När en av kollegorna drabbades av hjärtproblem förde det in Björn Söderberg på ett helt nytt spår. Mobiltelefonen skulle rapportera hjärtstatus konstant och erbjuda både förbättringar för patienten och besparingar för vården. När jag träffar Björn, som är en av grundarna till Kiwok så har han redan sensorer fasttejpade på kroppen, under skjortan, men det är inte något som jag märker förrän han senare under vårt samtal knäpper upp skjortan för att visa hur det fungerar.

Björn Söderberg har ett förflutet på bland annat Compaq Wireless Center men säger att de var mer inriktade på tekniken i sig och inte lika fokuserade på själva användningsområdena som tekniken kunde utnyttjas inom.

Björn arbetade med logistiklösningar när en av kollegorna drabbades av hjärtproblem och såg problem med den utrustning som användes. Problemet skulle de senare själva lösa och grunden var egentligen det backendsystem som de använt för logistikhantering.

Björn Söderberg säger att det i Norden finns 900 000 personer som upplever hjärtproblem och att det här rör sig om en vanlig åkomma bekräftas också av medicinsk expertis Mobil pratat med. Flera procent av den svenska befolkningen är kroniskt sjuka med hjärtsvikt eller arrytmi som innebär att man har störningar i hjärtats normala rytm. Det kan till exempel visa sig genom plötsliga svimningar, yrsel eller hjärtklappning.

När det handlar om akuta smärtor då man kan misstänka hjärtinfarkt skickas ofta ett EKG direkt till läkarmottagningen från ambulans eller akutmottagning. Kiwoks lösning har istället en roll för den som har långvariga och återkommande symtom eller för den som upplever till exempel yrsel och svimningar där man kan misstänka hjärtproblem som orsak. Det kan vara problem som uppkommer sällan och där man behöver övervaka hjärtverksamheten under en längre period för att få ledtrådar om orsaken och kunna ställa en diagnos.

Bandspelare för hjärtat

När man som patient söker hjälp och läkaren misstänker att det kan vara hjärtproblem som är orsaken till symptomen så är det gängse undersökningssättet att patienten får med sig en mätutrustning. Då kan patienten få med sig en så kallad Holter-bandspelare som man bär med sig och som spelar in hjärtats aktivitet. Den här utrustningen bär man med sig upp till två dygn för att sedan komma tillbaka till sjukhuset och få informationen analyserad. Problemet i det här fallet, och något som drabbade Björn Söderbergs kollega, var att man inte såg någon onormal hjärtaktivitet. Ofta är de 48 timmar som Holterbandspelaren kan spara inte tillräckligt.

I just kollegans fall så innebar det här att han fyra gånger under en period på åtta månader gick igenom en endygnskontroll av hjärtaktiviteten utan att hitta något problem. Det var utgångspunkten när Björn och hans kollegor tänkte att de kanske med hjälp av annan teknik faktiskt kunde hitta en bättre lösning på problemet.

Det finns flera alternativ till Hotlerbandspelaren. En så kallad event monitor kan man som patient ha i flera veckor och den består av en dosa och sensorer som fästs på kroppen. Vanligen spelar den inte in alla hjärtaktivitet utan endast när patienten själv känner symptom och aktiverar inspelning.

De kardiologer, alltså hjärtspecialister, som Mobil:Business talat med har främst sett ett behov av Kiwoks lösning om den skulle ha möjlighet att mäta hjärtverksamheten under veckor upp till flera månader.

Vid särskilt svåra fall där störningarna på hjärtat inte kan spelas in finns även möjligheter att operera in en pacemakerliknande dosa under huden, en så kallad Reveal-dosa” och den kan användas under flera månader i sträck.

Mobiltelefon för hjärtat

Med Kiwoks hjärtmonitor Bodykom så har mobiltelefonen en viktig roll. En vanlig mobiltelefon Sony Ericsson ser till att Kiwok kan skicka aktuellt EKG över mobilnätet, via Kiwok server direkt till sjukhuset. På sjukhuset ska läkaren kunna se resultaten i en och samma utrustning oavsett om det handlar om en patient som vars hjärtaktivitet övervakas från hemmet eller om det är en patient som använder mer traditionella lösningar.

Idag används tekniken från Kiwok på en handfull svenska sjukhus, men vägen dit har varit lång och det märks att det skiljer en hel del på att erbjuda lösningar till privata företag och att göra det till svenska sjukhus och landstinget. För att förenkla för landsting erbjuds Kiwoks lösning som en tjänst och inte som en produkt man investerar i. På det sättet blir det mindre administration i landstingets byråkrati när Kiwok ska ta plats. Björn Söderberg beskriver flera anledningar till varför de inte haft mer framgång än de uppnått hittills, helt enkelt varför inte alla sjukhus använder tekniken. Dels, berättar han, finns det en viss skepsis mot ny teknik och det är svårt att komma med innovationer till svenska sjukhus. Björn Söderberg som haft omfattande kontakt med såväl sjukhusen som med Socialdepartementet och andra inblandade drar slutsatsen att det finns flera olika arbetssätt och mål som man måste tillgodose.

De som jobbar direkt med patienterna och handhar utrustningen i praktiken bryr sig först och främst om patienternas välbefinnande och vård. Längre upp i organisationen däremot är det med dagens spardirektiv och ekonomiska nedskärningar i första hand prislappen som motiverar och det är också där som de stora besluten tas. Det är alltså svårt att erbjuda en tjänst som inte både erbjuder en ekonomisk besparing för sjukhuset som stort och dessutom kan erbjuda patienten fördelar.

För sjukhusets och vårdgivarens del så handlar det främst om möjligheter att kunna skicka hem patienter tidigare och ändå ha dem under övervakning. Det kan handla om att utvärdera resultatet av medicinering löpande, eller till fånga upp problem i ett tidigare skede för att undvika akutvård i ett senare skede, något som är mycket kostsamt och sjukhusen vill undvika om det är möjligt.

Genom att arbeta med flera av de svenska sjukhusen har Kiwok startat med testverksamhet hos Karolinska sjukhuset i Huddinge, men även fått exempel på den brist på samordning sjukhusen emellan som man kan märka. Att Kiwok genomfört testverksamhet på ett sjukhus betyder nämligen inte betyda att man slipper börja om från noll när lösningen ska integreras på nästa sjukhus i samma land. Samordningen och möjligheterna att lära av varandras erfarenheter kan alltså saknas vid vissa tillfällen.

Kiwok har tagit fram en annan utrustning där en mobiltelefon istället ser till att informationen konstant skickas till sjukhuset och den lösningen har Björn Söderberg nu fått se testas och användas skarpt på flera svenska sjukhus.

Nu med fullständigt EKG

Den första versionen av Kiwoks system hade två sensorer, men det var först med den senare versionen utrustad med 5 olika sensorer som fästs vid kroppen som man kunde få ut ett fullständigt EKG och därmed kunde användas fullt ut medicinskt.

För patientens del består utrustningen av fem sensorer som klistras med små klisterlappar på bålen. Från sensorerna går små sladdar till en dosa som man bär i ett snöre runt halsen. Det följer med en liten instruktion som man som patient kan läsa och är man osäker på var sensorerna ska fästas så kan man med läkarens hjälp märka ut med en pennan så allt placeras rätt.

Från dosan runt halsen sker sedan trådlös överföring via bluetooth till telefonen som skickar vidare informationen till vårdgivaren.

I telefonen ska man egentligen bara se att systemet är igång och fungerar. Det är en vanlig mobiltelefon som används, men den innehåller Kiwoks utvecklade programvara och kan inte användas för samtal och andra saker som mobiltelefoner normalt används till. Telefonen är alltså dedikerad och vill man ringa får man göra det med en vanlig, separat mobiltelefon. Den tekniska anledningen till att en mobiltelefon är del av utrustningen är att det är en serietillverkad och ett billigt sätt att få ett trådlöst modem.

Ur patientens synvinkel har det här visat sig vara en fördel. Utrustningen man fäster på kroppen kan man bära under kläderna utan att det väcker uppmärksamhet. Samma sak gäller givetvis mobilen som ser ut som vilken mobil som helst. På det sättet slipper patienten undrande frågor och behöver inte berätta för omgivningen vad den är till för om man inte önskar det. Det är ju ingen som reagerar nämnvärt när du tar upp en mobiltelefon och tittar på.

Dosan man har runt halsen klappa till när man känner någon typ av obehag. En lätt klapp på dosan mot bröstet registreras och om man klappar när man känner obehag kan man sedan gå tillbaka i efterhand och se om hjärtat betedde sig onaturligt just då, det skapar alltså en markering i rapporten från dosan.

Den främsta fördelen med Kiwoks lösning är kanske att den kan användas under längre perioder än den vanliga inspelningsutrustningen och därför har större chans att fånga upp de onormala hjärtslagen när de uppkommer.

En halvtimme in i mitt möte med Björn Söderberg tar han av sig kavajen och knäpper upp skjortan. Under skjortan har han sensorer tejpade mot huden och jag får direkt intrycket att det här är långt ifrån första gången han demonstrerar hur lösningen faktiskt fungerar i praktiken.

– Visst kan man förklara hur det fungerar i teorin, men att så här kunna visa precis hur det fungerar gör det ju enklare att förstå, berättar han.

Att plötsligt börja knäppa upp skjortan under kavajen skapar ju lätt uppmärksamhet på ett mässgolv eller företagspresentation och gör säkert att människor minns vad som hänt.

På Cebit-mässan i tyska Hannover har Björn demonstrerat Kiwoks lösningar vid tidigare tillfällen genom att visa hjärtaktiviteten på en medarbetare som i precis samma ögonblick använder utrustningen på andra sidan jordklotet. Efter viss skepsis från besökarna, om det verkligen var på riktigt, kunde Björn be kollegan ta ett par skutt så att man direkt såg att hjärtaktiviteten blev mer intensiv.

Inte för idrottare

Tekniken i sig skulle kunna ha flera användningsområden. Man skulle till exempel kunna tänka sig att idrottare under träningspasset skulle ha nytta av tekniken, men Kiwok har medvetet riktat in sig på ett användningsområde och det är att avslöja arytmier, alltså onormal hjärtverksamhet.

Det här kan visa sig i symptom som svimningar och yrsel. Misstänker man att hjärtproblem kan vara orsaken till symptomen så kan Kiwoks system användas för att kartlägga hjärtats aktivitet och då även avskriva hjärtproblem om man under en längre period ser att hjärtat arbetar normalt. En period på mellan 3 till 7 dygn är normalt att tekniken används, men den har testats upp till 13 dygn och då har man på sig sensorerna så väl dag som natt.

Som patient har man får man inga uppgifter från telefonen om hjärtaktiviteten. Den enda information man egentligen får är bekräftelse på att rapporteringen fungerar som den ska. Skulle man under en period befinna sig utanför mobilnätets täckningsområde så sparas informationen och skickas så snart man åter igen har kontakt med mobilnätet. Utrustningen används främst för utvärdering i den meningen att det inte innebär någon fara eller risk om en viss fördröjning sker i överföringen till sjukhuset.

Man kan likna utrustningens arbetssätt vid det som bankerna använder för att avslöja kreditkortsbedrägerier. Om ett kredit- eller betalkort används först i ett gaukök i Kortedala för att någon timme senare utnyttjas för ett klädköp i Miami så kan man misstänka att kortuppgifterna är i orätta händer. Man skannar alltså igenom den data man får in och letar efter avvikelser från det normala. Man definierar från början vad som är normalt och vad som inte är det. När sedan hjärtaktiviteten frångår det normala så registreras det. Vill man förändra reglerna för vad som är normalt kan man göra det för att anpassa till nya förutsättningar om det till exempel är ny medicinering som sätts in.

Läkaren kan följa resultaten, men patienten själv får via mobiltelefonen inga indikationer på hur hjärtat arbetar, utan bara informationen att mätningen fungerar som den ska.

– Ja, vi blev avrådda å det bestämdaste att visa kurvan direkt för patienten. Det är fullt tekniskt möjligt, men kan få helt fel effekt. Istället för att vara en trygghetsfaktor så kan det oroa än mer. Känner man själv att man har oregelbunden hjärtverksamhet och sedan får det bekräftat av telefonen, kan det ska än mer oro och ytterligare förvärra situationen.

Kiwok har belönats med flera olika priser för sin lösning och idag används den förutom på bland annat Sahlgrenska, Akademiska sjukhuset och på Karolinska, även på Akers sjukhus i Norge. Kiwok är även representerade ibland annat Indien, men i det internationella perspektivet kan det tillkomma vissa aspekter, som hur sjukvården är organiserad och så vilka lagar som gäller.

I Tyskland till exempel finns det frågetecken kring vem som äger informationen som skickas via trådlösa nät och där sätter det lite stopp för just den här utvecklingen. Om det till exempel visar sig att mobiloperatören äger den information som sänds är det ett problem, men just nu saknas klara besked och lagar kring det.