För de flesta användare är tangentbordet ingenting man reflekterar speciellt mycket över. Men frågar du en hängiven gamer kan hen hålla utläggningar om membran, mekanik, slaglängd, motstånd, brytare och mycket annat. 

Stora skillnader mellan olika modeller

När gemene man pratar om tangentbord är det nästan alltid membranbaserade modeller vi syftar på, då dessa är de klar vanligaste i dag. Termen kommer från att vi på undersidan av respektive tangent hittar ett tunt membran som, när vi trycker ner tangenten, pressas mot ett underliggande kretsskikt som registrerar en digital tryckning när dessa möts. 

Test av Datormagazin: Dell XPS17 9700Plus

Fördelar med ett membrantangentbord är att de rent generellt är lättare och framför allt tystare jämfört med mekaniska enheter. Med en lättare vikt är det även enklare att göra denna typ av tangentbord mobila vilket är en fördel för många. Dessutom är de, tack vare en enklare grundstruktur, billigare att tillverka och såldes även att köpa. Den största vinsten med dem är dock troligen den korta slaglängden för varje nedtryckning, vilket i kombination med ett lågt slagmotstånd gör det möjligt att skriva extremt fort med minimal kraft vilket är en ergonomiskt mycket viktig aspekt. (Slaglängden är alltså avståndet du behöver trycka ned tangenten för att en bokstav ska uppenbara sig på skärmen.)

Ser vi till nackdelarna har dessa modeller, delvis beroende på tillverkare, en markant kortare livscykel jämfört med de mekaniska tangentborden. Tangenterna erbjuder dessutom inte samma precision och det är vanligare att en ”missad” nedtryckning sker på dessa modeller. Det beror även på att denna typ av tangentbord inte tillåter så kallad Key Rollover, utan borden kan bara registrerar en nedtryckning i taget. Ytterligare ett problem som kan uppstå är att de kan vara svårare att rengöra då det inte är lika enkelt att ta bort tangenterna. Dessutom är de ofta mer känsliga mot vätska, så välter du kaffekoppen över skrivbordet kan tangentbordet vara förstört för alltid.

Datormagazin förklarar: Det här är grunden till flashlagringPlus

Går vi över till de mekaniska modellerna så är de lite av motsatsen. I grunden har de högre, mer fristående tangenter vilka, när de trycks ner, ger en mycket mer distinkt återkoppling till användaren både i fråga om en klickade känsla i fingret men inte minst i form av ett klickade ljud. Detta kommer från den mekaniska brytare som respektive tangent är fäst i. Nu ska vi direkt säga att det finns olika typer av brytare vilka har olika karaktärer, mer om dessa nedan.

För och nackdelar med mekaniska tangentbord

Mekaniska tangentbord är, tack vare den interna konstruktionen, betydligt tyngre och det är inte ovanligt att de kan väga en bra bit över ett kilo. Detta gör att de inte är lika lämpliga att flytta med sig, men de ger å andra sidan en helt annan stabilitet och hållbarhet. Mekaniska tangentbord är byggda för idogt hamrande, allt med en exakt precision och utan att någon nedtryckning missas. Just det sista är extremt viktigt på flera sätt. För när en mekanisk brytare väl tryckts ner kommer den att registreras vilket ger en jämnare hantering jämfört med ett membranbaserat dito, som kan få missad registrering av nedslag – i varje fall om vi ser till ett lite äldre ”membranbord”.

Med en högre nedslagshöjd och mer motstånd är dessa bord däremot sällan lämpade för vardagligt arbete, i varje fall inte när vi vill maximera antalet nedslag per minut eller när vi ska skriva under längre perioder. En klar fördel med mekaniska tangentbord är att vi kan byta de enskilda tangenterna om de skulle gå sönder eller om vi önskar förändra utseendet. Dessutom tillåter många bord att vi även byter de underliggande brytarna för att förändra skrivkänsla och ljudnivå. Bland det negativa aspekterna med de mekaniska borden hör utan tvekan prisbilden, där snittpriset är avsevärt högre jämfört med membranbord. 

Brytare för varje ändamål

Mekaniska tangentbord förknippas ofta med ett högt klickande ljud. Men i takt med att tangentborden utvecklats har även olika typer av brytare tagits fram och med dessa har vi fått mekaniska tangentbord som är i det närmaste är helt ljudlösa. Dessutom erbjuder de mindre motstånd för en snabbare och mer ergonomiskt riktig skrivkänsla samtidigt som vi behåller den höga precisionen som (framför allt) är avgörande för gamers. 

Det finns ett ständigt växande utbud av brytare och tillverkare av desamma vilket även inkluderar vissa typer av hybridlösningar. Vi kommer inte att gå igenom alla utan lyfta fram de vanligast förekommande. Men innan vi tittar närmare på dessa måste vi lyfta två alternativa termer som nästan uteslutande förekommer i detta sammanhang: linjära eller taktila.

Skillnaden är enkel att förstå då de linjära brytarna måste tryckas hela vägen ner för att de ska aktiveras, ungefär på samma sätt som med en membranbaserad lösning. De taktila brytarna å andra sidan behöver bara tryckas ner halvvägs för att aktiveras. Vi kan självklart trycka hela vägen men vi kan även släppa i detta läge och fortsätta med nästa. Vilken lösning som är bäst är individuellt, men många brukar säga att den senare är mest lämpad för skrivande och den förstnämnda gör sig bäst för gaming. (undertecknad är dock av motsatt åsikt). 

Håll koll på färgkodningen

Den mest kända och även spridda brytaren som även är lite av en referensmodell för övriga tillverkare är utan tvekan Cherry MX som har en grund i tysk ingenjörskonst. Vi kommer därför att basera beskrivningen av skillnaderna mellan olika brytare på just deras modeller. Vi börjar med den mest spridda och klassiska röda brytaren, Cherry MX Red. Detta är en linjär brytare som har ett krav på 45 grams tryck för att aktiveras. Då detta är ett relativt lågt krav passar de för både skrivande och gaming. De är även förhållandevis tysta även om ett klickade ljud hörs. Cherry har även utvecklat en specialmodell kallad MX Red Silent som är helt tyst och således passar perfekt på exempelvis kontor och skolor. 

Nästa brytare är MX Black som även den är en linjär brytare. Den kräver dock 60 grams kraft för att aktiveras och har ett högre motstånd än den röda varianten. Även klickljudet är högre. Modellen finns i en tyst variant som dock inte ger samma skrivkänsla som den röda.

Vi går så över till de taktila varianterna. Den första av dessa kallas MX Blue och är den mest högljudda klickbrytaren som i vissa lägen kan påminna om gammal skrivmaskin. Brytaren har en nivå på 50 gram för att aktiveras och passar bäst främst för gaming. 

Den brytare som har ökat mest i popularitet de senaste åren är den bruna som även detta är en taktil variant. Tack vare en lägre nedslagskraft på 45 gram och ett lägre klickljud i kombination med en mycket snabb knappretur passar den flera typer av användare. 

För att tillfredsställa användare som tycker att den normala nedlagslängden på två millimeter är för hög, eller tar för lång tid att aktivera, har Cherry MX även tagit fram MX Speed som även kallas för MX Silver. Detta är ungefär samma brytare som Red, men med en slaglängd på bara 1,2 millimeter vilket ger en snabbare hantering vilket oftast uppskattas av riktiga hardcore MMO- och MOBA-gamers. (förkortningarna står för massively multiplayer online game respektive multiplayer online battle arena)

Utöver dessa har Cherry MX alternativa specialmodeller och givetvis finns det även andra tillverkare på brytarmarknaden. De mest kända är Logitech och Razer, men även mer budgetvänliga Greentech och Kailh tillverkar flera egna brytare som alla på olika sätt påminner om Cherrys referensmodeller. Men de och det ökade utbudet av hybridbaserade brytare får vi återkomma till längre fram.

Nu när du har koll på grunderna blir det förhoppningsvis lättare nästa gång du läser ett tangentbordstest eller står i nätbutiken redo att uppgradera din skriv-/spelupplevelse.

Text: Patrik Wahlqvist