Test: Jolla

Trots mycket nytt att lära sig är dock grunden i Jolla densamma som Nokia använde i sin mobil Nokia N9 och Nokia N900 för den delen. Gränssnittet är uppbyggt kring svep på skärmen och det är dessa sveprörelser som ofta ersätter knapptryck. Med vana från andra telefoner är det naturligt att det här innebär en liten inlärningströskel. Man gör helt enkelt en del fel från början. I grunden känns dock de svepgester man ska använda relativt logiska. Man drar åt sidan för att skjuta undan aktiv app och göra annat. En av fördelarna med Sailfish OS som operativsystemet kallas är att även de appar du skjuter bort är aktiva och visas i miniatyr. Det här betyder att till exempel kartorna om du har en vägvisning igång fortsätter att visar den vägbeskrivningen i anpassad miniatyr när du minimerat appen och det är ett smart sätt att sköta multitaskingen som gör att man kan låta telefonen jobba med flera saker samtidigt.

Man avslutar en app genom att dra med fingret från skärmens överkant, även det känns logiskt. 

Valmöjligheter i appar får man fram genom att dra innehållet på skärmen neråt. Då syns en meny i toppen på skärmen, men när jag till exempel vill radera ett mejl jag läst innebär ju det att jag när jag läst det måste scrolla upp hela vägen till toppen för att få tillgång till menyvalen. Samma sak i till exempel chattprogrammet. Krångligt blir det även i kartappen där själva kartbilden täcker hela skärmen och varje svepning i den bara förflyttar kartvyn i skärmen.

Tre grundlägen
Det finns i praktiken tre olika vyer i systemet Sailfish OS. När du svept bort låsskärmen hamnar du i vyn där aktiva program i miniatyr visas. Genom att skjuta bort den skärmen hamnar du på ikonlistan med appar som visas under och genom att oavsett var du är i systemet dra fingret över skärmens nedre kant och upp över skärmen visas samlade notiser från systemet och dina appar. Här hittar du till exempel det senaste från Twitter och Facebook och även från appar du laddat ner.

Facebook är precis som Google integrerat i systemet och det gör att du kan chatta via Facebook Messenger och Google Talk/Hangouts direkt i samma app som du tar emot och skickar sms. Det här är faktiskt en av de främsta styrkorna i Sailfish OS. Kontaktlistan och chattprogrammet som alltså hanterar såväl sms som chatt är tätt integrerade. När du tittar i telefonens adressbok ser du direkt kontakternas status och kan se om de är tillgängliga via till exempel Googles chattsystem. I chattappen kan jag föra en konversation utan att behöva tänka så mycket på vilket kommunikationssätt som används. Intill sändknapen kan jag välja att ändra kommunikationsväg och det kan vara sms, Google eller Facebook. Eftersom man ser på vilka system kontakten är tillgänglig med en grön liten symbol är det lätt att välja. Något stöd för MMS finns dock inte och det här känner vi igen från föregångaren N900 som först efter en tid fick mms-stöd i form av en app man kunde ladda ner. Det saknas dock i dagsläget när det gäller Jolla.

Att man inte kan skicka mms är en av många faktorer som gör att Jolla i alla fall i dagsläget inte ens är ett alternativ för den som är ute efter en mobiltelefon som garanterat fungerar. Under den tid jag testat telefonen har jag flera gånger per dag tvingats starta om telefonen helt för att den ska lyckas starta de appar jag ber den om. Vad telefonen kan och inte kan är sedan i Jollas fall lite oklart, eller i alla fall beroende av vem du frågar. Till skillnad från till exempel Ios är ju Jollas Sailfish OS ett öppet system, vilket gör att mycket är möjligt om du anstränger dig. Det går till exempel inte (officiellt i alla fall) att komma åt appbutiken Google Play med din Jolla, men det hindrar inte användare från att posta ingående instruktioner för hur du gör det genom att aktivera utvecklarläge, kopiera systemmappar, ansluta i SSH-läge och så vidare. Det går, men det är inte nödvändigtvis något som gemene man ska ge sig in i. Det här är talande för Jolla som telefon, för det är i dagsläget mer ett experimentverktyg än ett telefon med funktioner du verkligen kan lita på.

Apputbudet
Tittar vi på det officiella appstödet så har Jolla en egen appbutik fylld med Sailfish-appar och sedan finns ett officiellt stöd för Androidappar, men då inte direkt från Google Play utan via alternativa appbutiker som Yandex och 1Mobile Market. Utbudet är bra och jag hittar appar som Spotify, Instagram, Dropbox och många andra av de mest populära, även svenska appar som Aftonbladet. Jag tycker att Androidapparna fungerar bättre än jag hade räknat med. De har tillgång till kamera och filsystem och det uppstår heller inga problem att till exempel köra apparna i liggande läge. Inte heller stöter jag på några problem när jag kör Android-Skype i Jolla och jag kan både ta emot och ringa röst- så väl som videosamtal samt vara tillgänglig även när appen inte ligger i förgrunden. Däremot så har ju Android-apparna inte samma typ av minimerat läge som kan visas i Jollamobilens multitaskingvy, men det kan jag leva med. Widgets som många Android-appar erbjuder blir du ju också snuvad på i Jollas mobil. Man får även tänka på att de vanliga svepgesterna till exempel för att få fram menyn i överkant av skärmen inte fungerar när man kör en Androidapp. Oavsett vilket system appen du använder är gjord för så påverkas ju navigeringen också av om du kör appen i liggande läge eftersom svepgesterna från botten på skärmen då plötsligt sker från sidan i stället och vice versa. Man får tänka lite extra, eftersom det inte finns några knappar på enheten som tydligt visar vad som är upp och ner.

Grundläggande funktioner i systemet fungerar bra och till exempel tangentbordet reagerar bra och ger dig ordförslag i en vy mellan skrivytan och själva tangentbordet. Om du missar någon tangent och skriver fel så får du alltså korrigera genom att klicka på det ord du ville skriva. Ordförslagen är så klart beroende av vilken språk du skriver på och du ändrar språk enkelt genom att hålla ner tangenten för mellanslag. Telefonappen är ovanligt sparsmakad och består i stort sett endast av en vy för dina senaste samtal. Vill du ringa någon du inte nyss ringt eller fått samtal från får du göra det genom att dra ner menyn och välja om du vill ringa en kontakt eller ange ett nytt telefonnummer på den knappsats som i så fall dyker upp på skärmen.

Säregen hårdvara
Nu har vi pratat mycket om mjukvaran eftersom det påverkar så mycket av det intryck man får av telefonen, men hårdvaran är ju också viktig för helhetsupplevelsen. Rent formgivningsmässigt är telefonen från Jolla klart säregen. Den tvådelade designen med det som Jolla kallar “Other half” är det som definierar designen och den andra halvan ska kunna utöka telefonens funktioner genom att man istället för det vita plastskal som utgör halvan i vår telefon knäpper på ett tangentbord, en solcellsladdare, stöd för trådlös laddning eller vad det nu kan vara. Det vita plastskalet vi har tillför ingen funktion till telefonen och känns rätt bräckligt när vi tar av det för att sätta i simkort och minneskort. Många små vita piggar håller det på plats och man är rädd att någon av dessa ska gå av, något som lätt kan hända känns det som om man inte är försiktig. 

Tittar vi på hur telefonen presterar rent hårdvarumässigt så imponerar den inte. Jag ser ofta meddelandet “Läser in…” när jag ska öppna appar och det tar ofta flera sekunder att starta även små enkla appar. Högtalaren i telefonen, om du till exempel ska lyssna på musik eller se ett filmklipp är snålt tilltagen och ljudet är både lågt och dåligt. Med hörlurar däremot så blir det betydligt bättre.

För att föra över innehåll till telefonen i form av musik eller film är förmodligen minneskort det bästa sättet, men filer jag kopierar från datorn till minneskortet hittar aldrig telefonen och det är först när jag kopierar filerna till det interna minnet som de dyker upp. Att ansluta telefonen till en dator fungerar på Windows 7 och senare, men att föra över filer till eller från Mac eller Windows XP går inte. Då är nog enklaste sättet att ta omvägen via en nätbaserad lagringstjänst.

Nokia-arvet
Jolla har ärvt en hel del från tidigare Nokia-modeller, men kameran hör uppenbarligen inte dit. Bildgalleriet där dina bilder hamnar har en styrka och det är att den kan visa även Facebook-bilder smidigt, som om de låg på telefonens interna lagring. Tittar vi däremot på kameran är det svårt att komma på särskilt många positiva ord för att beskriva den. Framförallt ger blixten väldigt skarpt ljus som resulterar i konstiga hudtoner.

Jag är övertygad om att Jolla när de gjort den här deras första telefon gjort och tänkt rätt på många sätt. När jag efter ett par dagar med Jolla använder Iphone och Android kommer jag på mig själv med att använda sveprörelserna från Sailfish OS, så det är ett gott tecken. De känns logiska och intuitiva. Man kan dock inte påstå att Jolla är färdiga med jobbet och för att telefonen ska bli verkligt användbar och pålitlig i funktionen återstår mycket jobb.