”Jaha, var det allt?”

Det var lite vår känsla efter Samsungs Unpacked-event på IFA där Galaxy Note 4 presenterades. Lite uppgraderad hårdvara, några nya pennfunktioner och så var det klart. Under den presskonferensen tryckte de istället hårt på systermodellen Note Edge, trots att de hade problem att visa den verkliga nyttan med den böjda ”extraskärmen” som den modellen erbjöd.

Samsung Galaxy Note Edge – men varför?

Lite samma känsla fick vi när vi började testa Note 4 för ett par dagar sedan. Det kändes mer som Apples numera klassiska manöver att släppa en S-version av fjolårets modell än de större uppgraderingar som vi vant oss vid när det kommer till Note-serien. Men ibland är det de små uppgraderingarna som med lite perspektiv gör de stora intrycken. Samtidigt är mycket typiskt Samsung på gott och ont.

Börjar vi med utsidan så är måtten ungefär samma som föregångaren, någon millimeter större här och någon millimeter mindre där. Det är en ganska rejäl pjäs till telefon, vilket alltid har varit seriens signum och till skillnad från i stort sett alla andra har Samsung alltid haft sin penna för att ge mer legitimitet åt storleksvalet. Håller vi Note 4 och föregångaren i varsin hand märker vi däremot att det har hunnit hända en hel del. Där Note 3 känns närmast ihålig och därmed rätt plastig har Note 4 fått ärva några egenskaper från lyxliraren Galaxy Alpha. Kanten runt luren är i metall, men av okänd anledning väldigt hårt behandlad sådan att det nästan skulle kunna misstas för någon hårdare plastvariant. Det ger i alla fall en helt annan känsla till telefonen och den där ihåligheten som fann i tidigare modell är som bortblåst (knacka på en Note 3 så känns det nästan som vibrationerna från en metallfjäder, vilket mest är oroväckande även fast bygget bevisligen håller). Baksidan har samma fejkade plastläder som tidigare och här är det utan tvekan den svarta modellen som känns absolut bäst. Den har en något gummerad känsla, medan den vita modellen närmast kan liknas vid skrovlig blankplast. Enligt Samsung beror skillnaden på att en vit gummerad yta är en rejäl smutsmagnet, men det tar ändå inte ifrån känslan att den vita modellen känns billigare. På det stora hela är det däremot ett bygge som helt klart känns mer förtroendeingivande än tidigare.

När det gäller yta och skal har Samsung valt att inte göra Note 4 vattentålig som tidigare toppmodellen Galaxy S5. Enligt Samsung för att det rör sig om olika målgrupper, men samtidigt har de både inkluderat pulsmätaren från S5 och lagt till en tjänst med personlig tränare i hälsoappen S Health, något som uppmuntrar till användning i svettiga miljöer. Medan vi lite förstår poängen som Samsung vill göra har de ju själva bevisat att de kan göra vattentåliga mobiler som ser fullt normala ut, så vi hade väldigt gärna sett en IP-klassning även här. Går vi vidare på pulsmätaren och S Health när vi ändå är där så fungerar det hela fullt hjälpligt och betydligt bättre för varje ny version av appen som Samsung introducerar. Samtidigt är det fortfarande en oerhört låst och inkonsekvent tjänst som inte är i närheten av det Samsung påstår att den är. Å andra sidan är det faktiskt vattentåligheten och S Health som är de största negativa aspekterna vi hittar med telefonen. Precis som pulsmätaren får vi även fingeravtrycksläsaren från S5, vilken fungerar riktigt bra samtidigt som den i praktiken är begränsad till att låsa upp telefonen och inte så mycket mer (för det är nog långt ifrån alla som kommer att använda den tillsammans med Paypal-köp i mobilen, vilket är det andra stora användningsområdet).

Vidare på utsidan hittar vi en förbättrad främre kamera med vidvinkel för bättre selfies och ”wefies” (ugh…) och en ytterligare förbättrad kamera på baksidan. Den bakre kameran tar i stort sett all teknik från Galaxy S5, men lägger även till optisk bildstabilisering. Det gör den till den första av Samsungs ”normala” mobiler med tekniken (monstret K Zoom har det också) och det gör främst att bilder i lite sämre ljus får bättre skärpa, men även skärpan överlag förbättras. Kameran som sådan är riktigt bra, inget snack om den saken. Den ligger uppe bland det övre skiktet av mobilkameror, precis som förväntat, men det saknas lite stuns för att ta den överst på tronen. Samtidigt som kameran fungerar riktigt bra att använda med standardfunktioner lider den av samma problem som S5 när det kommer till mer avancerade användare och funktioner. Med den menyn öppen känns det mest som att alla funktioner hällts in utan större eftertanke och här skulle alla inblandade må bra av att Samsung satte samma designers som förenklade Androidskalet Touchwiz till S5 fick säga sitt och städa upp.

Den stora grejen, bokstavligt talat, med den här telefonen är ju annars skärmen såklart. Vanan trogen kör Samsung vidare på Super Amoled och de blir bara bättre och bättre på att utnyttja färgpaletten den skärmtekniken ger samtidigt som de blir bättre på att skruva ner de överdrivna färgerna som tidigare kännetecknat tekniken. Kombinera det med upplösningen 2 560 x 1 440 pixel och vi kan liksom inte göra annat än att älska skärmen från början till slut.

Men det finns ju en till aspekt med skärmen som alltid gjort att Note-serien haft ett övertag mot andra jättelurar, pennan. Givetvis finns den med här, nu med något förbättrad känslighet och nya funktioner. Av de nya funktionerna finns det en som till en början låter trivial, men som vi funderar på hur vi överlevde utan innan. Istället för att ta en skärmdump genom att hålla in pennans knapp och trycka på skärmen (den funktionen är förpassad till pennans popup-meny) används det istället för att markera text. Fullkomligt trivialt vid en första anblick som sagt, men det är en funktion som fungerar sjukt mycket smidigare än något annat alternativ till Android och när du väl vant dig vid att den finns där ger den ett enormt mervärde. Samtliga funktioner från tidigare modeller finns givetvis kvar också, skillnaden den här vändan är att Samsung lagt ner lite tid på att få till en bättre känsla för integration i bland annat anteckningsappen S Note och klippboken.

När det kommer till mjukvara i övrigt handlar mycket om ditt förhållande till Touchwiz, Samsungs skal över Android. Det innehåller väldigt många vettiga funktioner, samtidigt som det tynger ner systemet rejält. Trots imponerande tre gigabyte arbetsminne är standard att strax över hälften ständigt är upptaget av systemet. Gissningsvis är det även Touchwiz som är flaskhalsen för prestandatester i allmänhet för Note 4. Telefonen reagerar blixtsnabbt vid normal användning och i tester placerar den sig i toppskiktet, men åker samtidigt på spö av bland annat företagets egna Galaxy Alpha.

När det gäller funktioner och mjukvara handlar det numera om så pass mycket att vi skulle kunna ägna en hel text åt bara det. Ljudinspelaren använder sig nu av telefonens inbyggda mikrofoner (tre stycken som normalt används för brusreducering) för att avgöra hur många som är med i ett samtal (upp till åtta stycken) så att du kan isolera enskilda talare i efterhand. I toppen av luren sitter såklart IR-porten som gör luren till fjärrkontroll för egentligen allt (även om appen har en bit kvar att gå). Är du säkerhetsmedveten företagsanvändare erbjuder Knox en separat krypterad profil för den biten av ditt liv och i andra änden kan du som förälder slå på det nedlåsta och begränsade barnläget. Via Samsungs hittepå Galaxy Gifts får du rätt vettiga premiumappar gratis under en tid, som Endomondo Pro i ett år (trots att det inte pratar med S Health), Evernote premium i ett år, tillgång till hela Businessweek och en massa annat godis.  Alla extra appar får du själv välja bland, så de kommer inte förinstallerade och tar upp utrymme (även om Samsung har den goda vanan att låta användare installera appar på minneskort). Samtidigt finns det en hel del Samsungappar för exempelvis chatt och liknande (Alltogether) som gärna kunde ha varit nedladdningsbara istället för inkluderade då de kräver att alla inblandade har mer eller mindre senaste modell från Samsung för att de ska fungera.

Mjukvarumässigt är det således ett väldigt mervärde för användaren, samtidigt som det finns många appar och funktioner inbyggda som mest tar upp plats eller arbetsminne och som inte alltid går att stänga av. Det är lite av det tveeggade svärd både vi och Samsung får leva med, men när det kommer i en så pass högpresterande lur som Note 4 drar det i alla fall inte ner upplevelsen i det dagliga användandet.

Precis som Note 3 innehåller Note 4 svindlande mycket samtidigt som den erbjuder ett mervärde som egentligen ingen annan gör i och med pennan. Det är mycket att sätta sig in i för att du ska kunna utnyttja det fullt ut, men när du väl gjort det innebär Note 4 en annan slags upplevelse än vad en ”vanlig” Androidmobil gör.

Mobils Batteritest
Batteriets videotid: 5 timmar och 35 minuter

Frågor och svar
Ingen FM-radio?
Nope, en av få saker som saknas

Kommer den att uppgraderas till Android 5.0?
Samsung har inte sagt ett ljud, men vi förutsätter att Note 4 är en av de första Samsung kommer att uppgradera till den nya Androidversionen.

Hur är det med trådlös laddning?
Det finns, men är ett tillbehör precis som till Note 3.

Ett alternativ: Galaxy Note 3 – Billigare alternativ
Känns Note 4 lite för dyr är det fortfarande inget fel på föregångaren, som i dagsläget går att hitta för en betydligt billigare peng. Om du annars vill ha en Note 4, men med lite annorlunda funktion kan du vänta in Note Edge som släpps i december.

Testbild

Vi snackar definitivt bra bilder med Note 4 och för de allra flesta kommer det att vara fullt tillräckligt.