Innan Android Markets betalappar blev tillgängliga för svenska användare kunde viljan att roota sin telefon bara handla om att få tillgång till ett större utbud av appar. I dag är rootning ofta första steget som följs av mer avancerade ingrepp i telefonen för att byta till en annan programvara, en så kallad Custom ROM.

På vår Android-blogg kan du läsa mer om den senaste versionen av av CyanogenMod, som är en av de mest använda rom:arna.

Rootning innebär att man skaffar sig så kallad root-behörighet till telefonen och därmed får mer kontroll än vad man har som vanlig användare.

I praktiken betyder det att man kan göra vad som helst med telefonens program­vara. Som bekant ska man dock inte göra något bara för att man kan. Det gäller att vara speciellt försiktig om man har rootat sin telefon. Att de vanliga Androidanvändarna inte har rootbehörighet till sina telefoner när de köps är nämligen ett faktum som skyddar mot att man råkar ändra eller ta bort saker i systemet som är viktiga för att telefonen ska fungera felfritt.

Undvik obrukbar klump

Försiktighet är något som alltid gäller när man ger sig på att ändra i telefonens programvara. Vill det sig illa kan man stå där med en telefon som förvandlats till en obrukbar klump av plast och metall. Då kan man inte heller räkna med hjälp från tillverkaren.

Det kan vara bra att ha i minnet när man läser resten av den här texten. Om något inte fungerar som man tänkt sig är det oftast en dålig idé att börja testa sig fram på egen hand, utan då bör man försöka hitta en ny metod som någon annan varit framgångsrik med. Det är också i det läget som man brukar inse att det som fungerar på en telefon inte nödvändigtvis fungerar på en annan, trots att de är till synes likadana.

Variationerna när det gäller olika versioner av programvaran kan tyckas oändliga, och det är också därför vi inte försöker oss på någon genomgång av typen »så gör du« i den här artikeln. Det skulle bli allt för omfattande och ändå bara vara till konkret nytta för det fåtal vars telefoner skulle uppfylla exakt samma villkor som i våra exempel. I stället hittar du en allmän genomgång på nästa sida av de moment som är viktigast att känna till.

Se hur andra gör

Forum som xda-developers.com och Swedroid.se är bra ställen för att söka information om hur andra har gjort. För att det ska fungera gäller det att hitta andra som utgått från samma telefon och samma version av programvaran. Men att något inte lyckas innebär inte att man med automatik förstör sin telefon. Om inget annat hjälper kan man oftast ta ur batteriet och helt enkelt börja om från början, men det finns som sagt heller inga garantier för att det inte går snett.

Man behöver alltså inte vara datorexpert för att skaffa sig något roligare än det som tillverkaren bestämt att ens telefon ska innehålla. Däremot bör man utrusta sig med en stor portion tålamod innan man börjar.

Man bör heller inte förvänta sig att man får en helt ny mobil när man byter rom, Tillverkarna och Google vet ofta vad de gör. Men det kan vara ett sätt att få tillgång till nya funktioner, eller kanske bara en roligare mobil. Samtidigt ska man vara beredd på att man kan få offra visa funktioner och appar.

Utvecklaren som kallar sig Cyanogen och hans team är etablerat när det gäller Custom ROM och därför har de sedan en tid tillbaka en uppgörelse med Google om att vissa Androidappar som Google äger rättigheterna till kan laddas ned separat när man installerar Cyanogens ROM-versioner. Det gäller dock inte alla utvecklare, så ibland fattas viktiga appar som Market och i andra fall kan det man laddar ner innehålla funktioner eller appar som egentligen har utvecklats av någon annan.

1. Roota

Vad: Att roota sin telefon innebär att man skaffar sig fulla rättigheter till telefonen, som en »normalanvändare« som kör vanliga appar varken har eller behöver ha.

Varför: Att roota kan vara en ett steg på vägen för att byta ROM. Det kan också vara nödvändigt om man vill köra vissa appar som kräver root, som exempelvis Titanium Backup. Det gör det också möjligt att bli av med appar som tillverkaren förinstallerat.

Hur: Den enklaste metoden är om man hittar en app som gör jobbet, exempelvis Z4root eller Universal Androot, och då brukar man också kunna välja om man vill roota permanent eller bara tills telefonen startas om nästa gång. Det finns även datorprogram, ­exempelvis Superoneclick, som gör det mer eller mindre automatiskt. Båda dessa metoder bygger på svagheter i Android, som blir färre ju mer systemet utvecklas. Därför återstår ibland bara krångliga, manuella metoder med hjälp av datorns kommandoprompt. Här kan drivrutiner ställa till det, märkligt nog kan det krävas olika drivrutiner beroende på vilket läge telefonen befinner sig i.

2. Installera Custom Recovery

Vad: Recovery är ett sorts verktyg för att återställa telefonen och dess operativsystem, som finns i en enkel version i alla Androidmobiler.

Varför: Vill man testa olika ROM-versioner på ett någorlunda säkert och smidigt sätt bör man byta till en custom recovery med fler funktioner.

Hur:

Clockworkmod (CWM) eller Amonra hör till de mest kända. Även här finns en mängd metoder. Har man någon av de telefoner som ROM Manager fungerar på kan man roota den, ladda ner appen från Android Market och sedan låta appen installera CWM.

3. Gör en Nandroid-backup

Vad:

En fullständig backup av allt som finns på din telefon inklusive systemet och alla inställningar.

Varför:

När din telefon hänger sig i uppstarten kommer du garanterat att vara tacksam för att kunna välja Restore i recovery-menyn och enkelt gå tillbaka till det skick som mobilen var i innan det gick snett.

Hur: Finns som ett alternativ när du startar i recovery-läge, om du kan köra ROM Mana­ger kan du hantera flera backuper på ett smidigt sätt.

4. Byt till Custom ROM

Vad: De Androidversioner som tillverkarna eller Google tillhandahåller är inte de enda. Utvecklare med ett brinnande intresse har skapat egna varianter.

Varför: Med entusiasternas egenutvecklade versioner kan du exempelvis få en snabbare telefon, ett mer tilltalande gränssnitt eller tillgång till nya funktioner som man annars inte har. Cyanogenmod och MIUI hör till de mest kända.

Hur: När man kommit över den inledande tröskeln och har en rootad telefon med custom recovery är det sedan relativt enkelt att pröva sig fram mellan olika ROM-versioner, oavsett om man tar en app till hjälp (även här är ROM Manager vanligast) eller laddar ner filerna och själv använder funktionerna i den custom recovery man har.