplats, men med 128 gigabyte i inbyggt minne klarar man sig också rätt långt. Det är testets enda telefon med stöd för trådlös laddning.
Mi Mix 3 har Android 9.0 med Xiaomis eget gränssnitt som ändrar på det mesta mot Googles Android. Det kan man gilla eller ogilla, men Xiaomi gör det i alla fall med stil. Man har till exempel animerade ikoner på många appar, och nyinstallerade appar glänser lite. Funktionerna är mestadels användbara, som möjligheten att ersätta navigationsknapparna med svepgester, en egen molntjänst för backup och en säkerhetsapp som granskar installerade appar och låter dig spärra nummer för telefonsamtal och SMS, bland annat. Dubblering av funktioner som webbläsare känns aldrig som en bra idé men man får i alla fall bara två tredjepartsappar förinstallerade, Facebook och Aliexpress.
Kameran i Mi Mix 3 hör till testets stora överraskningar. Man skryter varken med extra många linser eller med mängder av megapixel, ändå ligger kameran på första- eller andraplatsen i nästan alla bildkategorier med bättre färg- och detaljåtergivning och ljuskänslighet än andra kameror som på pappret är bättre. Den enda underligheten är zoomkameran, som ger två gånger optisk zoom men med sämre resultat än om du helt enkelt zoomar in digitalt i en bild från huvudkameran.
Plus: Huvudkameran, Stor obruten skärm Minus: Dålig optisk zoom, Tung
Betygskategorier
Konstruktion och användarupplevelse
Stor skärm måste vägas mot minskad smidighet. Iphone 7 är trots allt behagligt nätt jämfört med de bjässar som dominerar i dag. Av bjässarna känns Honor View 20 och Oneplus 6T mest välbalanserade, men den knepiga fingeravtrycksläsaren i skärmen på Oneplus 6T förtar lite av användarupplevelsen.
Vinnare: Iphone 7 och Honor View 20
Prestanda och batteritid
De två telefonerna med OLED-skärm och Snapdragon 845 lyckas bägge kombinera hög prestanda med utmärkt batteritid. Iphone 7 har en processor som står sig förvånansvärt bra mot dagens telefoner, men batteritiden gör det inte. Honor View 20 tappar i batteritid på grund av LCD-skärmen medan den långsammare processorn framhäver Samsungs svagheter i Galaxy A9.
Vinnare: Oneplus 6T och Xiaomi Mi Mix 3
System och extrafunktioner
Samsung Galaxy A9 kombinerar en äldre systemversion med extrafunktioner som stör mer än de förbättrar systemet. Oneplus 6T har en trevlig Androidversion med lite väl få egna funktioner. Honor och Xiaomi ligger på ungefär samma nivå med tillverkartillägg som ibland är genuint användbara, ibland mest stör. Iphone 7 får fortfarande och förmodligen flera år till senaste Ios-versionen snabbt, och den innehåller vid det här laget en hel del användbara kringfunktioner.
Vinnare: Iphone 7
Kameror
Kameran i Iphone 7 kan inte mäta sig med dagens mobiler. Honor View 20 och Oneplus 6T håller bägge hög standard, medan Samsung Galaxy A9 är något av en besvikelse. Men Xiaomi Mi Mix 3 överraskar verkligen med ofta snäppet bättre skärpa och ljuskänslighet än konkurrenterna.
Vinnare: Xiaomi Mi Mix 3
Skärm
Att en mindre telefon ger mindre skärm säger vi inget om, men har man vant sig vid större skärmyta känns Iphone 7:s 16:9-format futtigt. Övriga fyra telefoner har valt olika strategier för att maximera telefonens skärmyta. Xiaomi Mi Mix 3 som har flyttat bort selfiekameran helt från framsidan har den lösning där det mesta av skärmen faktiskt går att använda hela tiden. Men det är skärmen på Honor View 20 som har bäst skärpa och färgåtergivning.
Vinnare: Honor View 20 och Xiaomi Mi Mix 3
Vinnare: Xiaomi Mi Mix 3
Med sin rejäla vikt är det inte en telefon för alla, men Mi Mix 3 lyckas kombinera utmärkt batteritid, en häftig skärm, överraskande bra kamera och lyxigt materialval på baksidan med en helt okej prislapp. Men skillnaderna i toppen är mycket små, och vi kan utan att tveka rekommendera även Honor View 20 och Oneplus 6T.
Andra intressanta telefoner i prisklassen
Asus Zenfone 5Z
Vi drog ett streck för hur gamla telefoner vi hade med i testet till säljstart någon gång under sommaren. Asus Zenfone 5Z hamnade på fel sida om den gränsen, men för 5500 kronor får du en riktigt bra telefon med 256 gigabyte internlagring och Snapdragon 845-chipset.
Nokia 9 Pureview
Vi hade när detta skrivs ännu inte fått Nokia Pureview för test. Med en prislapp på 6500 kronor hamnar den hursomhelst strax över gränsen för att vara med i testet, men dess fem kameror som sys ihop till en HDR-bild gör den till en ovanlig utmanare.
Xiaomi Mi 9
Med tanke på att Xiaomi vann detta test ska det bli intressant att se hur bra nya Mi 9 står sig. För 5500 kronor får du 128 gigabyte lagring och chipsetet Snapdragon 855, och en kamera som enligt Dxomark är Xiaomis bästa kamera hittills.
