I takt med att mobilerna blir allt mer kompetenta rent tekniskt, skapas grundförutsättningarna för allt mer spännande tjänster i nätverken. Batteritid, minnes- och processorkapacitet, skärmupplösning och gränssnitt förbättras ständigt, men det kanske mest intressanta är ändå de tjänster som kan erbjudas via operatörsnätverken och internet.
Intressant nog börjar onlinetjänsterna nu användas på allvar av fler vanliga mobilanvändare. Om fem år kommer snart sagt all slags kommunikation att kunna gå genom mobilen, som kommer att innehålla allt från bokmärken och e-post till filmer och backuper på viktiga arbetsfiler. Mobilerna och deras tillbehör kommer allt oftare att byggas in i kläder, smycken och accessoarer, för att på så sätt alltid vara med oss.
I takt med att vi accepterar mobilens förvandling från telefon till kommunikations- och underhållningscentral, kommer vi också att ändra vårt förhållande till nya mobiltjänster. Positionering, videosamtal och andra tjänster i mobilnätverken kommer att växa, men framför allt är det traditionella internettjänster som kommer att anpassas för mobilt bruk.
Vi kommer snabbt att bli beroende av såväl komplexa mobiltjänster som Google Maps, som enklare tjänster. Att bibliotek, tandläkare och andra service-
funktioner använder sms-tjänster för bokning och påminnelser är på väg att bli vardagsmat.
Alla tjänster och tjänstetyper kommer inte att kräva mobilt bredband (hspa), men bandbreddsökningen kommer att göra att allt fler applikationer flyttar in i mobilen och att det blir vanligare att telefonen används till annat än bara samtal.
På liknande sätt kommer en ökad batteritid att leda till att vi använder mobilen allt mer som musikspelare och därmed blir mer benägna att köpa musik över mobilnätet.
Efter hand kommer flat-rate-abonnemangen att vinna terräng och den mentala bilden av mobil telefoni kommer inte att skilja sig nämnvärt från fast telefoni. Snarare kommer vi att tycka att det är konstigt att ett samtal som påbörjats i hemmet inte kan avslutas på bussen. IP-telefonin i hemmet och mobiltelefonin utanför hemmet byggs ihop.
Retroaktiv delning av intäkterna mellan operatörer och tjänsteleverantörer är en viktig nyckel till mobilutvecklingen idag. Användarnas konsumtion av medie- och tjänsteinnehåll kan med befintlig information spåras, för att användas vid vinstdelning med tjänsteleverantörer. Nash menar dock att det är en mängd tekniska och politiska faktorer som gör det krångligt att implementera smarta prenumerationsmodeller med vinstdelning för exempelvis musik. Men en sak är säker - vinstdelning är en rimlig modell för att få fart på tjänsteutbudet.
I takt med att vi använder mobilen allt mer för att komma ut på nätet, blir det allt mer naturligt att installera fler program än dem som telefonen kom med. Även här kommer prenumerations-modeller av olika typ att vara ett naturligt inslag. De flesta program som begagnar sig av en internetanslutning för att leverera aktuell information som till exempel kartor, uppslagsord eller nyheter saknar egentligen relevans utan ett aktivt mobilnät.
På datorspråk kallas detta ASP (Application Server Provision) och betyder att själva programvaran egentligen finns på en annan dator än där den visas. Användaren ser alltså information på sin skärm som letas fram någon annanstans än på den egna terminalen. Det är så till exempel webben fungerar och ju mer vi använder internet, desto mer naturligt blir det att vissa programvaror inte finns på den egna datorn eller mobiltelefonen.
En undersökning som utfördes av analysfirman Netonomy visar att britterna tycker att det är krångligare att använda en mobil i dag, jämfört med hur det var för ett år sedan. Utvecklingen är rätt självklar, eftersom allt fler funktioner bakas in samtidigt som väldigt lite har hänt med gränssnitten.
I framtiden kommer telefonerna troligtvis att levereras ännu mer färdiginställda i butik. Handlaren kommer att få betalt av operatörerna för att tillmötesgå kundernas krav på assistans och för att minska frustrationen vid användandet. Trots att användarna vill sköta e-post och instant messaging, som MSN Messenger, i mobilen upplever många det som oöverstigligt svårt att komma i gång.
Robert Vagnstad på svenska Mobeon säger att operatörerna sammantaget lanserar en ny »stor« tjänst varannan månad, det vill säga en tjänst som är av samma dignitet som exempelvis sms. Självklart har användarna ingen som helst chans att ta till sig alla tjänster och allt som lanseras är heller inte särskilt genomtänkt.
Under den kommande femårs-perioden kommer vi att få se en kraftig decimering av antalet tjänster och betydligt hårdare satsningar på de tjänster som bedöms vara efterfrågade.
Det så kallade Internet 2.0 kommer att göra stora framsteg på mobilmarknaden under de kommande fem åren. Prenumeration av nyheter i XML-format (RSS), annonsfinansierade video-snuttar som laddas ner i mobilen, samt informationstjänster som utgår från mobiltelefonens position (mobilnätet känner av var du befinner dig) - det är några områden där vi kommer att få se stora skillnader gentemot i dag.
Att ta med sig tv eller radio i telefonen, som laddats ner via internet (podcasting och videocasting) kommer att vinna bred terräng på mobila plattformar, då det är just mobilen man oftast har med sig i situationer där det uppstår väntetid.
Andra tjänster som kommer att utvecklas snabbt är bloggtjänster, fotoframkallning, film- och musiktjänster, samt vanliga tv-program. Säker inloggning på skyddade internetsidor kommer troligen att vara vardagsmat, liksom betalning med telefonen som plånbok. Banker och operatörer kommer troligtvis att gå samman eller äga gemensamma projekt i kampen om kundrelationen.
För 15 år sedan förutspådde dåvarande Televerket att nio av tio svenskar skulle använda mobiltelefon vid millennieskiftet. Prognosen kändes för de flesta overklig, eftersom mobiltelefoni då främst var förknippat med ett litet fåtal användare. Men mobilen blev var mans egendom snabbare än vi kunnat ana.
Nu blir både hårdvaran och tjänsterna blir allt mer avancerade. Anledningen till att alla funktioner inte används antas bland annat vara att de är för krångliga att komma i gång med.
Om fem år kommer flera stora mobiltelefontillverkare att ha insett nödvändigheten av mer användarvänliga gränssnitt. Det kommer att bli en konkurrensfördel.
En möjlighet är att de grafiska gränssnitten ska kunna laddas som ett skal över ett underliggande operativsystem, och det forskas redan om rena användargränssnitt som utvecklas i Java och Flash.
Inmatning kan i dag göras mer sofistikerat med hjälp av tal- och tecken-skriftstolkning samt teknologier som T9. Artificiell intelligens (AI) kommer att spela en allt mer central roll när inmatningsteknologier som röststyrning börjar mogna. Telefonen kommer att användas som en assistent med diktafon för att ta emot relativt avancerade kommandon. Talkommandot "Lunch i morgon med Linus Svensson, larm 30 minuter, sänd inbjudan" kommer att räcka för att lägga till en notering med automatisk påminnelse och .ics-utskick till den inbjudne med sms.
Transparenta AI-gränssnitt kommer också att vinna terräng, det vill säga intelligenta funktioner som kanske inte ens märks vid användandet. Ett sådant exempel är att musiken i en mp3-mobil kommer att pausas automatiskt när hörlurssladden rycks ut.
Telefonens programvaror kommer också att interagera med olika till-behör och andra enheter.
Handsfreeprofilen i bluetooth kommer år 2010 att vara integrerad med skrivbordsdatorer och interagera med standardfunktioner och program för bland annat internettelefoni. Musik som spelas upp på datorn kommer automatiskt att pausas eller sänkas under samtal och återgå till normal nivå efter avslutat samtal. Synkronisering av adressböcker, fotografi-
bibliotek och ljudsamlingar kommer att ske betydligt mer smärtfritt än
i dag. Textskanning med teckentolkning liksom streckkodsläsning ligger inte särskilt långt bort, precis som OCR-funktioner för bilder tagna med telefonens egen kamera.
Gällande själva telefonerna kommer två parallella utvecklingar att driva marknaden: dels miniatyriseringen som kommer att göra det möjligt att bygga in telefonerna i allt från kläder till cyklar, dels rigidiseringen som kommer att öka användbarheten i de telefoner som används som ficktelefoner.
Batteriet är kanske den del av mobiltelefonen som utvecklats långsammast. Historiskt sett har det skett en ökning av batterikapaciteten med cirka 30 procent vart femte år. Tillväxten är inte är på långt när tillräcklig för att göra de framtida trådlösa funktioner och tjänster användbara, trots att dessa oftast blir allt mer strömsnåla.
Nya batterityper som bränsleceller kommer på sikt att förändra den operativa tiden för handhållna och bärbara enheter och det finns anledning att tro att det kommer kommersiella produkter på bredare front mycket snart. Standardiseringsprocessen och övergången till USB ska göra det enklare att snabbt hitta ett laddställe. Teknologier som Philips Lithylene tillåter formgjutning av batterier för att bättre matchning med telefondesignen. Det kommer också att bli standard med snabbladdande batterier - en laddning upp till 80 procent av kapaciteten ska kunna utföras på några minuter.
Enligt Moores lag fördubblas antalet transistorer på en integrerad krets vartannat år och det finns i dag inget som kan motsäger att denna utveckling kommer att fortsätta fem år framåt för mobilprocessorer. Sett till vad som redan i dag existerar på mobil- och handdatorfronten, ser butiks-hyllorna år 2010 ut att kunna locka med telefoner vars processorkraft motsvarar den i dagens surfdatorer.
Processorerna i mobiltelefoner kommer att få ännu fler anpassningar för multimedieapplikationer och parallella processer, samt möjlighet att gå
i viloläge för att öka batteritiden.
De första hårddiskmobilerna lanserades under 2005 och interpoleras den pris- och prestandautveckling som marknaden hittills bevittnat, kommer standardmobiler i 3 000-kronorsklassen att kunna säljas med över 200 gigabyte stora flashminnen är 2010. Rent teoretiskt kommer vi att kunna starta en skrivbordsdator från mobiltelefonens hårddisk eller flashminne via USB och på så sätt alltid kunna ha med oss våra bokmärken och dokument i mobil-telefonen.
Att kamerafunktionen har kommit för att stanna är vid det här laget fullständigt uppenbart. Användare i alla prissegment vill ha möjligheten att dokumentera sin vardag, men hittills har de i praktiken fått nöja sig med mycket begränsade fotofunktioner. Det är först under senare delen av 2005 som det har börjat bli vanligt med acceptabel bildkvalitet för tryck av vykortsstora bilder, vilket kan betecknas som en kritisk tröskel.
För bildkvaliteten är det främst tre drivande faktorer som är av avgörande betydelse: upplösning, teknologi och kvalitet, samt brusreduktion. Vad gäller upplösning finns det inga tvivel om att bildsensorerna även i billigare mobilmodeller om fem år kommer att matcha upplösningen för traditionell celluloidfilm i småbildsformat, det vill säga 35-millimeters standardfilm. Linserna kommer att bli betydligt mer sofistikerade med automatisk skärpeinställning, optisk zoom och avancerade makrolägen.
Philips lanserade under våren 2004 Fluidfocus, en billig plastisk lins som fungerar likt människoögats lins och kräver mycket små mängder energi för att sköta skärpeinställningen.
År 2010 kommer denna teknologi att vara fullt kommersialiserad, och implementerad i allt från övervakningskameror till mobiltelefoner. Den sista faktorn för kamerautveckling är brusreduktion, vilket inom kort kommer att få influenser från den forskning som bedrivs inom svepelektronmikroskopi.
Små realtids-operativsystem ska sköta de programvaror som kan lista ut vad som är brus i en bild och vad som faktiskt är värdefull information, utan att ge avkall på upplösningen. Den svenskutvecklade tekniken för detta är patenterad och kommer sannolikt att vara standard även i billigare mobiler år 2010.
Videofunktioner i mobilen kommer att bli vanligare i takt med att lagringsutrymmet ökar och processorerna blir kraftigare. Det blir möjligt att filma med hög upplösning (många bildpunkter), komprimera filmsnutten till ett lämpligt format och sedan skicka den direkt från telefonen, som vi i dag skickar ett mms.
Telefonen kommer om fem år att vara navet i vårt liv; snart sagt all kommunikation kommer att gå genom mobilen, som kommer att innehålla allt från bokmärken och e-post till filmer och viktiga arbetsfiler. Mobilerna byggs i ökande omfattning in i kläder, smycken och accessoarer, för att på så sätt alltid vara med oss, likt en kroppsdel.
Mediespelarna kommer att vara fullt integrerade med internet. Enligt Coopers lag fyrdubblas överföringshastigheten i radionätverk vart femte år, och det finns anledning att tro att sambandet kommer att fortsätta gälla ett tag till. Redan inom ett år kommer 8 megabit nedströms och 2 megabit uppströms att vara vanligt - år 2010 blir det standard i UMTS-nätet.
Det så kallade "Internet 2.0" kommer att göra stora framsteg på mobilmarknaden under de kommande fem åren. Prenumeration av nyheter i XML-format (RSS), annons-bekostad on-demand-video, samt tids- och platsspecifika informationstjänster är bara några områden där vi kommer att få se stora skillnader gentemot i dag.
Timeshiftfunktioner som podcasting och videocasting kommer att vinna bred terräng på mobila plattformar. Timeshift innebär att du kan lyssna på radio eller se på tv-program några timmar efter utsändningen, i stället för att få din dag styrd av radiotablån. Och det är ju just mobilen du oftast har med dig i situationer där det uppstår väntetid.
I dagsläget finns det inga tecken på en produkt som kan hota mobiltelefonens ställning som navet i utvecklingen av IT-produkter. Något som däremot är ett konkret hot mot mobiltelefonin, är larmrapporter om skador vid långtidsbruk av radiosändare, och att batterikapaciteten inte hänger med i utvecklingen av övrig mobil teknik.
